Why do so many people reach success and then fail? One of the big reasons is, we think success is a one-way street. So we do everything that leads up to success, but then we get there. We figure we've made it, we sit back in our comfort zone, and we actually stop doing everything that made us successful. And it doesn't take long to go downhill. And I can tell you this happens, because it happened to me.
Varför når så många människor framgång och misslyckas sedan? En stor anledning är, att vi tänker på framgång som en enkelriktad gata. Så vi gör allt som leder upp till framgång. Men när vi väl är där och vi antar vi klarat oss, slappnar vi av, och vi slutar göra allt det som gav oss framgång. Och det tar inte lång tid att nå nederlag. Och det kan jag lova er händer. För det hände mig.
Reaching success, I worked hard, I pushed myself. But then I stopped, because I figured, "Oh, you know, I made it. I can just sit back and relax."
Jag försökte nå framgång, jobbade hårt, pressade mig själv. Men sedan slutade jag, för jag antog, "Ni vet, jag klarade det. Nu kan jag slappna av."
Reaching success, I always tried to improve and do good work. But then I stopped because I figured, "Hey, I'm good enough. I don't need to improve any more."
När jag försökte nå framgång försökte jag alltid förbättra mig själv och gör ett bra jobb. Men sedan slutade jag och tänkte, "Hej, jag är bra nog. Jag behöver inte förbättras något mer."
Reaching success, I was pretty good at coming up with good ideas. Because I did all these simple things that led to ideas. But then I stopped, because I figured I was this hot-shot guy and I shouldn't have to work at ideas, they should just come like magic. And the only thing that came was creative block. I couldn't come up with any ideas.
När jag försökte nå framgång var jag alltid bra på att komma på idéer. För jag gjorde alla dessa lätta sakerna som leder till idéer. Men sedan slutade jag. För jag tänkte att jag var framgångsrik. och inte behövde arbeta på idéer. De borde komma som genom magi. Och det ända som kom var idétorka. Jag kunde inte komma på några idéer.
Reaching success, I always focused on clients and projects, and ignored the money. Then all this money started pouring in. And I got distracted by it. And suddenly I was on the phone to my stockbroker and my real estate agent, when I should have been talking to my clients.
När jag försökte nå framgång fokuserade jag alltid på klienterna och projekten, och ignorerade pengarna. Då började pengarna strömma in. Och jag blev distraherad av dem. Och plötsligt var jag på telefonen med min börs- och fastighetsmäklare, när jag borde pratat med mina klienter.
And reaching success, I always did what I loved. But then I got into stuff that I didn't love, like management. I am the world's worst manager, but I figured I should be doing it, because I was, after all, the president of the company.
När jag försökte nå framgång gjorde jag alltid det jag älskade. Men sedan började jag göra saker jag inte älskade, som administration. Jag är världens sämsta administratör. Men jag trodde det var det jag borde göra. Eftersom jag, trots allt, var företagets VD.
Well, soon a black cloud formed over my head and here I was, outwardly very successful, but inwardly very depressed. But I'm a guy; I knew how to fix it. I bought a fast car. (Laughter) It didn't help. I was faster but just as depressed.
Snart formades ett svart moln över mitt huvud och där var jag, utåt sätt väldigt framgångsrik, men inåt väldigt deprimerad. Men jag är en kille, jag vet hur jag fixar sådant. Jag köpte en snabb bil. (Skratt) Det hjälpte inte. Jag var snabbare men fortfarande lika deprimerad.
So I went to my doctor. I said, "Doc, I can buy anything I want. But I'm not happy. I'm depressed. It's true what they say, and I didn't believe it until it happened to me. But money can't buy happiness." He said, "No. But it can buy Prozac." And he put me on anti-depressants. And yeah, the black cloud faded a little bit, but so did all the work, because I was just floating along. I couldn't care less if clients ever called. (Laughter)
Så jag gick till doktorn. Jag sade, "Doktorn, jag kan köpa vad jag vill. Men jag är inte lycklig, jag är deprimerad. Det är sant vad de säger, och jag trodde det inte förrän det hände mig. Man kan inte köpa sig lycka." Han sade, "Nej, men man kan köpa Prozac." Han satte mig på anti-depressiva. Och det svarta molnet försvann, lite. Men det gjorde även allt arbete. För jag flöt bara med. Jag brydde mig inte om klienterna inte ringde mera. (Skratt)
And clients didn't call. (Laughter) Because they could see I was no longer serving them, I was only serving myself. So they took their money and their projects to others who would serve them better.
Och de ringde inte. (Skratt) För de insåg att jag inte brydde mig om dem längre. Bara mig själv. Så de tog sina pengar och projekt till andra som brydde sig mer om dem.
Well, it didn't take long for business to drop like a rock. My partner and I, Thom, we had to let all our employees go. It was down to just the two of us, and we were about to go under. And that was great. Because with no employees, there was nobody for me to manage.
Och det tog inte lång tid innan företaget gick bankrutt. Min partner och jag, Thom, vi var tvugna att avskeda alla våra anställda. Det var bara vi två kvar, och vi höll på att gå under. Och det var underbart. För utan några anställda, fanns det ingen att administrera över.
So I went back to doing the projects I loved. I had fun again, I worked harder and, to cut a long story short, did all the things that took me back up to success. But it wasn't a quick trip. It took seven years.
Så jag kunde gå tillbaka till de projekt jag älskade. Jag hade roligt igen. Jag jobbade hårt. Och för att göra en lång historia kort: jag gjorde alla de saker som förde mig tillbaka till framgång. Men det gick inte snabbt. Det tog sju år.
But in the end, business grew bigger than ever. And when I went back to following these eight principles, the black cloud over my head disappeared altogether. And I woke up one day and I said, "I don't need Prozac anymore." And I threw it away and haven't needed it since.
Men i slutändan, växte sig företaget större än någonsin. Och när jag återgick till att följa dessa åtta principer, försvann det svarta molnet helt. Och en dag vaknade jag upp och sade, "Jag behöver inte Prozac mer." Och så kastade jag bort den och har inte behövt den sedan dess.
I learned that success isn't a one-way street. It doesn't look like this; it really looks more like this. It's a continuous journey. And if we want to avoid "success-to-failure-syndrome," we just keep following these eight principles, because that is not only how we achieve success, it's how we sustain it. So here is to your continued success. Thank you very much. (Applause)
Jag insåg att framgång inte är en enkelriktad väg. Det ser inte ut såhär. Det ser mer ut såhär. Det är en kontinuerlig resa. Och om vi vill undvika "framgång till nedgång syndromet." Behöver vi bara fortsätta följa dessa åtta principer. Detta är inte bara hur vi når framgång, utan också hur vi håller kvar den. Här är till er fortsätta framgång. Tack så hemskt mycket. (Applåder)