Today, I'd like to talk with you about something that should be a totally uncontroversial topic. But, unfortunately, it's become incredibly controversial.
Idag skulle jag vilja tala om något som borde vara ett fullständigt okontroversiellt ämne. Men tyvärr har det blivit väldigt kontroversiellt.
This year, if you think about it, over a billion couples will have sex with one another. Couples like this one, and this one, and this one, and, yes, even this one.
I år kommer över en miljard par ha sex med varandra. Par som det här, och det här, och det här, och, ja, även det här.
(Laughter)
(Skratt)
And my idea is this -- all these men and women should be free to decide whether they do or do not want to conceive a child. And they should be able to use one of these birth control methods to act on their decision. Now, I think you'd have a hard time finding many people who disagree with this idea. Over one billion people use birth control without any hesitation at all. They want the power to plan their own lives and to raise healthier, better educated and more prosperous families.
Det här är min idé: Alla män och kvinnor borde själva få välja om de vill ha barn eller inte. Och de borde få använda något av dessa preventivmedel för att verkställa sitt beslut. Jag tror det skulle vara svårt att hitta många som inte håller med om det här. Över en miljard människor använder preventivmedel utan minsta tvekan. De vill kunna planera sina liv själva och att få friskare, bättre utbildade och mer framgångsrika familjer.
But, for an idea that is so broadly accepted in private, birth control certainly generates a lot of opposition in public. Some people think when we talk about contraception that it's code for abortion, which it's not. Some people -- let's be honest -- they're uncomfortable with the topic because it's about sex. Some people worry that the real goal of family planning is to control populations. These are all side issues that have attached themselves to this core idea that men and women should be able to decide when they want to have a child. And as a result, birth control has almost completely and totally disappeared from the global health agenda.
Men för att vara en idé som så många accepterar privat, skapar preventivmedel mycket motstånd i offentligheten. En del tror att preventivmedel är en omskrivning för abort, men det är det inte. För en del människor, låt oss vara ärliga, är det obekvämt med detta samtalsämne eftersom det handlar om sex. En del är rädda för att det egentligen handlar om att kontrollera befolkningsmängden. De är bara stickspår som grenar ut sig från huvudfrågan som är att män och kvinnor själva ska få bestämma när de vill ha barn. Och därför har preventivmedelsfrågan nästan helt och hållet försvunnit från världshälsoagendan.
The victims of this paralysis are the people of sub-Saharan Africa and South Asia. Here in Germany, the proportion of people that use contraception is about 66 percent. That's about what you'd expect. In El Salvador, very similar, 66 percent. Thailand, 64 percent. But let's compare that to other places, like Uttar Pradesh, one of the largest states in India. In fact, if Uttar Pradesh was its own country, it would be the fifth largest country in the world. Their contraception rate -- 29 percent. Nigeria, the most populous country in Africa, 10 percent. Chad, 2 percent. Let's just take one country in Africa, Senegal. Their rate is about 12 percent.
De som drabbas av denna förlamning är människorna söder om Sahara i Afrika och i södra Asien. Här i Tyskland är andelen som använder preventivmedel cirka 66 procent. Det är vad man kan förvänta sig. I El Salvador, lika många, 66 procent. Thailand, 64 procent. Men låt oss jämföra med andra platser, som till exempel Uttar Pradesh, en av de största delstaterna i Indien. Om Uttar Pradesh var ett eget land, skulle det vara det femte största landet i världen. Deras användande av preventivmedel: 29 procent. Nigeria, landet med flest invånare i Afrika: 10 procent. Chad, 2 procent. Vi tar ett till land i Afrika, Senegal. Deras användande ligger på 12 procent.
But why is it so low? One reason is that the most popular contraceptives are rarely available. Women in Africa will tell you over and over again that what they prefer today is an injectable. They get it in their arm -- and they go about four times a year, they have to get it every three months -- to get their injection. The reason women like it so much in Africa is they can hide it from their husbands, who sometimes want a lot of children. The problem is every other time a woman goes into a clinic in Senegal, that injection is stocked out. It's stocked out 150 days out of the year. So can you imagine the situation -- she walks all this way to go get her injection. She leaves her field, sometimes leaves her children, and it's not there. And she doesn't know when it's going to be available again. This is the same story across the continent of Africa today.
Men varför är det så lågt? Ett skäl är att de populäraste preventivmedlen sällan går att få tag på. Kvinnor i Afrika säger om och om igen att det som de föredrar idag är ett preventivmedel som injiceras. De tar det i armen, cirka fyra gånger per år, de borde ta det var tredje månad. Anledningen att kvinnorna föredrar det är att de kan dölja det från sina män, som ibland vill ha många barn. Problemet är dock att varannan gång som en kvinna går till en klinik i Senegal så är det slut. Det finns inte att få tag på 150 dagar per år. Tänk er scenariot: Hon går hela vägen för att ta injektionen. Hon lämnar sitt fält, ibland lämnar hon sina barn, och så är det slut. Och hon vet inte när det kommer finnas igen. Samma sak över hela Afrika idag.
And so what we've created as a world has become a life-and-death crisis. There are 100,000 women [per year] who say they don't want to be pregnant and they die in childbirth -- 100,000 women a year. There are another 600,000 women [per year] who say they didn't want to be pregnant in the first place, and they give birth to a baby and her baby dies in that first month of life. I know everyone wants to save these mothers and these children. But somewhere along the way, we got confused by our own conversation. And we stopped trying to save these lives.
Det vi som världssamfund skapat, har blivit en fråga om liv och död. Det är 100 000 kvinnor per år som säger att de inte vill bli gravida som dör i barnsäng. 100 000 kvinnor per år. Det är ytterligare 600 000 kvinnor per år som inte ville bli gravida som får sitt barn och barnet dör den första månaden. Jag vet att alla vill rädda dessa mödrar och barn. Men någonstans gick diskussionen fel och vi slutade försöka rädda dessa liv.
So if we're going to make progress on this issue, we have to be really clear about what our agenda is. We're not talking about abortion. We're not talking about population control. What I'm talking about is giving women the power to save their lives, to save their children's lives and to give their families the best possible future.
Så, om vi vill komma någonstans med den här frågan, måste vi bestämma oss för vad vår agenda egentligen är. Det gäller inte abort. Det är inte befolkningskontroll. Det jag talar om är att ge kvinnor rätten att rädda sina egna liv, att rädda sina barns liv och att ge sina familjer den bästa möjliga framtidsutsikten.
Now, as a world, there are lots of things we have to do in the global health community if we want to make the world better in the future -- things like fight diseases. So many children today die of diarrhea, as you heard earlier, and pneumonia. They kill literally millions of children a year. We also need to help small farmers -- farmers who plow small plots of land in Africa -- so that they can grow enough food to feed their children. And we have to make sure that children are educated around the world. But one of the simplest and most transformative things we can do is to give everybody access to birth control methods that almost all Germans have access to and all Americans, at some point, they use these tools during their life. And I think as long as we're really clear about what our agenda is, there's a global movement waiting to happen and ready to get behind this totally uncontroversial idea.
Som världssamfund finns det mycket vi måste ta tag i när det gäller hälsa om vi vill göra världen bättre i framtiden. Till exempel bekämpa sjukdomar. Många barn dör av diarré och lunginflammation. Dessa sjukdomar tar miljontals barns liv varje år. Vi måste hjälpa de småskaliga bönderna, de som plöjer små fält i Afrika, så att de kan odla tillräckligt med mat för att mätta sina barn. Och vi måste se till att barn får utbildning världen över. Men en av de enklaste saker vi kan göra som skulle medföra störst förändring: ge alla tillgång till preventivmedel som nästan alla tyskar har tillgång till, och alla amerikaner, som de använder någon gång under livet. Jag tror att om vi bara kan bestämma oss för vad vår agenda egentligen är så ligger världen i startgroparna, redo att stödja denna fullständigt okontroversiella idé.
When I grew up, I grew up in a Catholic home. I still consider myself a practicing Catholic. My mom's great-uncle was a Jesuit priest. My great-aunt was a Dominican nun. She was a schoolteacher and a principal her entire life. In fact, she's the one who taught me as a young girl how to read. I was very close to her. And I went to Catholic schools for my entire childhood until I left home to go to university. In my high school, Ursuline Academy, the nuns made service and social justice a high priority in the school. Today, in the [Gates] Foundation's work, I believe I'm applying the lessons that I learned in high school.
Jag växte upp i ett katolskt hem. Jag tycker fortfarande att jag är en praktiserande katolik. Min mammas gammelfarbror var en jesuitpräst. Min gammelmoster var dominikannunna. Hon var lärare och rektor hela sitt liv. Det var faktiskt hon som lärde mig att läsa som liten flicka. Hon stod mig väldigt nära. Och jag gick i katolsk skola under hela min barndom tills jag flyttade hemifrån för att börja på universitet. På min gymnasieskola, Ursuline Academy, satte de högmässan och social rättvisa högt upp på agendan i skolan. Idag, i Gates Foundations arbete, använder jag mig av det jag lärde mig i gymnasiet.
So, in the tradition of Catholic scholars, the nuns also taught us to question received teachings. And one of the teachings that we girls and my peers questioned was is birth control really a sin? Because I think one of the reasons we have this huge discomfort talking about contraception is this lingering concern that if we separate sex from reproduction, we're going to promote promiscuity. And I think that's a reasonable question to be asked about contraception -- what is its impact on sexual morality?
Så som de lärda inom katolicismen gör, lärde nunnorna oss även att ifrågasätta det vi fick lära oss. En av de saker vi flickor ifrågasatte var: är preventivmedel verkligen en synd? Jag tror att en av anledningarna till att vi känner oss obekväma när vi pratar om preventivmedel är att vi är rädda för att om sex inte längre bara handlar om reproduktion så kan det tolkas som om vi förespråkar promiskuitet. Jag tycker det är en mycket relevant fråga angående preventivmedel: Vad betyder det här för moralen kring sex?
But, like most women, my decision about birth control had nothing to do with promiscuity. I had a plan for my future. I wanted to go to college. I studied really hard in college, and I was proud to be one of the very few female computer science graduates at my university. I wanted to have a career, so I went on to business school and I became one of the youngest female executives at Microsoft.
Men, som för de flesta kvinnor, handlade mitt beslut inte om promiskuitet. Jag hade en plan för mitt liv. Jag ville gå på college. Jag studerade flitigt på college. Jag var mycket stolt över att vara en av få kvinnor som tog examen i datorvetenskap vid mitt universitet. Jag tänkte på min karriär, så jag fortsatte med studier i ekonomi, och jag blev en av de yngsta kvinnliga cheferna på Microsoft.
I still remember, though, when I left my parents' home to move across the country to start this new job at Microsoft. They had sacrificed a lot to give me five years of higher education. But they said, as I left home -- and I literally went down the front steps, down the porch at home -- and they said, "Even though you've had this great education, if you decide to get married and have kids right away, that's OK by us, too." They wanted me to do the thing that would make me the very happiest. I was free to decide what that would be. It was an amazing feeling.
Jag minns dagen när jag flyttade hemifrån, tvärs över hela landet för att börja på Microsoft. Mina föräldrar hade fått försaka mycket för att jag skulle kunna studera i fem år på högre nivå. Trots det, när jag flyttade, precis när jag gick nerför trappan, sa de: "Även om du precis tagit examen, om du bestämmer dig för att gifta dig och skaffa barn direkt så är det helt OK." De ville att jag skulle göra det som skulle göra mig lyckligast. Jag fick själv bestämma vad det var. Det var en fantastisk känsla.
In fact, I did want to have kids -- but I wanted to have them when I was ready. And so now, Bill and I have three. And when our eldest daughter was born, we weren't, I would say, exactly sure how to be great parents. Maybe some of you know that feeling. And so we waited a little while before we had our second child. And it's no accident that we have three children that are spaced three years apart. Now, as a mother, what do I want the very most for my children? I want them to feel the way I did -- like they can do anything they want to do in life. And so, what has struck me as I've travelled the last decade for the foundation around the world is that all women want that same thing.
Jag ville verkligen skaffa barn, men jag ville ha dem när jag var redo. Idag har jag och Bill tre barn. När vår äldsta dotter föddes visste vi inte hur vi skulle göra för att bli bra föräldrar. Kanske några av er känner igen den känslan. Så vi väntade lite med att skaffa barn nummer två. Och det är ingen tillfällighet att vi fick våra tre barn med tre års mellanrum. Vad vill jag som mamma helst att mina barn ska få? Jag vill att de ska känna som jag gjorde, att de kan göra precis vad de vill med sina liv. Det som slagit mig när jag rest runt världen under de senaste tio åren är att alla kvinnor vill precis samma sak.
Last year, I was in Nairobi, in the slums, in one called Korogocho -- which literally means when translated, "standing shoulder to shoulder." And I spoke with this women's group that's pictured here. And the women talked very openly about their family life in the slums, what it was like. And they talked quite intimately about what they did for birth control. Marianne, in the center of the screen in the red sweater, she summed up that entire two-hour conversation in a phrase that I will never forget. She said, "I want to bring every good thing to this child before I have another." And I thought -- that's it. That's universal. We all want to bring every good thing to our children.
Förra året var jag i Nairobi, i slummen, i en stadsdel som heter Korogocho, som bokstavligen betyder "stå skuldra mot skuldra". Jag pratade med en kvinnogrupp som ni ser på bilden. Kvinnorna pratade mycket öppenhjärtligt om sina familjers liv i slummen, hur det faktiskt var. Och de pratade mycket förtroligt om hur de kontrollerade sitt barnafödande. Marianne, i mitten av bilden i den röda tröjan, summerade vårt två timmar långa samtal i en mening som jag aldrig kommer glömma. Hon sade: "Jag vill göra allt för detta barn innan jag skaffar nästa." Och jag tänkte, där har vi det. Det är universellt. Vi vill göra allt för våra barn.
But what's not universal is our ability to provide every good thing. So many women suffer from domestic violence. And they can't even broach the subject of contraception, even inside their own marriage. There are many women who lack basic education. Even many of the women who do have knowledge and do have power don't have access to contraceptives.
Men det som inte är universellt är möjligheten för alla att göra det. Många kvinnor utsätts för våld i hemmet. Och de kan inte ens ta upp frågan om preventivmedel, ens i sitt eget äktenskap. Många kvinnor saknar grundläggande kunskap i ämnet. Men många bland de som har kunskap och som har makt över sina liv har inte tillgång till preventivmedel.
For 250 years, parents around the world have been deciding to have smaller families. This trend has been steady for a quarter of a millennium, across cultures and across geographies, with the glaring exception of sub-Saharan Africa and South Asia. The French started bringing down their family size in the mid-1700s. And over the next 150 years, this trend spread all across Europe. The surprising thing to me, as I learned this history, was that it spread not along socioeconomic lines but around cultural lines. People who spoke the same language made that change as a group. They made the same choice for their family, whether they were rich or whether they were poor. The reason that trend toward smaller families spread was that this whole way was driven by an idea -- the idea that couples can exercise conscious control over how many children they have. This is a very powerful idea. It means that parents have the ability to affect the future, not just accept it as it is.
Under de senaste 250 åren har föräldrar världen över bestämt sig för att skaffa färre barn. Trenden har varit tydlig i ett kvarts millennium, inom alla kulturer och över hela världen, med undantag för länderna söder om Sahara och i södra Asien. Fransmännen började skaffa färre barn i mitten av 1600-talet. Och under 150 år spred sig denna trend över Europa. Det som förvånade mig när jag lärde mig om detta var att det inte spridde sig inom socioekonomiska grupper, utan inom kulturella grupper. Personer som talade samma språk gjorde denna förändring samtidigt. De gjorde samma val i sin familj, oavsett om de var rika eller fattiga. Anledningen till att trenden med färre barn spred sig var att det drevs av en idé -- idén att par kan göra medvetna val om hur många barn de skaffar. Det är en mycket mäktig idé. Det betyder att föräldrar kan påverka framtiden, inte bara acceptera den som den är.
In France, the average family size went down every decade for 150 years in a row until it stabilized. It took so long back then because the contraceptives weren't that good. In Germany, this transition started in the 1880s, and it took just 50 years for family size to stabilize in this country. And in Asia and Latin America, the transition started in the 1960s, and it happened much faster because of modern contraception.
I Frankrike gick medelstorleken för en familj ner för varje årtionde under 150 år i rad tills den stabiliserades. Det tog så lång tid på den tiden eftersom preventivmedlen inte var så bra. I Tyskland började förändringen på 1880-talet och det tog bara 50 år till familjestorleken hade stabiliserats. I Asien och Latinamerika började förändringen på 1960-talet, och det skedde mycket fortare eftersom det fanns moderna preventivmedel.
I think, as we go through this history, it's important to pause for a moment and to remember why this has become such a contentious issue. It's because some family planning programs resorted to unfortunate incentives and coercive policies. For instance, in the 1960s, India adopted very specific numeric targets and they paid women to accept having an IUD placed in their bodies. Now, Indian women were really smart in this situation. When they went to get an IUD inserted, they got paid six rupees. And so what did they do? They waited a few hours or a few days, and they went to another service provider and had the IUD removed for one rupee. For decades in the United States, African-American women were sterilized without their consent. The procedure was so common it became known as the Mississippi appendectomy -- a tragic chapter in my country's history. And as recently as the 1990s, in Peru, women from the Andes region were given anesthesia and they were sterilized without their knowledge.
När vi ser tillbaka tycker jag det är viktigt att stanna till och minnas varför denna fråga blivit så omstridd. Det är på grund av att en del program tog till beklagliga belöningssystem och tvingande regler. Till exempel, på 60-talet satte Indien upp väldigt precisa målvärden och de betalade kvinnor för att låta sätta in en spiral. De indiska kvinnorna var smarta. När de fick spiralen insatt fick de sex rupies. Och vad gjorde de sedan? De väntade några timmar eller några dagar och så gick till någon annan och tog ut spiralen för en rupie. Under flera årtionden i USA tvångssteriliserades afro-amerikanska kvinnor. Det här ingreppet var så vanligt att det blev känt som Mississippis blindtarmsoperation; ett mycket tragiskt kapitel i mitt lands historia. Så sent som på 90-talet i Peru fick kvinnor i Anderna en bedövning och steriliserades utan att de visste om det.
The most startling thing about this is that these coercive policies weren't even needed. They were carried out in places where parents already wanted to lower their family size. Because in region after region, again and again, parents have wanted to have smaller families. There's no reason to believe that African women have innately different desires. Given the option, they will have fewer children. The question is: will we invest in helping all women get what they want now? Or, are we going to condemn them to some century-long struggle, as if this was still revolutionary France and the best method was coitus interruptus?
Det värsta med det här är att dessa tvingande regler inte ens hade behövts. De genomfördes på platser där föräldrar ville ha mindre familjer. I område efter område, om och om igen, har föräldrar velat ha mindre familjer. Det finns ingen anledning att tro att afrikanska kvinnor har en medfödd motsatt önskan. Om de ges ett val skaffar de sig färre barn. Frågan är: Kommer vi investera i att ge alla kvinnor det de vill nu? Eller dömer vi dem till en lång kamp, som om de fortfarande befann sig i revolutionens Frankrike där den bästa metoden var avbrutet samlag?
Empowering parents -- it doesn't need justification. But here's the thing -- our desire to bring every good thing to our children is a force for good throughout the world. It's what propels societies forward. In that same slum in Nairobi, I met a young businesswoman, and she was making backpacks out of her home. She and her young kids would go to the local jeans factory and collect scraps of denim. She'd create these backpacks and resell them. And when I talked with her, she had three children, and I asked her about her family. And she said she and her husband decided that they wanted to stop having children after their third one. And so when I asked her why, she simply said, "Well, because I couldn't run my business if I had another child." And she explained the income that she was getting out of her business afforded her to be able to give an education to all three of her children. She was incredibly optimistic about her family's future. This is the same mental calculus that hundreds of millions of men and women have gone through. And evidence proves that they have it exactly right. They are able to give their children more opportunities by exercising control over when they have them.
Att ge föräldrar makten kräver inget rättfärdigande. I stället är det vår strävan att ge våra barn det allra bästa som är en drivande kraft i hela världen Det är det som för världen framåt. I samma område i slummen i Nairobi, mötte jag en ung kvinnlig entreprenör. Hon tillverkade ryggsäckar hemma hos sig. Hon gick med sina barn till jeansfabriken i närheten och samlade ihop spillbitar. Hon sydde ryggsäckar och sålde dem vidare. När jag talade med henne - hon hade tre barn - och frågade om hennes familj, så sade hon att hon och hennes man bestämt att inte ville ha fler än tre barn. När jag frågade varför, var svaret: "Jag skulle inte kunna fortsätta med företaget om jag fick ett barn till." Hon förklarade att inkomsten som hon fick från sitt företag gjorde att hon hade råd att ge alla tre barnen en utbildning. Hon var väldigt optimistisk inför familjens framtid. Precis samma mentala kalkyl har hundratals miljoner män och kvinnor gjort. Och bevisen är entydiga: de räknar rätt. De kan ge sina barn större möjligheter när de har kontroll över när de kommer till världen.
In Bangladesh, there's a district called Matlab. It's where researchers have collected data on over 180,000 inhabitants since 1963. In the global health community, we like to say it's one of the longest pieces of research that's been running. We have so many great health statistics. In one of the studies, what did they do? Half the villagers were chosen to get contraceptives. They got education and access to contraception. Twenty years later, following those villages, what we learned is that they had a better quality of life than their neighbors. The families were healthier. The women were less likely to die in childbirth. Their children were less likely to die in the first thirty days of life. The children were better nourished. The families were also wealthier. The adult women's wages were higher. Households had more assets -- things like livestock or land or savings. Finally, their sons and daughters had more schooling. So when you multiply these types of effects over millions of families, the product can be large-scale economic development. People talk about the Asian economic miracle of the 1980s -- but it wasn't really a miracle. One of the leading causes of economic growth across that region was this cultural trend towards smaller families.
I Bangladesh finns ett område som heter Matlab. Här har forskare samlat in data om mer än 180 000 invånare sedan 1963. Detta är en av de undersökningar som pågått längst i världen. Här finns så mycket intressant statistik. Gissa vad de gjorde i en av studierna? Hälften av byborna fick tillgång preventivmedel. De fick utbildning och tillgång till preventivmedel. 20 år senare ser man att de fått en bättre livskvalité än sina grannar. Familjerna var friskare. Kvinnorna löpte mindre risk att dö i barnsäng. Deras barn löpte mindre risk att dö under sina 30 första dagar i livet. Barnen var mer välnärda. Familjerna var rikare. De vuxna kvinnornas löner var högre. Hushållen hade mer tillgångar, som boskap, land eller besparingar. Och till sist, deras söner och döttrar hade gått i skolan längre. Multiplicerar man dessa effekter med miljontals familjer kan resultatet bli storskalig ekonomisk tillväxt. Folk pratar om det ekonomiska asiatiska miraklet på 80-talet. Men det var egentligen inget mirakel. En av de större anledningarna till den ekonomiska tillväxten i regionen var den kulturella trenden mot mindre familjer.
Sweeping changes start at the individual family level -- the family making a decision about what's best for their children. When they make that change and that decision, those become sweeping regional and national trends. When families in sub-Saharan Africa are given the opportunity to make those decisions for themselves, I think it will help spark a virtuous cycle of development in communities across the continent. We can help poor families build a better future. We can insist that all people have the opportunity to learn about contraceptives and have access to the full variety of methods.
Genombrytande förändringar börjar i den enskilda familjen; familjen som bestämmer sig för vad som är bäst för dess barn. När de gör förändringen och tar det beslutet, leder det till genombrytande regionala och nationella trender. När familjer söder om Sahara i Afrika ges möjligheten att fatta dessa beslut själva, tror jag att det kommer leda till en god cirkel av utveckling i samhällen över hela kontinenten. Vi kan hjälpa fattiga familjer att få en bättre framtid. Vi kan insistera på att alla människor ges möjligheten att lära sig om preventivmedel och får tillgång till alla varianter.
I think the goal here is really clear: universal access to birth control that women want. And for that to happen, it means that both rich and poor governments alike must make contraception a total priority. We can do our part, in this room and globally, by talking about the hundreds of millions of families that don't have access to contraception today and what it would do to change their lives if they did have access.
För mig är målet klart: Tillgång till preventivmedel som kvinnor vill ha, världen över. För att det ska vara möjligt innebär det att regeringar i både rika och fattiga länder måste ge högsta prioritet till preventivmedel. Vi kan alla dra vårt strå till stacken, här i rummet och globalt, genom att prata om de hundratals miljoner familjer som idag inte har tillgång till preventivmedel, och vilken skillnad det skulle göra för familjerna om de hade det.
I think if Marianne and the members of her women's group can talk about this openly and have this discussion out amongst themselves and in public, we can, too. And we need to start now. Because like Marianne, we all want to bring every good thing to our children. And where is the controversy in that? Thank you.
Jag tänker att om Marianne och medlemmarna i hennes kvinnogrupp kan tala öppet om detta och föra den här diskussionen sinsemellan och öppet i samhället så kan vi göra det också. Och vi måste börja nu. För, precis som Marianne, vill vi ge våra barn det allra bästa. Och vad är det som är kontroversiellt med det? Tack!
(Applause)
(Applåder)
Chris Anderson: Thank you. I have some questions for Melinda.
Chris Andersson: Tack! Jag har några frågor till Melinda.
(Applause ends)
(Applåderna tystnar)
Thank you for your courage and everything else.
Tack för ditt mod och allt annat.
So, Melinda, in the last few years I've heard a lot of smart people say something to the effect of, "We don't need to worry about the population issue anymore. Family sizes are coming down naturally all over the world. We're going to peak at nine or 10 billion. And that's it." Are they wrong?
Melinda, under de senaste åren har jag hört massor med intelligenta människor säga saker som: "Vi behöver inte längre oroa oss för överbefolkning längre. Antal barn per familj minskar av sig själv över hela världen. Vi kommer landa på tio miljarder. Och sedan tar det stopp." Har de fel?
Melinda Gates: If you look at the statistics across Africa, they are wrong. And I think we need to look at it, though, from a different lens. We need to look at it from the ground upwards. I think that's one of the reasons we got ourselves in so much trouble on this issue of contraception. We looked at it from top down and said we want to have different population numbers over time. Yes, we care about the planet. Yes, we need to make the right choices. But the choices have to be made at the family level. And it's only by giving people access and letting them choose what to do that you get those sweeping changes that we have seen globally -- except for sub-Saharan Africa and those places in South Asia and Afghanistan.
MG: Om man tittar på statistiken i Afrika, så har de fel. Och vi måste se det från ett annat perspektiv. Vi måste se det nerifrån. Jag tror att det är en av anledningarna till att vi hamnade snett i diskussionen kring preventivmedel. Vi tittade på problemet från ovan och sa att tillväxttalen ska vara si eller så. Ja, visst bryr vi oss om planeten, och visst måste vi göra rätt val. Men valen måste få göras i familjerna. Och det är bara när människor ges tillgång och möjlighet att välja vad de vill göra som man får genombrytande förändringar som vi sett över världen, förutom söder om Sahara i Afrika och en del platser i Sydasien och Afghanistan.
CA: Some people on the right in America and in many conservative cultures around the world might say something like this: "It's all very well to talk about saving lives and empowering women and so on. But, sex is sacred. What you're proposing is going to increase the likelihood that lots of sex happens outside marriage. And that is wrong." What would you say to them?
CA: En del personer på högerkanten i USA och i många konservativa kulturer runt världen, skulle hävda: "Det går bra att prata om att rädda liv och ge kvinnor makt över sina liv och så. Men sex är heligt. Det ni föreslår kommer öka sannolikheten att mycket sex sker utanför äktenskapet. Och det är inte rätt." Vad har du att säga till dem?
MG: I would say that sex is absolutely sacred. And it's sacred in Germany, and it's sacred in the United States, and it's sacred in France and so many places around the world. And the fact that 98 percent of women in my country who are sexually experienced say they use birth control doesn't make sex any less sacred. It just means that they're getting to make choices about their lives. And I think in that choice, we're also honoring the sacredness of the family and the sacredness of the mother's life and the childrens' lives by saving their lives. To me, that's incredibly sacred, too.
MG: Jag skulle säga att sex absolut är heligt. Det är heligt i Tyskland, och det är heligt i USA, och det är heligt i Frankrike och på så många ställen runt jorden. Det faktum att 98 procent av kvinnorna i mitt land med erfarenhet av sex, säger att preventivmedel inte gjort sex mindre heligt för dem. Det betyder bara att de gör medvetna val angående sina liv. Och i och med detta val håller vi överenskommelsen att familjen är helig och att mammas liv är heligt, och även barnens, genom att rädda deras liv. För mig är det väldigt heligt också.
CA: So what is your foundation doing to promote this issue? And what could people here and people listening on the web -- what would you like them to do?
CA: Vad gör er fond för att värna dessa spörsmål? Och vad kan de som är här, och de som lyssnar på webben... vad tycker du de ska göra?
MG: I would say this -- join the conversation. We've listed the website up here. Join the conversation. Tell your story about how contraception has either changed your life or somebody's life that you know. And say that you're for this. We need a groundswell of people saying, "This makes sense. We've got to give all women access -- no matter where they live." And one of the things that we're going to do is do a large event July 11 in London, with a whole host of countries, a whole host of African nations, to all say we're putting this back on the global health agenda. We're going to commit resources to it, and we're going to do planning from the bottom up with governments to make sure that women are educated -- so that if they want the tool, they have it, and that they have lots of options available either through their local healthcare worker or their local community rural clinic.
MG: Jag skulle säga: Deltag i diskussionen. Ni kan se webbadressen där uppe. Deltag i diskussionen. Berätta din historia om hur preventivmedel förändrat ditt liv eller någon annans liv som du känner. Ställ dig bakom det här. Vi behöver en folkrörelse som säger: "Det här låter vettigt. Vi måste ge kvinnor tillgång, var än i världen de bor." En sak som är planerad är ett event den 11:e juli i London, där en lång rad av länder och en mängd afrikanska länder kommer säga att de tar upp frågan på den globala agendan igen. Vi kommer anslå resurser för detta och vi kommer planera nerifrån och upp tillsammans med regeringar så att kvinnor blir utbildade, så att de, om de vill ha hjälp, kan få det, och att de erbjuds många alternativ antingen via sin egen doktor eller sin vårdcentral.
CA: Melinda, I'm guessing that some of those nuns who taught you at school are going to see this TED Talk at some point. Are they going to be horrified, or are they cheering you on?
CA: Jag gissar att en del av de nunnor som var lärare vid din skola kommer titta på det här TED-föredraget förr eller senare. Kommer de bli förskräckta, eller står de bakom dig?
MG: I know they're going to see the TED Talk because they know that I'm doing it and I plan to send it to them. And, you know, the nuns who taught me were incredibly progressive. I hope that they'll be very proud of me for living out what they taught us about social justice and service. I have come to feel incredibly passionate about this issue because of what I've seen in the developing world. And for me, this topic has become very close to heart because you meet these women and they are so often voiceless. And yet they shouldn't be -- they should have a voice, they should have access. And so I hope they'll feel that I'm living out what I've learned from them and from the decades of work that I've already done at the foundation.
MG: De kommer se TED-föredraget eftersom de vet att jag håller det och jag ska skicka det till dem. Nunnorna som var mina lärare var väldigt progressiva. Jag hoppas de kommer bli stolta över mig för att jag omsätter det jag lärde mig om social rättvisa i praktiken. Jag brinner väldigt starkt för denna fråga och det grundar sig i vad jag sett i utvecklingsländerna. Detta ämne ligger mig varmt om hjärtat eftersom jag möter kvinnor som ofta inte kan göra sina röster hörda. Och så skulle de inte behöva ha det, de borde få höras och borde ha tillgång. Jag hoppas att de känner att jag plockar upp det jag hört från dem och de årtionden av arbete jag lagt ner på stiftelsen.
CA: So, you and your team brought together today an amazing group of speakers to whom we're all grateful. Did you learn anything?
CA: Idag har du och ditt team lyckats samla en fantastisk grupp talare som vi vill tacka för att de kom hit. Fick du lära dig något?
(Laughter)
(Skratt)
MG: Oh my gosh, I learned so many things. I have so many follow-up questions. And I think a lot of this work is a journey. You heard the discussion about the journey through energy, or the journey through social design, or the journey in the coming and saying, "Why aren't there any women on this platform?" And I think for all of us who work on these development issues, you learn by talking to other people. You learn by doing. You learn by trying and making mistakes. And it's the questions you ask. Sometimes it's the questions you ask that helps lead to the answer the next person that can help you answer it. So I have lots of questions for the panelists from today. And I thought it was just an amazing day.
MG: Självklart, jag har lärt mig massor. Och jag fick så många följdfrågor. Det här arbetet är en resa. Ni har fått höra om resan energin genomgår eller resan som social design genomgår, eller de som förundras över "Varför finns det inga kvinnor inom det här fältet?" Jag tror att alla vi som jobbar med dessa utvecklingsfrågor, vi lär oss genom att prata med folk. Man lär sig genom att prova på. Man lär sig av sina misstag. Och det är genom frågorna, ibland är det frågorna som leder fram till svaret, eller till den som kan ge dig svaret. Jag har massor med frågor till panelen. Och jag tycker det varit en helt fantastisk dag.
CA: Melinda, thank you for inviting all of us on this journey with you.
CA: Melinda, tack för att du bjöd in oss på den här resan med dig.
Thank you so much. MG: Great. Thanks, Chris.
Tack så mycket!