Thank you. Two years ago, I stood on the TED stage in Arusha, Tanzania. I spoke very briefly about one of my proudest creations. It was a simple machine that changed my life.
Tack. För två år sedan stod jag på TED's scen i Arusha, Tanzania. Jag talade kort om en av mina skapelser jag är mest stolt över. Det var en enkel maskin som förändrade mitt liv.
Before that time, I had never been away from my home in Malawi. I had never used a computer. I had never seen an Internet. On the stage that day, I was so nervous. My English lost, I wanted to vomit. (Laughter) I had never been surrounded by so many azungu, white people. (Laughter)
Innan dess hade jag aldrig varit borta från mitt hem i Malawi. Jag hade aldrig använt en dator. Jag hade aldrig sett Internet. På scen den dagen var jag så nervös. Jag glömde min engelska. Jag ville kräkas. (skratt) Jag hade aldrig varit omringad av så många azungu, vita människor. (skratt)
There was a story I wouldn't tell you then. But well, I'm feeling good right now. I would like to share that story today. We have seven children in my family. All sisters, excepting me. This is me with my dad when I was a little boy. Before I discovered the wonders of science, I was just a simple farmer in a country of poor farmers. Like everyone else, we grew maize.
Det var en sak som jag inte ville berätta då. Men, just nu mår jag bra. Jag vill berätta det idag. Vi är sju syskon i min familj. Alla systrar förutom jag. Detta är jag med min pappa när jag var en liten pojke. Innan jag upptäckte vetenskapens underverk, var jag bara en enkel bonde i ett land av fattiga bönder. Som alla andra odlade vi majs.
One year our fortune turned very bad. In 2001 we experienced an awful famine. Within five months all Malawians began to starve to death. My family ate one meal per day, at night. Only three swallows of nsima for each one of us. The food passes through our bodies. We drop down to nothing.
Ett år vände sig vår lycka till det sämre. Under 2001 upplevde vi en fruktansvärd svält. Inom fem månader började alla Malawier att svälta till döds. Min familj åt en gång om dagen, på natten. Endast tre munnar nsima för var och en av oss. Maten passerade rakt genom våra kroppar och vi magrade till ingenting.
In Malawi, the secondary school, you have to pay school fees. Because of the hunger, I was forced to drop out of school. I looked at my father and looked at those dry fields. It was the future I couldn't accept.
I Malawi, för högstadiet måste du betala skolavgifter. På grund av svälten tvingades jag sluta skolan. Jag tittade på min pappa, och tittade på de torra åkrarna. Det var en framtid jag inte kunde acceptera.
I felt very happy to be at the secondary school, so I was determined to do anything possible to receive education. So I went to a library. I read books, science books, especially physics. I couldn't read English that well. I used diagrams and pictures to learn the words around them.
jag trivdes mycket bra med att gå i skolan. Så jag var bestämd på att göra vad som helst för att få utbildning. Så jag gick till biblioteket. Jag läste böcker, vetenskapliga böcker, särskilt fysik. Jag var inte så bra på att läsa engelska. Så därför använde jag diagram och bilder för att lära mig orden runt dem.
Another book put that knowledge in my hands. It said a windmill could pump water and generate electricity. Pump water meant irrigation, a defense against hunger, which we were experiencing by that time. So I decided I would build one windmill for myself. But I didn't have materials to use, so I went to a scrap yard where I found my materials. Many people, including my mother, said I was crazy. (Laughter)
En annan bok som gav mig kunskap talade om att en vindsnurra kunde pumpa vatten och skapa elektricitet. Att pumpa vatten betydde bevattning. Ett försvar mot hunger, vilket var vad vi upplevde vid denna tid. Så jag bestämde mig för att själv bygga ett vindkraftverk. Men jag hade inget material att använda. Så jag gick till en soptipp där jag hittade mitt material. Många människor, inklusive min mamma, sa att jag var galen. (Skratt)
I found a tractor fan, shock absorber, PVC pipes. Using a bicycle frame and an old bicycle dynamo, I built my machine. It was one light at first. And then four lights, with switches, and even a circuit breaker, modeled after an electric bell. Another machine pumps water for irrigation.
Jag hittade en traktorfläkt, stötdämpare, PVC-rör. Med en cykelram och en gammal cykeldynamo, byggde jag min maskin. Först var det en glödlampa. Och sedan fyra glödlampor, med brytare, och även en huvudbrytare, utformad efter en mätartavla. En annan maskin pumpar vatten till bevattning.
Queues of people start lining up at my house (Laughter) to charge their mobile phone. (Applause) I could not get rid of them. (Laughter) And the reporters came too, which lead to bloggers and which lead to a call from something called TED. I had never seen an airplane before. I had never slept in a hotel. So, on stage that day in Arusha, my English lost, I said something like, "I tried. And I made it."
Köer av folk började rada upp sig utanför mitt hus (Skratt) för att ladda sin mobiltelefon. (Applåder) Jag kunde inte bli av med dem. (Skratt) Och journalister kom också, vilket ledde till bloggare, vilket ledde till ett samtal från något kallat TED. Jag hade aldrig sett ett flygplan tidigare. Jag hade aldrig sovit på hotell. Så på scenen i Arusha den dagen, glömde jag min engelska. Jag sa någonting liknande "Jag försökte. Och jag gjorde det."
So I would like to say something to all the people out there like me to the Africans, and the poor who are struggling with your dreams. God bless. Maybe one day you will watch this on the Internet. I say to you, trust yourself and believe. Whatever happens, don't give up. Thank you. (Applause)
Så jag skulle vilja säga någonting till alla människor där ute, som mig, till afrikanerna, och till de fattiga som kämpar med era drömmar, Gud välsigne er. Kanske ser ni detta på Internet nån gång. Jag säger till er att tro på er själva. Ge aldrig upp vad som än händer. Tack. (Applåder)