Cramming for a test? Trying to get more done than you have time to do? Stress is a feeling we all experience when we are challenged or overwhelmed. But more than just an emotion, stress is a hardwired physical response that travels throughout your entire body. In the short term, stress can be advantageous, but when activated too often or too long, your primitive fight or flight stress response not only changes your brain but also damages many of the other organs and cells throughout your body. Your adrenal gland releases the stress hormones cortisol, epinephrine, also known as adrenaline, and norepinephrine. As these hormones travel through your blood stream, they easily reach your blood vessels and heart. Adrenaline causes your heart to beat faster and raises your blood pressure, over time causing hypertension. Cortisol can also cause the endothelium, or inner lining of blood vessels, to not function normally. Scientists now know that this is an early step in triggering the process of atherosclerosis or cholesterol plaque build up in your arteries. Together, these changes increase your chances of a heart attack or stroke. When your brain senses stress, it activates your autonomic nervous system. Through this network of nerve connections, your big brain communicates stress to your enteric, or intestinal nervous system. Besides causing butterflies in your stomach, this brain-gut connection can disturb the natural rhythmic contractions that move food through your gut, leading to irritable bowel syndrome, and can increase your gut sensitivity to acid, making you more likely to feel heartburn. Via the gut's nervous system, stress can also change the composition and function of your gut bacteria, which may affect your digestive and overall health. Speaking of digestion, does chronic stress affect your waistline? Well, yes. Cortisol can increase your appetite. It tells your body to replenish your energy stores with energy dense foods and carbs, causing you to crave comfort foods. High levels of cortisol can also cause you to put on those extra calories as visceral or deep belly fat. This type of fat doesn't just make it harder to button your pants. It is an organ that actively releases hormones and immune system chemicals called cytokines that can increase your risk of developing chronic diseases, such as heart disease and insulin resistance. Meanwhile, stress hormones affect immune cells in a variety of ways. Initially, they help prepare to fight invaders and heal after injury, but chronic stress can dampen function of some immune cells, make you more susceptible to infections, and slow the rate you heal. Want to live a long life? You may have to curb your chronic stress. That's because it has even been associated with shortened telomeres, the shoelace tip ends of chromosomes that measure a cell's age. Telomeres cap chromosomes to allow DNA to get copied every time a cell divides without damaging the cell's genetic code, and they shorten with each cell division. When telomeres become too short, a cell can no longer divide and it dies. As if all that weren't enough, chronic stress has even more ways it can sabotage your health, including acne, hair loss, sexual dysfunction, headaches, muscle tension, difficulty concentrating, fatigue, and irritability. So, what does all this mean for you? Your life will always be filled with stressful situations. But what matters to your brain and entire body is how you respond to that stress. If you can view those situations as challenges you can control and master, rather than as threats that are insurmountable, you will perform better in the short run and stay healthy in the long run.
Pluggar du till ett prov? Försöker du få mer gjort än du har tid till? Stress är en känsla vi alla upplever när vi blir utmanade eller överväldigade. Men det är mer än bara en känsla, stress är en inbyggd fysisk respons som färdas genom hela kroppen. På kort sikt kan stress vara fördelaktigt, men när den aktiveras för ofta eller för länge, förändrar din primitiva kamp-eller-flykt-respons inte bara din hjärna, utan skadar också många andra organ och celler i din kropp. Binjurarna frisläpper stresshormonerna kortisol, adrenalin, och noradrenalin. När dessa hormoner färdas genom blodomloppet, når de enkelt blodkärlen och hjärtat. Adrenalin får hjärtat att slå snabbare och höjer blodtrycket, vilket med tiden orsakar högt blodtryck. Kortisol kan också göra så att endotelet, blodkärlens invändiga beläggning, inte fungerar normalt. Forskare vet nu att detta är ett första steg i att utlösa processen mot ateroskleros, uppbyggnad av kolesterolplack i artärerna. Tillsammans ökar dessa förändringar risken för hjärtattack eller stroke. När hjärnan känner av stress, aktiveras ditt autonoma nervsystem. Genom detta nätverk av nervkopplingar kommunicerar hjärnan stress till ditt tarmsystem, ditt enteriska nervsystem. Förutom att orsaka fjärilar i magen, kan denna hjärna/mage-koppling störa de naturliga rytmiska sammandragningar som forslar maten genom magen, och leda till IBS, irritabel tarm, och kan också öka magens känslighet mot syra, vilket gör att du lättare får halsbränna. Via magens nervsystem, kan stress också förändra sammansättningen och funktionen hos dina tarmbakterier, vilket kan påverka din matsmältning och allmänna hälsa. På tal om matsmältning, påverkar kronisk stress ditt midjemått? Jodå. Kortisol kan öka aptiten. Det talar om för kroppen att den ska ladda upp energiförråden med energitäta livsmedel och kolhydrater, vilket gör dig sugen på tröstmat. Höga halter kortisol kan också göra så att de extra kalorierna läggs på som bukfett. Detta fett gör det inte bara svårare att knäppa byxorna. Det är ett organ som aktivt utsöndrar hormoner och ämnen från immunförsvaret som kallas cytokiner och som kan öka risken för att utveckla kroniska sjukdomar, som hjärtsjukdomar och insulinresistens. Samtidigt påverkar stresshormoner immuncellerna på olika sätt. Först hjälper de till att bekämpa inkräktare, och att läka efter skador, men kronisk stress kan försämra funktionen hos vissa immunceller, och göra dig mer mottaglig för infektioner och göra din läkningsförmåga sämre. Vill du leva länge? Då bör du nog tygla din kroniska stress. För den har till och med kunnat kopplas till förkortade telomerer, ändarna på kromosomerna som mäter en cells ålder. Telomerer skyddar kromosomer så att DNA kan kopieras varje gång en cell delas, utan att cellens genetiska kod skadas, och de förkortas vid varje celldelning. När telomererna blir för korta, kan cellen inte längre delas, och dör. Och som om det inte var nog, finns det ännu fler sätt på vilka kronisk stress kan sabotera din hälsa, som till exempel acne, håravfall, sexuell funktionsrubbning, huvudvärk, muskelspänningar, koncentrationssvårigheter, utmattning och lynnighet. Så vad innebär allt detta för dig? Livet kommer alltid att vara fyllt av stressiga situationer. Men det som har betydelse för din hjärna och hela kroppen är hur du svarar på den stressen. Om du kan se de situationerna som utmaningar som du kan behärska, snarare än som oöverstigliga hot, kommer du att prestera bättre på kort sikt och hålla dig friskare på lång sikt.