I am so excited to be here. Everything in America is so much bigger than in Europe. Look at me -- I am huge!
Jag är så glad att vara här. Allt i USA är mycket större än i Europa. Se på mig - jag är enorm!
(Laughter)
(Skratt)
It's fantastic! And TED Talks -- TED Talks are where everybody has great ideas. So the question is: Where do those great ideas come from? Well, it's a little bit of debate, but it's generally reckoned that the average person -- that's me -- has about 50,000 thoughts a day. Which is a lot, until you realize that 95 percent of them are the same ones you had the day before.
Fantastiskt! På TED Talks har alla fantastiska idéer. Frågan är: Var kommer alla fantastiska idéer ifrån? Härom tvistar de lärde. men man anser att en vanlig person - det vill säga jag - får omkring 50 000 idéer per dag. Det är mycket, tills man inser att 95 procent av dem är samma som de du fick dagen innan.
(Laughter)
(Skratt)
And a lot of mine are really boring, OK? I think things like, "Oh! I know -- I must clean the floor. Oh! I forgot to walk the dog." My most popular: "Don't eat that cookie."
Och många av mina är riktigt tråkiga. Jag tänker tankar som: "Oj! Jag måste städa golvet. Oj! Jag glömde gå ut med hunden." Min vanligaste: "Ät inte kakan."
(Laughter)
(Skratt)
So, 95 percent repetition. That leaves us with just a five percent window of opportunity each day to actually think something new. And some of my new thoughts are useless. The other day I was watching some sports on television, and I was trying to decide why I just don't engage with it. Some of it I find curious. This is odd.
Alltså, 95 procent repetition. Då återstår bara 5 procents möjlighet per dag att faktiskt komma på något nytt. En del av mina nya idéer är värdelösa. Häromdagen tittade jag på sport på TV, och jag försökte förstå varför jag inte blev engagerad. En del är intressanta. Det här är konstigt.
(Laughter)
(Skratt)
Do you think it would be worth being that flexible just to be able to see your heel at that angle?
Tycker ni det skulle vara värt att vara så där rörlig bara för att kunna se sin häl i den där vinkeln?
(Laughter)
(Skratt)
And here's the thing: I'm never going to be able to relate to that, because I'm never going to be able to do it, OK? Well, not twice, anyway.
Så här är det: Jag kommer aldrig kunna relatera till det, för jag kommer aldrig kunna göra så. Eller... inte två gånger i alla fall.
(Laughter)
(Skratt)
But I'll tell you the truth. The truth is I have never been any good at sport, OK? I've reached that wonderful age when all my friends say, "Oh, I wish I was as fit as I was when I was 18." And I always feel rather smug then.
Jag ska vara ärlig. Den är att jag aldrig varit bra på idrott. Jag har kommit upp i den ålder då vännerna säger: "Åh, jag önskar jag vore lika vältränad som jag var när jag var 18." Och då känner jag mig ganska självbelåten.
(Laughter)
(Skratt)
I'm exactly as fit as I was when I --
Jag är precis lika vältränad som jag var när jag ...
(Laughter)
(Skratt)
(Applause)
(Applåder)
I couldn't run then. I'm certainly not going to do it now.
Jag kunde inte springa då. Jag tänker definitivt inte göra det nu.
(Laughter)
(Skratt)
So then I had my new idea: Why not engage people like me in sport? I think what the world needs now is the Olympics for people with zero athletic ability.
Då fick jag en ny idé: Varför inte engagera människor som mig i sport? Jag tror att det världen behöver just nu är olympiska spel för folk utan atletisk förmåga.
(Laughter)
(Skratt)
Oh, it would be so much more fun. We'd have three basic rules, OK? Obviously no drugs; no corruption, no skills.
Det skulle vara så mycket roligare. Vi skulle ha tre regler. Självklart ingen doping; ingen korruption, ingen talang.
(Laughter)
Det skulle vara ...
It would be -- No, it's a terrible idea. And I also know why I don't engage with sport when I watch it on television. It's because probably 97 percent of it is about men running and men kicking things, men trying to look neatly packaged in Lycra. There is --
Nej, det var en förskräckligt dålig idé. Och jag vet varför jag inte blir engagerad av sport när jag tittar på TV. Det är för att typ 97 procent av det handlar om män som springer och män som sparkar på saker, män som försöker se häftiga ut i Lycra. Det är ...
(Laughter)
(Skratt)
Not always successfully. There is --
Inte alltid lyckat. Det är ...
(Laughter)
(Skratt)
There is so little female sport on television, that a young woman watching might be forgiven for thinking, and how can I put this nicely, that the male member is the very lever you need to get yourself off the couch and onto a sports ground.
Det är så lite kvinnlig sport på TV att en ung tjej som tittar kan förlåtas om hon tycker - hur kan jag uttrycka detta fint - att den manliga förebilden är precis det man behöver för att få ändan ur soffan och börja sporta.
(Laughter)
(Skratt)
The inequalities in sport are breathtaking.
Ojämlikheten inom sport är häpnadsväckande.
So this is what happens to me: I have a brand new idea, and immediately I come back to an old one. The fact is, there is not now, nor has there ever been in the whole of history, a single country in the world where women have equality with men. Not one. 196 countries, it hasn't happened in the whole of evolution.
Då händer det här: Jag får en ny fantastisk idé, och direkt faller jag tillbaka på en gammal idé. Faktum är, att det idag inte finns, och aldrig någonsin i hela historien har funnits, ett enda land i världen där kvinnor varit jämlika med män. Inte ett enda. 196 länder, det har inte hänt under hela evolutionen.
So, here is a picture of evolution.
Här är en bild av evolutionen.
(Laughter)
(Skratt)
We women are not even in it!
Det finns inte ens kvinnor med på bilden!
(Laughter)
(Skratt)
It's a wonder men have been able to evolve quite so brilliantly. So --
Det är ett under att män lyckats utvecklas så fantastiskt själva. Så ...
(Laughter)
(Skratt)
It bugs me, and I know I should do something about it. But I'm busy, OK? I have a full-on career, I've got three kids, I've got an elderly mom. In fact, if I'm honest with you, one of the reasons I came out here is because TED Talks said I could have 15 minutes to myself, and I never have that much time --
Det stör mig, och jag vet att jag borde göra något åt det. Men jag är upptagen. Jag har en karriär, jag har tre barn, jag har en gammal mamma. Om jag ska vara helt ärlig, en av anledningarna till att jag kom hit är att TED Talks sade att jag skulle få 15 minuter för mig själv och jag har aldrig så mycket tid ...
(Laughter)
(Skratt)
(Applause)
(Applåder)
So I'm busy. And anyway, I already had a go at changing the world. Here's the thing, OK? Everybody has inside themselves what I call an "activation button." It's the button that gets pressed when you think, "I must do something about this." It gets pressed for all sorts of reasons. Maybe you face some kind of inequality, or you've come across an injustice of some kind, sometimes an illness strikes, or you're born in some way disadvantaged, or perhaps underprivileged. So I was born gay, OK? I've always known, I don't think my family were the least bit surprised. Here is a picture of me aged four. I look cute, but inside I genuinely believed that I looked like Clint Eastwood.
Jag är upptagen. Och hur som helst, jag har redan försökt ändra världen. Alla har inom sig det jag kallar en "startknapp". Det är den knappen som trycks in när du tänker: "Jag måste göra något åt det här." Den trycks in av alla möjliga anledningar. Kanske du blir ojämlikt behandlad, eller ser en orättvisa av något slag, ibland slår en sjukdom till, eller så är du född missgynnad på något sätt, eller kanske underprivilegierad. Jag föddes homosexuell. Jag har alltid vetat det. Jag tror inte min familj blev det minsta förvånade. Här är ett foto av mig när jag är fyra. Jag är söt, men jag trodde på allvar att jag såg ut som Clint Eastwood.
(Laughter)
(Skratt)
So my activation button was pressed when I had my kids -- three wonderful kids, born to my then-partner. Now here's the thing: I work on television in Britain. By the time they were born, I was already hosting my own shows and working in the public eye. I love what I do, but I love my kids more. And I didn't want them to grow up with a secret. 1994, when my son, my youngest was born, there was not, as far as I was aware, a single out, gay woman in British public life. I don't think secrets are a good thing. I think they are a cancer of the soul. So I decided to come out.
Min knapp trycktes in när jag fick barn; tre fantastiska barn, som jag fick med min dåvarande partner. Jag jobbar på TV i Storbritannien. När de föddes ledde jag redan en egen programserie och var känd i hela landet. Jag älskar mitt jobb, men jag älskar mina barn mer. Jag ville inte att de skulle växa upp med en hemlighet. 1994, då min son - min yngste - föddes, fanns det inte, så vitt jag kände till, en enda öppet homosexuell kvinna som var känd i Storbritannien. Jag tror inte på hemligheter. Jag tror de tär på själen. Så jag bestämde mig för att berätta.
Everybody warned me that I would never work again, but I decided it was absolutely worth the risk. Well, it was hell. In Britain, we have a particularly vicious section of the right-wing press, and they went nuts. And their hatred stirred up the less stable elements of society, and we got death threats -- enough death threats that I had to take the kids into hiding, and we had to have police protection. And I promise you there were many moments in the still of the night when I was terrified by what I had done.
Alla varnade för att jag aldrig mer skulle få jobb, men jag bestämde mig för att det var värt risken. Jag hamnade i helvetet. I Storbritannien finns en extremt elak falang inom pressen på högerkanten, och de blev som galna. Och deras hat eldade på mindre stabila personer i samhället. Vi fick dödshot - så många dödshot att jag måste gå under jorden med barnen, och att vi måste ha polisbeskydd. Och jag kan lova att det var många nätter som jag var livrädd för vad jag gjort.
Eventually the dust settled. Against all expectation I carried on working, and my kids were and continue to be absolutely fantastic. I remember when my son was six, he had a friend over to play. They were in the next room; I could hear them chatting. The friend said to my son, "What's it like having two mums?" I was a little anxious to hear, so I leant in to hear and my son said, "It's fantastic, because if one of them's sick, you've still got another one to cook for you."
Till slut lugnade det ner sig. Mot alla odds så fortsatte jag jobba, och mina barn var, och fortsätter vara, helt fantastiska. Jag minns när min son var sex och hade en kompis på besök. De var i rummet bredvid och jag hörde dem prata. Kompisen sade till min son: "Hur är det att ha två mammor?" Jag var lite spänd på svaret, så jag lyssnade och min son sade: "Det är jättebra, för om en av dem är sjuk så kan den andra laga mat åt dig."
(Laughter)
(Skratt)
So my activation button for gay equality was pressed, and along with many, many others, I campaigned for years for gay rights, and in particular, the right to marry the person that I love. In the end, we succeeded. And in 2014, on the day that the law was changed, I married my wife, who I love very much, indeed.
Min startknapp för homosexuellas jämställdhet trycktes in och tillsammans med många, många fler stred jag i många år för homosexuellas rättigheter, och speciellt för rätten att gifta mig med den jag älskade. Till slut lyckades vi. Och 2014, den dagen då lagen ändrades, gifte jag mig med min fru, som jag älskar så mycket.
(Applause)
(Applåder)
We didn't do it in a quiet way -- we did it on the stage at the Royal Festival Hall in London. It was a great event. The hall seats two-and-a-half thousand people. We invited 150 family and friends, then I let it be known to the public: anybody who wanted to come and celebrate, please come and join us. It would be free to anybody who wanted to come. Two-and-half thousand people turned up.
Vi gjorde det inte i det tysta, vi gjorde det på scenen på Royal Festival Hall i London. Det var fantastiskt. Salen har plats för 2 500 personer. Vi bjöd in 150 från familjen och vänner, och sedan fick allmänheten veta: Alla som vill komma och fira oss är välkomna att vara med. Det var gratis för alla som ville komma. 2 500 personer dök upp.
(Applause)
(Applåder)
Every kind of person you can imagine: gays, straights, rabbis, nuns, married people, black, white -- the whole of humanity was there. And I remember standing on that stage thinking, "How fantastic. Job done. Love triumphs. Law changed." And I --
Alla sorters människor ni kan tänka er: homosexuella, heterosexuella, rabbier, nunnor, gifta, svarta, vita - hela mänskligheten var där. Och jag minns att jag stod där på scenen och tänkte: "Så fantastiskt. Nu är det klart. Kärleken segrar. Lagen ändrad." Och jag ...
(Applause)
(Applåder)
And I genuinely thought my activation days were over, OK? So every year in that same hall, I host a fantastic concert to celebrate International Women's Day. We gather the world's only all-female orchestra, we play fantastic music by forgotten or overlooked women composers, we have amazing conductors -- it's Marin Alsop there from Baltimore conducting, Petula Clark singing -- and I give a lecture on women's history. I love to gather inspirational stories from the past and pass them on. Too often, I think history's what I call the Mount Rushmore model. It looks majestic, but the women have been entirely left out of it.
Jag trodde verkligen att mina dagar som aktivist var över. Varje år på den platsen anordnar jag en fantastisk konsert på Internationella kvinnodagen. Vi samlar ihop världens enda helt kvinnliga orkester, vi spelar fantastisk musik av glömda eller förbisedda kvinnliga kompositörer, fantastiska dirigenter - där är Marin Alsop, från Baltimore. Petula Clark sjunger - och jag håller ett föredrag om kvinnors historia. Jag samlar på inspirerande historier från förr och för dem vidare. Allt för ofta ser historien ut enligt Mount Rushmore-modellen; det ser imponerande ut, men kvinnorna saknas helt.
And I was giving a talk in 2015 about the suffragettes -- I'm sure you know those magnificent women who fought so hard for the right for women in Britain to vote. And their slogan was: "Deeds, not words." And boy, they succeeded, because women did indeed get the vote in 1928. So I'm giving this talk about this, and as I'm talking, what I realized is: this was not a history lecture I was giving; this was not something where the job was done. This was something where there was so much left to do. Nowhere in the world, for example, do women have equal representation in positions of power.
Jag höll ett föredrag 2015 om suffragetterna ... Ni känner säkert till de fenomenala kvinnorna som slogs så hårt för kvinnors rösträtt i Storbritannien. Deras slogan var: "Handling, inte ord." Och som de lyckades, för kvinnor fick verkligen rösträtt 1928. Jag står där och håller föredrag, och när jag står där och pratar inser jag: Det var inte en historielektion jag hade; det här var inte något som var klart. Det här var något där det fanns så mycket kvar att göra. Ingenstans i världen - som exempel - sitter kvinnor på lika många maktpositioner som män.
OK, let's take a very quick look at the top 100 companies in the London Stock Exchange in 2016. Top 100 companies: How many women running them? Seven. OK. Seven. That's all right, I suppose. Until you realize that 17 are run by men called "John."
Låt oss ta en snabb titt på de 100 största företagen på Londons börs 2016. 100 största företagen: Hur många leds av kvinnor? Sju. Okej. Sju är ganska bra antar jag. Tills man inser att 17 leds av män som heter John.
(Laughter)
(Skratt)
There are more men called John running FTSE 100 companies --
Det är fler män som heter John som leder de 100 största företagen ...
(Laughter)
(Skratt)
than there are women. There are 14 run by men called "Dave."
... än det är kvinnor. 14 av dem leds av män som heter Dave.
(Laughter)
(Skratt)
Now, I'm sure Dave and John are doing a bang-up job.
Dave och John gör säkert ett jättebra jobb.
(Laughter)
(Skratt)
OK. Why does it matter? Well, it's that pesky business of the gender pay gap. Nowhere in the world do women earn the same as men. And that is never going to change unless we have more women at the top in the boardroom. We have plenty of laws; the Equal Pay Act in Britain was passed in 1975. Nevertheless, there are still many, many women who, from early November until the end of the year, by comparison to their male colleagues, are effectively working for free. In fact, the World Economic Forum estimates that women will finally get equal pay in ... 2133! Yay!
Vad spelar det för roll? Det påverkar den förargliga skillnaden i lön mellan könen. Ingenstans i världen tjänar kvinnor lika mycket som män. Och det kommer inte ändras så länge det inte är fler kvinnor på toppen i styrelserummen. Det finns många lagar: Lika lön för lika arbete i Storbritannien antogs 1975. Det är ändå många, många kvinnor som från början av november till slutet av december - jämför med sina manliga kolleger - de facto jobbar gratis. World Economic Forum uppskattar att kvinnor äntligen kommer få lika lön ... 2133! Jippi!
(Laughter)
(Skratt)
That's a terrible figure. And here's the thing: the day before I came out to give my talk, the World Economic Forum revised it. So that's good, because that's a terrible -- 2133. Do you know what they revised it to? 2186.
Det är en förskräcklig siffra. Så här är det: Dagen innan jag åkte hit för att tala, ändrades det av World Economic Forum. Det är ju bra, för det är ju förskräckligt med 2133. Vet ni vad det ändrades till? 2186.
(Laughter)
(Skratt)
Yeah, another 53 years, OK? We are not going to get equal pay in my grandchildren's grandchildren's lives under the current system.
Bara 53 år till. Vi kommer inte ha lika lön under mina barnbarns barnbarns liv med nuvarande system.
And I have waited long enough. I've waited long enough in my own business. In 2016 I became the very first woman on British television to host a prime-time panel show. Isn't that great? Wonderful, I'm thrilled. But --
Och jag har väntat länge nog. Jag har väntat länge nog i min bransch. 2016 blev jag den allra första kvinnan på brittisk TV att leda en paneldebatt på bästa sändningstid. Fantastiskt. Underbart. Jag är exalterad. Men ...
(Applause)
(Applåder)
But 2016! The first! Television's been around for 80 years!
Men 2016! Den första! TV har funnits i 80 år!
(Laughter)
(Skratt)
It may be television's not so important, but it's kind of symptomatic, isn't it? 2016, the UN were looking for a brand new ambassador to represent women's empowerment and gender equality, and who did they choose? Wonder Woman. Yes, they chose a cartoon, OK?
Nu kanske TV inte är så viktigt, men det är symptomatiskt, eller hur? 2016 letade FN efter en ny frontfigur för att representera kvinnors bemyndigande och jämlikhet, och vem valde man? Wonder Woman. Jo, de valde en seriefigur.
(Laughter)
(Skratt)
Because no woman was up to the job.
För ingen kvinna höll måttet.
The representation of women in positions of power is shockingly low. It's true in Congress, and it's certainly true in the British Parliament. In 2015, the number of men elected to the Parliament that year was greater than the total number of women who have ever been members of Parliament. And why does it matter? Here's the thing: if they're not at the table -- literally, in Britain, at that table helping to make the laws -- do not be surprised if the female perspective is overlooked.
Andelen kvinnor i maktens korridorer är chockerande låg. Det är så här i Kongressen, och definitivt i brittiska parlamentet. 2015 var antalet män som valdes till parlamentet det året större än det totala antalet kvinnor som någonsin varit medlemmar i parlamentet. Och vad spelar det för roll? Om de inte sitter vid maktens bord - bokstavligt talat i Storbritannien - och är med och stiftar lagar, så är det inte underligt att det kvinnliga perspektivet saknas.
It's a great role model for young people to see a woman in charge. In 2016, Britain got its second female Prime Minister; Theresa May came to power. The day she came to power she was challenged: just do one thing. Do one thing in the first 100 days that you're in office to try and improve lives for women in Britain. And what did she do? Nothing. Nothing. Because she's much too busy cleaning up the mess the boys made. Even having a female leader, they always find something better to do than to sort out the pesky issue of inequality.
Det är en fantastisk förebild för unga att se en kvinna som ansvarig. 2016 fick Storbritannien sin andra kvinnliga premiärminister; Theresa May kom till makten. Den första dagen fick hon en utmaning: Gör bara en sak; gör en sak under de första 100 dagarna på din post för att försöka förbättra livet för kvinnor i Storbritannien. Och vad gjorde hon? Inget. Ingenting! Hon är upptagen med att städa upp röran som pojkarna ställt till. Trots att vi har en kvinnlig ledare så finns det alltid något bättre att göra än att ordna upp den irriterande ojämställdheten.
So I keep talking about equality like it matters. Does it? Well, let's take a very quick look at the STEM industries, OK? So science, technology, engineering and mathematics. Pretty much important in every single aspect of our daily lives. There is the thickest and most incredibly well-documented glass ceiling in the STEM industries. What if the cure for cancer or the answer the global warming lies in the head of a young female scientist who fails to progress?
Jag pratar om jämställdhet som om det var viktigt. Är det det? Låt oss ta en titt inom tekniksektorn, inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik. Rätt viktigt ur alla aspekter i våra liv. Det tjockaste och mest väldokumenterade glastaket finns inom tekniksektorn. Tänk om boten mot cancer eller lösningen på den globala uppvärmningen finns i huvudet på en kvinnlig forskare som inte tillåts komma framåt?
So I thought all these things, and I knew I had to do "Deeds, not words." And I spoke to my wonderful friend, brilliant journalist Catherine Mayer in Britain, and we rather foolishly -- and I suspect there was wine involved --
Jag tänkte på allt det här, och då visste jag att jag måste ta till "Handling, inte ord." Jag pratade med min underbara vän, den briljanta journalisten Catherine Mayer, och vi bestämde, ganska dumdristigt, och jag tror det var vin inblandat ...
(Laughter)
(Skratt)
We decided to found a brand new political party. Because here's the critical thing: the one place women and men are absolutely equal is at the ballot box. We had no idea what we were doing, we didn't know how complicated it was to start a political party. I thought, "It can't be that difficult, men have been doing it for years."
Vi bestämde oss för att starta ett nytt politiskt parti. Det här är en viktig sak: Det enda ställe där män och kvinnor är helt jämställda är vid valurnorna. Vi visste inte vad vi gjorde. Vi visste inte hur svårt det var att starta ett parti. Jag tänkte: "Hur svårt kan det vara? Män har gjort det i åratal."
(Laughter)
(Skratt)
So we started by calling it "The Women's Equality Party." And straightaway people said to me, "Why did you call it that?" I said, "I don't know, I just thought we'd be clear."
Vi kallade det för "Kvinnornas Jämställdhetsparti". Och omedelbums fick jag frågan: "Varför kallar ni det för det?" Jag sade: "Jag vet inte, jag tänkte bara att vi skulle vara tydliga."
(Laughter)
(Skratt)
I didn't want what we were doing to be a secret, you know? I just --
Jag ville inte att det vi gjorde skulle vara en hemlighet, liksom.
(Laughter)
(Skratt)
Some people said, "You can't call it that! It's much too feminist!" Ooh! Scary word! Ahh! I can't tell you how many times I've heard somebody say, "I'm not a feminist, but ..." And I always think if there's a "but" in the sentence, it can't all be roses in the garden. And then I started getting asked the hilarious question, "Are you all going to burn your bras?" Yes! Because bras are famously made of flammable material.
"Ni kan inte kalla er så. Det är alldeles för feministiskt." Läskigt ord! Ahh! Jag vet inte hur många gånger jag hört någon säga: "Jag är inte feminist, men ..." Jag tror att om det finns ett "men" i meningen är nog inte allt guld och gröna skogar. Och så började jag få den skrattretande frågan: "Kommer ni bränna upp era behåar?" Självklart! För behåar är gjorda av extremt eldfängt material.
(Laughter)
(Skratt)
That's why all women spark when they walk.
Det är därför alla kvinnor glittrar när de är ute och går.
(Laughter)
(Skratt)
Here's quick history sidebar for you: no woman ever burnt her bra in the '60s. It's a story made up by a journalist. Thank goodness journalism has improved since then. So --
En inte så känd historisk not: Det var inga kvinnor som brände sina behåar på 60-talet. Det hittade en journalist på. Tack och lov att journalismen gått fram sedan den tiden. Nåväl ...
(Laughter)
(Skratt)
I announced what we were going to do in a broadcast interview, and straightaway, the emails started coming. First hundreds, then thousands and thousands, from every age group: from the very young to women in their '90s, to hundreds of wonderful men. People wrote and said, "Please, can I help? Please, can I visit you at party headquarters?" We didn't have a headquarters -- we didn't have a party! We didn't have anything. All we had was a wonderful, tight group of fabulous friends trying to answer emails pretty much 24-7 in our pajamas.
Jag tillkännagav vad vi tänkte göra i en direktsänd intervju, och genast började mejlen strömma in. Först hundratal, sedan tusen och åter tusen, från alla åldersgrupper från väldigt unga till kvinnor i 90-åråldern, till hundratals underbara män. "Snälla, får jag hjälpa till? Snälla, får jag komma till ert partihögkvarter?" Vi hade inget högkvarter, vi hade inget parti! Vi hade ingenting. Allt vi hade var en underbar kärna av fantastiska vänner som försökte svara på mejl dygnet runt i pyjamas.
We were all busy. Many of us had careers, many of us had children, but we did what women do, and we shared the work. And almost instantly, we agreed on certain fundamental things. First thing: we want to be the only political party in the world whose main aim was to no longer need to exist. That's a fantastic idea. We wanted to be the only political party with no particular political leaning. We wanted people from the left, from the right, from the middle, every age group. Because the whole point was to work with a simple agenda: let's get equality in every aspect of our lives, and when we're finished, let's go home and get the other chores done.
Alla var upptagna. Många av oss hade karriärer, många hade barn, men vi gör som kvinnor gör och delade på lasset. Och redan från början kom vi överens om några viktiga saker. För det första: Vi vill vara det enda politiska partiet i världen som har som främsta mål att inte behöva finnas. En fantastisk idé. Vi ville vara det enda partiet utan någon speciell politisk inriktning. Vi ville ha folk från vänster, från höger, från mitten, från alla åldersgrupper. För det handlade bara om att jobba med en enkel agenda: Få till jämställdhet i varje aspekt av våra liv, och när vi var klara kan vi gå hem och ta itu med alla andra göromål.
(Laughter)
And we wanted to change how politics is conducted. I don't know if you have this, but in Britain we have two major political parties. They're the dinosaurs of politics. And how they speak to each other is shameful and poisonous. I'm sure you've never had that kind of name-calling --
Vi ville ändra hur politik bedrivs. Jag vet inte om ni har det, men i Storbritannien har vi två stora politiska partier. De är politikens dinosaurier. Och sättet som de talar till varandra är skamligt och förgiftande. Ni har säkert aldrig behövt höra de skällsorden ...
(Laughter)
(Skratt)
And lying here. Wouldn't it be great if just one politician said, "Do you know, my opponent has a point. Let's see if we can't work together and get the job done."
... och lögnerna här. Så fantastiskt om en enda politiker sade: "Vet du vad, min motståndare har en poäng. Vi borde kunna arbeta tillsammans och få det fixat."
(Applause)
(Applåder)
And let's get more women into politics, OK? Let's immediately get more women into politics by being the only political party to offer free childcare to our candidates, so they can get out of the house and start campaigning.
Och låt oss få in fler kvinnor i politiken. Låt oss genast få in fler kvinnor i politiken genom att vara det enda partiet med gratis barntillsyn för kandidaterna, så att de kan lämna hemmet och börja kampanja.
(Applause)
(Applåder)
Within 10 months, we had more than 70 branches of our party across the UK. We stood candidates for election in London, Scotland and Wales in May 2016. One in 20 people voted for our candidate for London Mayor. And when the men in the race saw how many votes we were attracting, wonder of wonders, they began to talk about the need to tackle gender equality.
Inom 10 månader hade vi fler än 70 avdelningar i vårt parti över hela landet. Vi hade valbara kandidater i London, Skottland och Wales i maj 2016. En av 20 personer röstade på vår kandidat som borgmästare i London. Och när männen inblandade i valet såg hur många röster vi fick så - konstigt nog - började de tala om behovet av att ta itu med jämställdhetsfrågan.
(Applause)
(Applåder)
You know, I've been promised change since I was a child. It was always coming: women were going to stand shoulder to shoulder with men. All I got were empty promises and disappointment -- enough disappointment to found a political party. But here is my new idea for today -- this is my five percent, OK? And this one is really good. The fact is, this is not enough. It is not enough to found one political party for equality in a single country. What we need is a seismic change in the global political landscape. And the wonderful thing about the model we have created is that it would work anywhere. It would work in America, it would work in Australia, it would work in India. It's like we've made the perfect recipe: anybody can cook it, and it's good for everybody. And we want to give it away. If you want to know what we did, we're giving it away. Can you imagine if we could mobilize millions of women across the world to say, "That's enough!" to the traditional battles of politics? To say, "Stop the bickering, let's get the work done." We could literally change the world. And I want that.
Jag har utlovats förändring sedan jag var barn. Det var på gång. Kvinnor skulle stå sida vid sida med männen. Allt jag fick var tomma löften och besvikelser - tillräckligt med besvikelser för att starta ett politiskt parti. Här är dagens nya idé, det här är mina fem procent, och den är riktigt bra: Faktum är, det räcker inte. Det räcker inte att starta ett politiskt parti för jämlikhet i enbart ett land. Det vi behöver är en riktig omskakning i det politiska landskapet. Och det fina med modellen vi skapat är att den skulle fungera överallt. Den skulle fungera i USA, den skulle fungera i Australien, Indien. Det är som ett perfekt recept: alla kan följa det, och det är bra för alla. Och vi vill ge bort det gratis. Om ni vill vet hur vi gjorde, så kan ni få det gratis. Tänk om vi kunde mobilisera miljoner kvinnor runt världen som sade "Nu räcker det!" om de nuvarande politiska spelen, som sade: "Sluta bråka, se till att lösa problemen!". Vi skulle bokstavligt talat förändra världen. Det är vad jag vill.
(Applause)
(Applåder)
I want ...
Jag vill ...
(Applause)
(Applåder)
I want that for our daughters, and I want it for our sons. Because the fact is: equality is better for everyone.
Jag vill det för våra döttrars skull, och jag vill det för våra söners skull. Faktum är: Jämställdhet är bättre för alla.
Come on people, let's activate! Let's change the world! I know we can do it, and it wants doing!
Kom igen! Sätt fart! Låt oss ändra på världen. Jag vet att vi kan göra det, och det bara väntar på att få bli gjort!
(Applause)
(Applåder)