That splendid music, the coming-in music, "The Elephant March" from "Aida," is the music I've chosen for my funeral.
Den magnifika musiken, påannonserings stycket -- "Elefanternas marsch" ur Aida, är det stycke jag valt till min begravning.
(Laughter)
(Skratt)
And you can see why. It's triumphal. I won't feel anything, but if I could, I would feel triumphal at having lived at all, and at having lived on this splendid planet, and having been given the opportunity to understand something about why I was here in the first place, before not being here.
ni förstår säkert varför. Den är triumferande! Jag kommer inte känna någonting, men OM jag kunde, så skulle jag känna det som en triumf att få ha levt alls, och det på denna så magnifika planet, och givits förmånen att förstå något om varför jag funnits här överhuvudtaget, innan jag inte finns här.
Can you understand my quaint English accent?
Förstår ni mitt säregna engelska uttal?
(Laughter)
Like everybody else, I was entranced yesterday by the animal session. Robert Full and Frans Lanting and others; the beauty of the things that they showed. The only slight jarring note was when Jeffrey Katzenberg said of the mustang, "the most splendid creatures that God put on this earth." Now of course, we know that he didn't really mean that, but in this country at the moment, you can't be too careful.
Som alla ni andra, blev även jag hänförd igår under sessionen om djur. Robert Full och Frans Lanting och andra, av allt det vackra som visades. Det enda lätt olustiga var när Jeffrey Katzenberg uttryckte sig om mustangen som "..den mest praktfulla varelse som Gud satt till denna jord." Givetvis så vet vi, att han inte menade det så, men i det här landet, som det är nu, kan man inte vara nog för försiktig.
(Laughter)
(Skratt)
I'm a biologist, and the central theorem of our subject: the theory of design, Darwin's theory of evolution by natural selection. In professional circles everywhere, it's of course universally accepted. In non-professional circles outside America, it's largely ignored. But in non-professional circles within America, it arouses so much hostility --
Jag är biolog och det centrala i biologins lärosats, teorin om design, Darwins teori om evolution genom det naturliga urvalet. I professionella kretsar överallt, är teorin såklart allmänt accepterad. I icke-professionella kretsar utanför USA är den till stora delar ignorerad. Men, i icke-professionella grupper inom USA, väcker den så mycket fientlighet
(Laughter)
(Skratt)
it's fair to say that American biologists are in a state of war. The war is so worrying at present, with court cases coming up in one state after another, that I felt I had to say something about it.
att man kan med rätta säga att amerikanska biologer befinner sig i ett krigstillstånd. Kampen är så oroande för närvarande, med rättsmål på gång i delstat efter delstat, att kände mig tvungen att säga något om just det.
If you want to know what I have to say about Darwinism itself, I'm afraid you're going to have to look at my books, which you won't find in the bookstore outside.
Vill ni veta vad jag har att säga om Darwanismen som sådan, får ni faktiskt ta och läsa mina böcker, vilka ni tyvärr inte kommer hitta i bokhandeln här utanför.
(Laughter)
(Skratt)
Contemporary court cases often concern an allegedly new version of creationism, called "Intelligent Design," or ID. Don't be fooled. There's nothing new about ID. It's just creationism under another name, rechristened -- I choose the word advisedly --
Nutida rättsfall handlar ofta om den påstått nya varianten av kreationism, kallad intelligent design eller ID. Låt er inte luras. ID innehåller inget nytt. Det är bara kreationism under annat namn. Omdöpt - jag väljer ordet avsiktligt,
(Laughter)
(Skratt)
for tactical, political reasons.
av taktiska och politiska orsaker.
The arguments of so-called ID theorists are the same old arguments that had been refuted again and again, since Darwin down to the present day. There is an effective evolution lobby coordinating the fight on behalf of science, and I try to do all I can to help them, but they get quite upset when people like me dare to mention that we happen to be atheists as well as evolutionists. They see us as rocking the boat, and you can understand why. Creationists, lacking any coherent scientific argument for their case, fall back on the popular phobia against atheism: Teach your children evolution in biology class, and they'll soon move on to drugs, grand larceny and sexual "pre-version."
Argumenten hos så kallade ID teoretiker är samma gamla argument som redan förkastats om och om igen, ända från Darwins tid till idag. Det finns en effektiv lobby för evolutionen som koordinerar kampen på vetenskapens sida, och jag försöker allt jag kan för att hjälpa den, men de blir ganska upprörda när människor som jag vågar yttra att vi råkar vara ateister så väl som evolutionister. I deras ögon, sitter vi inte still i båten, och ni kan förstå varför, kreationister i avsaknad av logiska vetenskapliga argument för sin sak faller tillbaka på den populära fobin mot ateism. Lär era barn om evolution på biologilektionen, och de kommer snart att börja med droger, rån och sexuell omoral!
(Laughter)
(Skratt)
In fact, of course, educated theologians from the Pope down are firm in their support of evolution. This book, "Finding Darwin's God," by Kenneth Miller, is one of the most effective attacks on Intelligent Design that I know and it's all the more effective because it's written by a devout Christian. People like Kenneth Miller could be called a "godsend" to the evolution lobby,
Faktum är, givetvis, att skolade teologer från påven och nedåt är orubbliga i sitt stöd för evolutionen. Denna bok, "Finding Darwin's God" av Kenneth Miller, är en av de mest effektiva angreppen på Intelligent Design som jag känner till, och den blir än mer slagkraftig eftersom den är skriven av en hängiven kristen.
(Laughter)
Människor som Kenneth Miller skulle kunna kallas gudasänd till evolutionens lobbygrupp
because they expose the lie that evolutionism is, as a matter of fact, tantamount to atheism. People like me, on the other hand, rock the boat.
(Skratt) för de avslöjar lögnen om att vara evolutionist är detsamma som att vara ateist. Människor som jag, å andra sidan, sitter inte still i båten.
But here, I want to say something nice about creationists. It's not a thing I often do, so listen carefully.
Men nu skulle jag vilja säga något snällt om kreationister. Något jag inte ofta gör, så lyssna noga.
(Laughter)
(Skratt)
I think they're right about one thing. I think they're right that evolution is fundamentally hostile to religion.
Jag tror att de har rätt om en sak. Jag tror att de har rätt i att evolution i grunden är ödeläggande för religion.
I've already said that many individual evolutionists, like the Pope, are also religious, but I think they're deluding themselves. I believe a true understanding of Darwinism is deeply corrosive to religious faith. Now, it may sound as though I'm about to preach atheism, and I want to reassure you that that's not what I'm going to do. In an audience as sophisticated as this one, that would be preaching to the choir.
Jag har redan sagt att många individuella evolutionister, som påven, också är religiösa, jag tror att de bedrar sig själva. Jag är övertygad om att en sann förståelse av Darwins lära fullkomligt undergräver religiös tro. Nu kanske det låter på mig som om jag skall predika ateism, och jag vill försäkra er om att så inte är fallet. För en så pass sofistikerad publik som denna vore det som att predika för de redan frälsta.
No, what I want to urge upon you --
Nej, vad jag vill anmoda er ---
(Laughter)
(Skratt)
Instead, what I want to urge upon you is militant atheism.
-- istället vill jag uppmana er till militant ateism
(Laughter)
(Skratt)
(Applause)
(Applåder)
But that's putting it too negatively. If I was a person who were interested in preserving religious faith, I would be very afraid of the positive power of evolutionary science, and indeed science generally, but evolution in particular, to inspire and enthrall, precisely because it is atheistic.
Men det vore att framlägga det alltför negativt. Om jag var en person med intresse av att bevara religiös tro, så skulle jag vara väldigt rädd för den evolutionära vetenskapens positiva kraft, för all vetenskap, men i synnerhet den evolutionära, som kan inspirera och fängsla, just på grund av att den är ateistisk.
Now, the difficult problem for any theory of biological design is to explain the massive statistical improbability of living things. Statistical improbability in the direction of good design -- "complexity" is another word for this. The standard creationist argument -- there is only one; they're all reduced to this one -- takes off from a statistical improbability. Living creatures are too complex to have come about by chance; therefore, they must have had a designer. This argument of course, shoots itself in the foot. Any designer capable of designing something really complex has to be even more complex himself, and that's before we even start on the other things he's expected to do, like forgive sins, bless marriages, listen to prayers -- favor our side in a war --
Nå, svårigheten för alla teorier om biologisk design är att förklara den massiva statistiska osannolikheten hos levande varelser. Statistisk osannolikhet i riktningen mot god design -- eller med ett annat ord komplexiteten. Kreationismens standardargument, det finns bara ett, alla kokar ned till denna enda, som grundar sig på statistisk osannolikhet. Levande varelser är alldeles för komplexa för att kunna ha tillkommit av slump; därav följer att de måste ha haft en skapare. Detta påstående skjuter sig själv i foten såklart. Vilken designer som helst, kapabel att skapa något riktigt komplicerat måste i sig vara än mer komplex, och då har vi inte ens börjat syna allt annat han förväntas göra, som att förlåta synder, välsigna äktenskap, lyssna på böner, vara på vår sida av kriget
(Laughter)
(Skratt)
disapprove of our sex lives, and so on.
misstycka om vårt sexliv och så vidare.
(Laughter)
(Skratt)
Complexity is the problem that any theory of biology has to solve, and you can't solve it by postulating an agent that is even more complex, thereby simply compounding the problem. Darwinian natural selection is so stunningly elegant because it solves the problem of explaining complexity in terms of nothing but simplicity. Essentially, it does it by providing a smooth ramp of gradual, step-by-step increment. But here, I only want to make the point that the elegance of Darwinism is corrosive to religion, precisely because it is so elegant, so parsimonious, so powerful, so economically powerful. It has the sinewy economy of a beautiful suspension bridge.
Komplexitet är det problem som varje biologisk teori måste lösa, och man kan inte lösa det genom att postulera en agent som är än mer komplicerad, och därigenom helt enkelt förvärra problemet. Det darwinistiska naturliga urvalet är så bedövande elegant för det löser problemet med att förklara komplexiteten genom inget annat än enkelheten. Väsentligen genom att tillföra en jämn ramp, en förfining som sker steg för steg. Men här, vill jag endast påpeka att finessen med Darwinismen är att den undergräver religionen just på grund av sin elegans, sin sparsamhet, sin kraft och sin ekonomiska styrka. Den har samma ekonomiska uthållighet som en vacker hängbro.
The God theory is not just a bad theory. It turns out to be -- in principle -- incapable of doing the job required of it.
Teorin om Gud är inte bara en dålig teori. Den visar sig vara, i grunden, oförmögen att lösa uppgiften den är satt till att lösa.
So, returning to tactics and the evolution lobby, I want to argue that rocking the boat may be just the right thing to do. My approach to attacking creationism is -- unlike the evolution lobby -- my approach to attacking creationism is to attack religion as a whole. And at this point I need to acknowledge the remarkable taboo against speaking ill of religion, and I'm going to do so in the words of the late Douglas Adams, a dear friend who, if he never came to TED, certainly should have been invited.
Så, för att återkomma till taktik och evolutionslobbyn. Jag vill plädera för att det kan vara helt rätt, att inte sitta still i båten. Mitt syfte med att attackera kreationismen skiljer sig från evolutionslobbyn. Mitt syfte med att attackera kreationism, är att attackera religion som företeelse. nu måste jag faktiskt beröra det anmärkningsvärda tabu mot att säga något ont om religion och jag kommer att göra så med den framlidne Douglas Adams egna ord, en kär vän som, om han aldrig kom till TED, verkligen borde bjudits in.
(Richard Saul Wurman: He was.)
(Richard Saul Wurman: Det blev han.)
Richard Dawkins: He was. Good. I thought he must have been.
Han blev det. Bra. Jag trodde nästan det.
He begins this speech, which was tape recorded in Cambridge shortly before he died -- he begins by explaining how science works through the testing of hypotheses that are framed to be vulnerable to disproof, and then he goes on.
Han börjar detta anförande, vilket spelades in i Cambridge precis innan han avled. Han böjar med att förklara hur vetenskap fungerar genom att testa hypoteser som är sårbara genom att kunna snärjas av motbevis, han fortsätter
I quote, "Religion doesn't seem to work like that. It has certain ideas at the heart of it, which we call 'sacred' or 'holy.' What it means is: here is an idea or a notion that you're not allowed to say anything bad about. You're just not. Why not? Because you're not."
Jag citerar, "Religion verkar inte fungera på det sättet. Det har vissa centrala idéer, vilka vi kallar sakrala eller heliga. Med det menas att här är en idé eller en föreställning som ni inte är tillåtna att säga något negativt om. Ni får bara inte. Varför inte? För att ni får inte.
(Laughter)
(Skratt)
"Why should it be that it's perfectly legitimate to support the Republicans or Democrats, this model of economics versus that, Macintosh instead of Windows, but to have an opinion about how the universe began, about who created the universe -- no, that's holy. So, we're used to not challenging religious ideas, and it's very interesting how much of a furor Richard creates when he does it." --
Varför skall det vara så att det är helt legitimt att stödja Republikanerna eller Demokraterna, den här ekonomiska modellen mot den där, Macintosh istället för Windows, men att ha en åsikt om hur Universum startade, om vem som skapade Universum. Nej, det är heligt. Vi är inte vana vid att utmana religiösa idéer och det är väldigt intressant att se hur mycket ilska Richard skapar när han gör det." Han avsåg mig, inte den Richard.
He meant me, not that one.
"Everybody gets absolutely frantic about it, because you're not allowed to say these things. Yet when you look at it rationally, there's no reason why those ideas shouldn't be as open to debate as any other, except that we've agreed somehow between us that they shouldn't be."
"Alla blir fullständigt utom sig av det, för du är inte tillåten att säga dessa saker, ändå om man tittar rationellt på det så finns där ingen anledning varför inte dessa idéer skulle vara öppna för debatt som vilken annan, bortsett från det att vi på något sätt har kommit överrens om att de inte skall vara det," och det var slutet på citatet av Douglas.
And that's the end of the quote from Douglas.
In my view, not only is science corrosive to religion; religion is corrosive to science. It teaches people to be satisfied with trivial, supernatural non-explanations, and blinds them to the wonderful, real explanations that we have within our grasp. It teaches them to accept authority, revelation and faith, instead of always insisting on evidence.
Mitt synsätt är inte bara att vetenskap undergräver religion, utan även att religion undergräver vetenskap. Den lär människor att nöja sig med triviala, övernaturliga icke förklaringar och förblindar dem för de underbara faktiska förklaringar som finns inom vår räckvidd. Det lär dem att acceptera auktoritet, uppenbarelse och tro istället för att alltid kräva bevis.
There's Douglas Adams, magnificent picture from his book, "Last Chance to See." Now, there's a typical scientific journal, The Quarterly Review of Biology. And I'm going to put together, as guest editor, a special issue on the question, "Did an asteroid kill the dinosaurs?" And the first paper is a standard scientific paper, presenting evidence, "Iridium layer at the K-T boundary, and potassium argon dated crater in Yucatan, indicate that an asteroid killed the dinosaurs." Perfectly ordinary scientific paper. Now, the next one. "The President of the Royal Society has been vouchsafed a strong inner conviction that an asteroid killed the dinosaurs."
Här är Douglas Adams, en underbar bild från hans bok, "Sista chansen". Ok, det här är en typisk vetenskaplig publikation, "Quarterly Review of Biology." Och jag kommer, som gästredaktör, sätta samman en specialutgåva om frågeställningen, "Dödade en asteroid dinosaurierna?" Och den första artikeln är av vetenskaplig standardtyp baserad på bevis, "Iridiumlagren i Krita/Tertiär gränsen, Kalium-Argon daterad krater i Yucatan, indikerar att en asteroid utrotade dinosaurierna." En helt normal vetenskaplig artikel. Nu, nästa, "Vetenskapsakademins ordförande har förunnats en stark inre övertygelse" (Skratt) "... att en asteroid utrotade dinosaurierna." (Skratt)
(Laughter)
"It has been privately revealed to Professor Huxtane
"Det har blivit enskilt uppenbarat för Professor Huxtane
that an asteroid killed the dinosaurs."
att en asteroid utrotade dinosaurierna."
(Laughter)
(Skratt)
"Professor Hordley was brought up to have total and unquestioning faith" --
"Professor Hordley uppfostrades till att ha fullständig och absolut tro"
(Laughter) --
(Skratt)
"that an asteroid killed the dinosaurs." "Professor Hawkins has promulgated an official dogma binding on all loyal Hawkinsians that an asteroid killed the dinosaurs."
"... att en asteroid utrotade dinosaurierna." "Professor Hawkins har kungjort en officiell trossats att alla lojala Hawkinsianer skall tro att det var en asteroid som dödade dinosaurierna."
(Laughter)
(Skratt)
That's inconceivable, of course.
Det där är otänkbart förstås.
But suppose --
Men tänk om
[Supporters of the Asteroid Theory cannot be patriotic citizens]
(Anhängare till asteroidteorin kan inte betraktas som patriotiska medborgare)
(Laughter)
(Applause)
In 1987, a reporter asked George Bush, Sr. whether he recognized the equal citizenship and patriotism of Americans who are atheists. Mr. Bush's reply has become infamous. "No, I don't know that atheists should be considered citizens, nor should they be considered patriots. This is one nation under God."
1987, frågade en reporter George Bush, den äldre. huruvida han erkände medborgarskapet och patriotismen hos ateistiska amerikanska medborgare. Herr Bushs svar har blivit ökänt. "Nej, jag vidkänner inte att ateister skall anses vara medborgare, inte heller att de skall anses vara patrioter. Detta är en nation under Gud."
Bush's bigotry was not an isolated mistake, blurted out in the heat of the moment and later retracted. He stood by it in the face of repeated calls for clarification or withdrawal. He really meant it. More to the point, he knew it posed no threat to his election -- quite the contrary. Democrats as well as Republicans parade their religiousness if they want to get elected. Both parties invoke "one nation under God." What would Thomas Jefferson have said?
Bushs trångsynta uttalande var inte ett isolerat misstag, framkastat i stundens hetta, för att senare tas tillbaka. Han stod vid det, trots upprepade krav på förtydligande eller tillbakadragande. Han menade det verkligen. Till yttermera visso, han visste att det på intet sätt hotade hans valbarhet, snarare det rakt motsatta. Så väl Demokrater som Republikaner ståtar med sin religiositet om de vill kunna bli valda. Båda partierna åkallar; en nation under Gud. Vad skulle Thomas Jefferson ha sagt? (I varje land, varje tidsålder, har prästen avvisat friheten)
[In every country and in every age, the priest has been hostile to liberty]
Förresten, jag är inte vanligtvis särskilt stolt över att vara brittisk,
Incidentally, I'm not usually very proud of being British, but you can't help making the comparison.
men man kan inte låta bli att jämföra.
(Applause)
(Applåder)
In practice, what is an atheist? An atheist is just somebody who feels about Yahweh the way any decent Christian feels about Thor or Baal or the golden calf. As has been said before, we are all atheists about most of the gods that humanity has ever believed in. Some of us just go one god further.
I praktiken, vad är en ateist? En ateist är helt enkelt någon som känner för Jahve på samma vis som alla ärbara kristna känner inför Tor, Baal eller den gyllene kalven. Som sagts förr. Vi är alla ateister vad avser de flesta av gudarna som mänskligheten någonsin trott på. Några av oss tar det bara en gud längre.
(Laughter)
(Skratt)
(Applause)
(Applåder)
And however we define atheism, it's surely the kind of academic belief that a person is entitled to hold without being vilified as an unpatriotic, unelectable non-citizen. Nevertheless, it's an undeniable fact that to own up to being an atheist is tantamount to introducing yourself as Mr. Hitler or Miss Beelzebub. And that all stems from the perception of atheists as some kind of weird, way-out minority.
Och hur vi än definierar ateism, så är det sannerligen den typ av akademisk uppfattning som en person kan inneha utan att för den saken skull behöva bli misstänkliggjord som en opatriotisk ickemedborgare som man inte kan rösta på. Likväl så är det ett obestridligt faktum; att stå för att man är ateist är detsamma som att presentera sig som Herr Hitler eller Fröken Satan. Och allt det stammar från föreställningar om ateister som en sorts konstig, excentrisk minoritet.
Natalie Angier wrote a rather sad piece in the New Yorker, saying how lonely she felt as an atheist. She clearly feels in a beleaguered minority. But actually, how do American atheists stack up numerically? The latest survey makes surprisingly encouraging reading. Christianity, of course, takes a massive lion's share of the population, with nearly 160 million. But what would you think was the second largest group, convincingly outnumbering Jews with 2.8 million, Muslims at 1.1 million, Hindus, Buddhists and all other religions put together? The second largest group, with nearly 30 million, is the one described as non-religious or secular.
Natalie Angier skrev en ganska så sorglig krönika i the New Yorker. där hon beskrev hur ensamt hon kände det som ateist. Hon känner sig tydligt som en oroad minoritet, men hur är det, hur många blir det om amerikanska ateister adderas ihop? Den senaste undersökningen är en förvånansvärt sporrande läsning. Kristenheten, så klart, utgör lejonparten av befolkningen, med sina nästan 160 miljoner. Men vilka skulle ni tro utgjorde den näst största gruppen, bra många fler än judendomen med sina 2.8 miljoner, muslimerna som är 1,1 miljoner, och Hinduer, Buddhister och alla andra sammanslaget? Den näst största gruppen; om nästan 30 miljoner, är den som beskrivs som ickereligiös eller sekulär.
You can't help wondering why vote-seeking politicians are so proverbially overawed by the power of, for example, the Jewish lobby -- the state of Israel seems to owe its very existence to the American Jewish vote -- while at the same time, consigning the non-religious to political oblivion. This secular non-religious vote, if properly mobilized, is nine times as numerous as the Jewish vote. Why does this far more substantial minority not make a move to exercise its political muscle?
Man kan inte hjälpa att undra varför röstfiskande politiker är så vedertaget imponerade av, till exempel, den judiska lobbyns makt. Staten Israel tycks vara skyldig den amerikansk-judiska rösten sin existens, samtidigt som de expedierar de ickereligiösa till den politiska intigheten. Denna sekulära ickereligiösa röst, om ordentligt mobiliserad, är numerärt nio gånger så stor som den judiska. Varför tar denna långt mer betydande minoritet inte tag i saken och använder dess politiska muskler?
Well, so much for quantity. How about quality? Is there any correlation, positive or negative, between intelligence and tendency to be religious?
Nåväl, nog om kvantitet. Hur är det med kvalitet? Finns där någon korrelation, positiv eller negativ, mellan intelligens och religiös belägenhet?
[Them folks misunderestimated me]
(Skratt)
(Laughter)
The survey that I quoted, which is the ARIS survey, didn't break down its data by socio-economic class or education, IQ or anything else. But a recent article by Paul G. Bell in the Mensa magazine provides some straws in the wind. Mensa, as you know, is an international organization for people with very high IQ. And from a meta-analysis of the literature, Bell concludes that, I quote -- "Of 43 studies carried out since 1927 on the relationship between religious belief, and one's intelligence or educational level, all but four found an inverse connection. That is, the higher one's intelligence or educational level, the less one is likely to be religious." Well, I haven't seen the original 42 studies, and I can't comment on that meta-analysis, but I would like to see more studies done along those lines. And I know that there are -- if I could put a little plug here -- there are people in this audience easily capable of financing a massive research survey to settle the question, and I put the suggestion up, for what it's worth.
Amerikanska undersökningen om religiös identitet (ARIS), vilken jag citerade, sorterade inte sin data på socioekonomisk klass eller utbildning, IQ eller något annat. Men en färsk artikel av Paul G. Bell i Mensas medlemstidning ger kött på benen. Mensa, som ni vet, är en internationell organisation för människor med mycket hög IQ. Och från en metaanalys av tillgängliga studier, drar Bell slutsatsen att, jag citerar, "Av 43 studier gjorda från 1927 om sambandet mellan religiös tro och ens intelligens eller utbildningsnivå, fann alla utom fyra ett inverterat samband. Alltså, ju högre ens intelligens eller utbildningsnivå är, desto mindre troligt är det att man är religiös." Nå, jag har inte själv sett de ursprungliga 42 studierna och kan inte kommentera den metaanalysen men jag skulle vilja se fler studier gjorda på området. Jag vet att det finns här, om jag får plantera en liten tanke, det finns de av er i publiken som enkelt kan finansiera en massiv forskningsinsats för att avgöra frågan, så jag kastar fram det -- för var det kan vara värt.
But let me know show you some data that have been properly published and analyzed, on one special group -- namely, top scientists. In 1998, Larson and Witham polled the cream of American scientists, those who'd been honored by election to the National Academy of Sciences, and among this select group, belief in a personal God dropped to a shattering seven percent. About 20 percent are agnostic; the rest could fairly be called atheists. Similar figures obtained for belief in personal immortality. Among biological scientists, the figure is even lower: 5.5 percent, only, believe in God. Physical scientists, it's 7.5 percent. I've not seen corresponding figures for elite scholars in other fields, such as history or philosophy, but I'd be surprised if they were different.
Men låt mig nu visa er lite data som har blivit omsorgsfullt analyserad och publicerad gällande en speciell grupp, nämligen, toppforskare. År 1998, gjorde Larson and Witham en opinionsundersökning bland gräddan av amerikanska forskare, de som blivit invalda och förärade plats i den nationella vetenskapsakademin. och bland detta urval, rasade tron på en personlig Gud till chockerande låga sju procent. Cirka 20 procent är agnostiker och resten kan rimligen kallas ateister. Liknande siffror framträdde för tron på personlig odödlighet. Bland forskare inom biologi, var siffrorna än lägre, endast 5,5 procent, tror på Gud. Forskare inom fysik: 7,5 procent. Jag har inte sett korresponderande siffror för den akademiska eliten inom andra fält, som historia eller filosofi, men det skulle förvåna mig om de skiljdes åt.
So, we've reached a truly remarkable situation, a grotesque mismatch between the American intelligentsia and the American electorate. A philosophical opinion about the nature of the universe, which is held by the vast majority of top American scientists and probably the majority of the intelligentsia generally, is so abhorrent to the American electorate that no candidate for popular election dare affirm it in public. If I'm right, this means that high office in the greatest country in the world is barred to the very people best qualified to hold it -- the intelligentsia -- unless they are prepared to lie about their beliefs. To put it bluntly: American political opportunities are heavily loaded against those who are simultaneously intelligent and honest.
Så, vi har hamnat i en sannerligen remarkabel situation, ett groteskt missförhållande mellan USAs intelligentia och USAs elektorskår. En filosofisk ståndpunkt om Universums natur, som delas av den stora majoriteten av USAs toppforskare och troligen majoriteten av intelligentian generellt, är så frånstötande för USAs väljare att ingen kandidat publikt vågar bejaka den inför ett val. Om jag har rätt, innebär det att högre samhällstjänst i världens främsta land är spärrad för just de bäst lämpade människorna, intelligentian, om inte de samtidigt är beredda att ljuga om sin trosuppfattning. Burdust sagt, politiska möjligheter i USA försvåras kraftigt för dem som samtidigt är intelligenta och ärliga.
(Laughter)
(Applåder)
(Applause)
Jag är inte medborgare av detta land, så jag hoppas att det inte anses opassande
I'm not a citizen of this country, so I hope it won't be thought unbecoming if I suggest that something needs to be done.
om jag föreslår att något måste göras.
(Laughter)
(Skratt)
And I've already hinted what that something is. From what I've seen of TED, I think this may be the ideal place to launch it. Again, I fear it will cost money. We need a consciousness-raising, coming-out campaign for American atheists.
Och jag har redan antytt vad detta något är. Från vad jag har upplevt här på TED, så tror jag att detta kan vara det ideala forumet att sjösätta detta. Igen, fruktar jag att det kommer att kosta pengar. Vi behöver ökad medvetenhet, en komma-ut kampanj för USAs ateister.
(Laughter)
(Skratt)
This could be similar to the campaign organized by homosexuals a few years ago, although heaven forbid that we should stoop to public outing of people against their will. In most cases, people who out themselves will help to destroy the myth that there is something wrong with atheists.
Detta skulle kunna likna de homosexuellas organiserade kampanj för ett par år sedan fast gud förbjude att vi skulle sänka oss så lågt att vi namngav folk mot deras egna vilja. I de flesta fall, kommer folk som träder fram på eget bevåg att hjälpa till med att förstöra myten om att det skulle vara något fel med ateister.
On the contrary, they'll demonstrate that atheists are often the kinds of people who could serve as decent role models for your children, the kinds of people an advertising agent could use to recommend a product, the kinds of people who are sitting in this room. There should be a snowball effect, a positive feedback, such that the more names we have, the more we get. There could be non-linearities, threshold effects. When a critical mass has been obtained, there's an abrupt acceleration in recruitment. And again, it will need money.
Snarare tvärtom, de kommer att visa att ateister allt som oftast är den typ av människor som skulle fungera som anständiga förebilder för era barn. Den sortens människor som en reklamman skulle vilja använda för att rekommendera en produkt. Den sortens människor som sitter här och nu i detta rum. Det borde bli en snöbollseffekt, en positiv återkoppling, och ju fler namn vi samlar, ju snabbare får vi än fler. Det skulle kunna bli icke-linjära, tröskeleffekter. När en kritisk massa har uppnåtts, så blir det en plötslig acceleration i rekryteringen. Återigen, det krävs pengar.
I suspect that the word "atheist" itself contains or remains a stumbling block far out of proportion to what it actually means, and a stumbling block to people who otherwise might be happy to out themselves. So, what other words might be used to smooth the path, oil the wheels, sugar the pill? Darwin himself preferred "agnostic" -- and not only out of loyalty to his friend Huxley, who coined the term.
Jag misstänker att ordet "ateist" som sådant innehåller eller fortfarande är en stötesten långt mer oproportionellt mot vad det faktiskt betyder, och en stötesten för folk som annars gladeligen skulle träda fram. Så, vilka andra ord skulle kunna användas för att kratta gången, smörja hjulet, sockra pillret? Darwin själv föredrog agnostiker, och det inte bara av lojalitet till sin vän Huxley, som myntade uttrycket.
Darwin said, "I have never been an atheist in the same sense of denying the existence of a God. I think that generally an 'agnostic' would be the most correct description of my state of mind."
Darwin sa, "Jag har aldrig varit en ateist i den meningen att förneka existensen av en gud. Jag tror i allmänhet att agnostiker vore den mest korrekta beskrivningen av min sinnesstämning."
He even became uncharacteristically tetchy with Edward Aveling. Aveling was a militant atheist who failed to persuade Darwin to accept the dedication of his book on atheism -- incidentally, giving rise to a fascinating myth that Karl Marx tried to dedicate "Das Kapital" to Darwin, which he didn't, it was actually Edward Aveling. What happened was that Aveling's mistress was Marx's daughter, and when both Darwin and Marx were dead, Marx's papers became muddled up with Aveling's papers, and a letter from Darwin saying, "My dear sir, thank you very much but I don't want you to dedicate your book to me," was mistakenly supposed to be addressed to Marx, and that gave rise to this whole myth, which you've probably heard. It's a sort of urban myth, that Marx tried to dedicate "Kapital" to Darwin.
Han blev till och med okaraktäristiskt snarstucken mot Edward Aveling. Aveling var en militant ateist som misslyckades att övertala Darwin att acceptera tillägnandet av hans bok om ateism, vilket för övrigt ledde till uppkomsten av en fascinerade myt att Karl Marx försökte tillägna "Kapitalet" till Darwin, vilket han inte gjorde. Det var faktiskt Edward Aveling. Vad som hände var att Avelings älskarinna var Marxs dotter, och när både Darwin och Marx var döda, blandades Marx papper ihop med Avelings. och ett brev från Darwin som sa, "Min gode herre, tack så hemskt mycket men jag önskar inte att du dedicerar din bok till mig," förmodades av misstag vara adresserat till Marx, och det upphov till denna hela myt, vilken ni troligen hört om. Det är en sorts vandringssägen, att Marx försökte dedicera Kapitalet till Darwin.
Anyway, it was Aveling, and when they met, Darwin challenged Aveling. "Why do you call yourselves atheists?" "'Agnostic, '" retorted Aveling, "was simply 'atheist' writ respectable, and 'atheist' was simply 'agnostic' writ aggressive." Darwin complained, "But why should you be so aggressive?" Darwin thought that atheism might be well and good for the intelligentsia, but that ordinary people were not, quote, "ripe for it." Which is, of course, our old friend, the "don't rock the boat" argument. It's not recorded whether Aveling told Darwin to come down off his high horse.
Hursomhelst, det var Aveling, och när de båda möttes, utmanade Darwin Aveling, "Varför kallar du dig själv ateist?" "Agnostisk," genmälde Aveling, "är inget annat än ateistisk skrivet respektabelt, och ateistisk är inget annat än agnostisk skrivet aggressivt." Darwin klagade, "Men varför måste du vara så aggressiv?" Darwin trodde att ateism kunde vara gott och bra för intelligentian, men att vanligt folk inte skulle vara, citat, "mogna för det." Vilket förstås, är vår gamle vän, "sitta still i båten" argumentet. Det är inte dokumenterat huruvida Aveling bad Darwin att stiga ned från sin höga häst.
(Laughter)
(Skratt)
But in any case, that was more than 100 years ago. You'd think we might have grown up since then. Now, a friend, an intelligent lapsed Jew, who, incidentally, observes the Sabbath for reasons of cultural solidarity, describes himself as a "tooth-fairy agnostic." He won't call himself an atheist because it's, in principle, impossible to prove a negative, but "agnostic" on its own might suggest that God's existence was therefore on equal terms of likelihood as his non-existence.
Men hursomhelst, det var för mer än 100 år sedan. Man skulle kunna tro att vi har växt upp sedan dess. Nå, en vän, en intelligent fallen jude, som händelsevis tar hänsyn till sabbaten av kulturellt solidariska skäl, beskriver sig själv som en "tandfé agnostiker." Han vill inte kalla sig själv en ateist för att det är, i princip, omöjligt att motbevisa men bara agnostiker i sig kan antyda att Gud existens skulle vara i jämnvikt med sannolikheten av hans icke existens.
So, my friend is strictly agnostic about the tooth fairy, but it isn't very likely, is it? Like God. Hence the phrase, "tooth-fairy agnostic." Bertrand Russell made the same point using a hypothetical teapot in orbit about Mars. You would strictly have to be agnostic about whether there is a teapot in orbit about Mars, but that doesn't mean you treat the likelihood of its existence as on all fours with its non-existence.
Så min vän håller sig strikt agnostisk om tandfén. men det är inte särskilt troligt, eller hur? Precis som med Gud. Därav frasen, "tandfé agnostiker." även Bertrand Russell pekade på samma tanke när han använde sig av en hypotetisk tekanna i omloppsbana kring Mars. Du tvingas vara rent strikt agnostisk huruvida det finns en tekanna i i omloppsbana runt Mars, men det betyder inte att du betraktar det lika troligt att den finns där som att den faktiskt inte gör det.
The list of things which we strictly have to be agnostic about doesn't stop at tooth fairies and teapots; it's infinite. If you want to believe one particular one of them -- unicorns or tooth fairies or teapots or Yahweh -- the onus is on you to say why. The onus is not on the rest of us to say why not. We, who are atheists, are also a-fairyists and a-teapotists.
Listan av saker som vi i strikt mening måste vara agnostiska om stannar inte hos tandfén eller tekannor. Listan är oändligt stor. Om du väljer att tro särskilt på en av dem, enhörning eller tandfé eller tekanna eller Jahve, ankommer det på dig att förklara varför. Det åligger inte oss andra att förklara varför inte. Vi, som är ateister, är också a-féister och a-tekannister
(Laughter)
(Skratt)
But we don't bother to say so. And this is why my friend uses "tooth-fairy agnostic" as a label for what most people would call atheist. Nonetheless, if we want to attract deep-down atheists to come out publicly, we're going to have find something better to stick on our banner than "tooth-fairy" or "teapot agnostic."
Men vi bryr oss inte om att säga det, och det är därför min vän använder tandféagnostiker som en beteckning för vad de flesta skulle kalla ateist, Oavsett, om vi vill locka djupt övertygade ateister att komma ut i offentligheten, måste vi finna något bättre att ha som paroll än tandfé- eller tekanne-agnostiker.
So, how about "humanist"? This has the advantage of a worldwide network of well-organized associations and journals and things already in place. My problem with it is only its apparent anthropocentrism. One of the things we've learned from Darwin is that the human species is only one among millions of cousins, some close, some distant.
Så vad sägs om humanist? Det har fördelen av ett världsomspännande nätverk av välorganiserade organisationer och tidskrifter och annat redan på plats. Mitt problem med det dock är att det är så uppenbart antropocentriskt. Är det något vi lärt från Darwin så är det att den mänskliga rasen endast är en av miljoner av kusiner, några närstående, några mer avlägsna.
And there are other possibilities, like "naturalist," but that also has problems of confusion, because Darwin would have thought naturalist -- "Naturalist" means, of course, as opposed to "supernaturalist" -- and it is used sometimes -- Darwin would have been confused by the other sense of "naturalist," which he was, of course, and I suppose there might be others who would confuse it with "nudism".
Det finns andra möjligheter som till exempel naturalist. Men det har även problem med förväxling, eftersom Darwin hade trott att naturalist, med naturalist menas förstås också, motsats till det övernaturliga. Och det används så ibland. Darwin skulle bli förvirrad av det genom dess andra betydelse vilket han också blev, förstås, tillsammans med andra förmodar jag. som förväxlar det med nudism.
(Laughter)
(Skratt)
Such people might be those belonging to the British lynch mob, which last year attacked a pediatrician in mistake for a pedophile.
Sådana människor skulle kunna vara del av den brittiska lynchmobb som förra året attackerade en pediatriker (barnläkare) som de misstog för en pedofil.
(Laughter)
(Skratt)
I think the best of the available alternatives for "atheist" is simply "non-theist." It lacks the strong connotation that there's definitely no God, and it could therefore easily be embraced by teapot or tooth-fairy agnostics. It's completely compatible with the God of the physicists. When atheists like Stephen Hawking and Albert Einstein use the word "God," they use it of course as a metaphorical shorthand for that deep, mysterious part of physics which we don't yet understand. "Non-theist" will do for all that, yet unlike "atheist," it doesn't have the same phobic, hysterical responses. But I think, actually, the alternative is to grasp the nettle of the word "atheism" itself, precisely because it is a taboo word, carrying frissons of hysterical phobia. Critical mass may be harder to achieve with the word "atheist" than with the word "non-theist," or some other non-confrontational word. But if we did achieve it with that dread word "atheist" itself, the political impact would be even greater.
Jag tror att det bäst tillgängliga alternativet för ateist är helt enkelt icke-teist. Det saknar den starka bibetydelsen av att det definitivt inte finns någon Gud, och skulle därför lätt kunna tilltala tekanne och tandféagnostiker. Det är helt kompatibelt med den god som fysiker ibland pratar om. När människor som -- när ateister som Stephen Hawking och Albert Einstein använde ordet "Gud," använder de det så klart som en metaforisk kortskrift för den djupa, mystiska del av fysiken som vi ännu inte känner. Icke-teist täcker allt det där, men till skillnad från ateist, så följs det inte av samma fobiska, hysteriska reaktioner. Men jag tror, faktsikt, att alternativet är att ta tjuren vid hornen när det gäller ordet ateism i sig självt, just för att det är ett tabubelagt ord som bär med rysningar av hysterisk fobi. En kristisk massa kan vara svårare att uppnå med ordet ateist än med ordet icke-teist, eller något annat ord som inte är så konfronterande. Men om vi lyckades uppnå det med det fruktade ordet, ateist, skulle den den politiska styrkan än större.
Now, I said that if I were religious, I'd be very afraid of evolution -- I'd go further: I would fear science in general, if properly understood. And this is because the scientific worldview is so much more exciting, more poetic, more filled with sheer wonder than anything in the poverty-stricken arsenals of the religious imagination. As Carl Sagan, another recently dead hero, put it, "How is it that hardly any major religion has looked at science and concluded, 'This is better than we thought! The universe is much bigger than our prophet said, grander, more subtle, more elegant'? Instead they say, 'No, no, no! My god is a little god, and I want him to stay that way.' A religion, old or new, that stressed the magnificence of the universe as revealed by modern science, might be able to draw forth reserves of reverence and awe hardly tapped by the conventional faiths."
Jag har sagt att om jag vore religiös, så skulle jag vara väldigt rädd för evolutionen. Jag skulle gå längre än så. Jag skulle frukta vetenskapen som sådan när man förstår den ordentligt. Och det för att den vetenskapliga världsbilden är så mycket mer spännande, mer poetisk, och mer fylld av rena underverk än något den religiösa fantasins fattiga arsenaler kan lägga fram. Som Carl Sagan, ytterligare en nyligen avliden hjälte, lade fram saken, "Hur kommer det sig att knappast någon av de stora religionerna har betraktat vetenskapen och kommit fram till, 'Detta är bättre än vi trodde! Universum är mycket större än vad vår profet sagt, grandiosare, mer raffinerad, mer utsökt'? Istället säger de. 'Nej, nej nej! Min gud är en liten gud, och jag ha honom som han är.' En religion, gammal eller ny, som understryker det magnifika hos Universum vilket understryks av den moderna vetenskapen skulle kanske kunna locka fram reserver av vördnad och förundran som knappast nyttjas av de konventionella trosuppfattningarna."
Now, this is an elite audience, and I would therefore expect about 10 percent of you to be religious. Many of you probably subscribe to our polite cultural belief that we should respect religion. But I also suspect that a fair number of those secretly despise religion as much as I do.
Nå, det här är en åhörarskara av eliten, och jag utgår därför ifrån att ungefär 10 procent av er är religiösa. Många av er håller på det politiskt korrekta i att vi skall respektera religion, men samtidigt misstänker jag att det finns en stor del av er som i hemlighet föraktar religion lika mycket som jag gör.
(Laughter)
(Skratt)
If you're one of them, and of course many of you may not be, but if you are one of them, I'm asking you to stop being polite, come out, and say so. And if you happen to be rich, give some thought to ways in which you might make a difference. The religious lobby in this country is massively financed by foundations -- to say nothing of all the tax benefits -- by foundations, such as the Templeton Foundation and the Discovery Institute. We need an anti-Templeton to step forward. If my books sold as well as Stephen Hawking's books, instead of only as well as Richard Dawkins' books, I'd do it myself.
Om du är en av dessa, många av er är det kanske inte, men om du är en av dem, så ber jag dig att sluta vara så artig, träd fram och säg vad du tycker, och är du händelsevis rik, skänk då en tanke på vilka sätt du kan bidra till en förändring. Den religiösa lobbyn i det här landet är otroligt välfinansierad av stiftelser, för att inte tala om alla skattefördelar, av stiftelser som Templeton och tankesmedjan Discovery Institute. Vi behöver en anti-Templeton för att ta ett steg i rätt riktning. Om mina böcker sålde så bra som Stephen Hawkings, istället för endast så bra som Richard Dawkins böcker så skulle jag ha gjort det själv.
People are always going on about, "How did September the 11th change you?"
Människor frågar hela tiden om, "Hur förändrade 11:e september dig?"
Well, here's how it changed me.
Nåväl, så här förändrade det mig.
Let's all stop being so damned respectful.
Låt oss alla sluta vara så förbannat respektfulla.
Thank you very much.
Tack så hemskt mycket-
(Applause)
(Applåder)