Your company launches a search for an open position. The applications start rolling in, and the qualified candidates are identified. Now the choosing begins. Person A: Ivy League, 4.0, flawless resume, great recommendations. All the right stuff. Person B: state school, fair amount of job hopping, and odd jobs like cashier and singing waitress. But remember -- both are qualified. So I ask you: who are you going to pick?
Ditt företag lanserar en sökning för en ledig tjänst. Ansökningarna börjar trilla in, och de kvalificerade kandidaterna identifieras. Nu börjar uttagningen. Person A: Ivy League-universitet, högsta betyg, fläckfritt CV. bra referenser. Alla de rätta sakerna. Person B: kommunal skola, en hel del jobbhoppande, med udda arbeten som kassör, och sjungande servitris. Men kom ihåg - båda är kvalificerade. Så nu frågar jag dig: Vem kommer du att välja?
My colleagues and I created very official terms to describe two distinct categories of candidates. We call A "the Silver Spoon," the one who clearly had advantages and was destined for success. And we call B "the Scrapper," the one who had to fight against tremendous odds to get to the same point. You just heard a human resources director refer to people as Silver Spoons and Scrappers --
Mina kollegor och jag skapade några väldigt officiella termer för att beskriva två tydliga kategorier av kandidater. Vi kallar A "Silverskeden", den som uppenbarligen haft förmåner och varit ämnad för framgång. Och vi kallar B "Kämparen", den som behövde kämpa emot väldiga odds för att komma till samma plats. Du hörde precis en personaldirektör referera till personer som "Silverskedar" och "Kämpare" -
(Laughter)
(Skratt)
which is not exactly politically correct and sounds a bit judgmental. But before my human resources certification gets revoked --
vilket inte helt är politiskt korrekt och låter rätt dömande. Men innan min personalvetarlegitimation blir återkallad,
(Laughter)
(Skratt)
let me explain.
låt mig förklara.
A resume tells a story. And over the years, I've learned something about people whose experiences read like a patchwork quilt, that makes me stop and fully consider them before tossing their resumes away. A series of odd jobs may indicate inconsistency, lack of focus, unpredictability. Or it may signal a committed struggle against obstacles. At the very least, the Scrapper deserves an interview.
Ett CV berättar en historia. Och genom åren har jag lärt mig något om människor vars erfarenheter kan läsas som ett lapptäcke, som får mig att stanna upp och faktiskt överväga dem innan deras CV blir ivägslängda. En rad av udda jobb kan indikera inkonsekvens, brist på fokus, oförutsägbarhet. Det kan även visa på en dedikerad kamp mot hinder. Åtminstone så förtjänar Kämparen en intervju.
To be clear, I don't hold anything against the Silver Spoon; getting into and graduating from an elite university takes a lot of hard work and sacrifice. But if your whole life has been engineered toward success, how will you handle the tough times? One person I hired felt that because he attended an elite university, there were certain assignments that were beneath him, like temporarily doing manual labor to better understand an operation. Eventually, he quit. But on the flip side, what happens when your whole life is destined for failure and you actually succeed?
För att vara tydlig, så har jag inget emot Silverskeden; att komma in på och ta examen vid ett elituniversitet kräver mycket hårt arbete och uppoffringar. Men om hela ditt liv har varit styrt mot framgång, hur kommer du då att hantera hårda tider? En person som jag anställde kände att, eftersom han gått på ett elituniversitet, så fanns det vissa uppgifter som han var för fin för, som att tillfälligt utföra fysiskt arbete för att bättre förstå en verksamhet. Till slut sa han upp sig. Men å andra sidan, vad händer när hela ditt liv är ämnat för misslyckande och du faktiskt lyckas?
I want to urge you to interview the Scrapper. I know a lot about this because I am a Scrapper. Before I was born, my father was diagnosed with paranoid schizophrenia, and he couldn't hold a job in spite of his brilliance. Our lives were one part "Cuckoo's Nest," one part "Awakenings" and one part "A Beautiful Mind."
Jag vill uppmana dig att intervjua Kämparen. Jag vet en hel del om detta eftersom jag är en Kämpare. Innan jag föddes, blev min pappa diagnosticerad med paranoid schizofreni, och han kunde inte behålla ett jobb trots sin briljans. Våra liv var en del "Gökboet," en del "Uppvaknanden" och en del "A Beautiful Mind."
(Laughter)
(Skratt)
I'm the fourth of five children raised by a single mother in a rough neighborhood in Brooklyn, New York. We never owned a home, a car, a washing machine, and for most of my childhood, we didn't even have a telephone. So I was highly motivated to understand the relationship between business success and Scrappers, because my life could easily have turned out very differently. As I met successful business people and read profiles of high-powered leaders, I noticed some commonality.
Jag är det fjärde av fem syskon uppväxta med en ensamstående mamma i ett tufft område i Brooklyn, New York. Vi ägde aldrig ett hem, en bil, en tvättmaskin, och största delen av min barndom, inte heller någon telefon. Så jag var högst motiverad att förstå förhållandet mellan affärsframgångar och Kämpare, för mitt liv kunde lätt ha utvecklats helt annorlunda. När jag träffade framgångsrika affärsmänniskor och läste profiler för högt uppsatta ledare så upptäckte jag samband.
Many of them had experienced early hardships, anywhere from poverty, abandonment, death of a parent while young, to learning disabilities, alcoholism and violence. The conventional thinking has been that trauma leads to distress, and there's been a lot of focus on the resulting dysfunction. But during studies of dysfunction, data revealed an unexpected insight: that even the worst circumstances can result in growth and transformation. A remarkable and counterintuitive phenomenon has been discovered, which scientists call Post Traumatic Growth.
Många av dem hade upplevt tidiga svårigheter, allt från fattigdom, övergivenhet, bortgång av en förälder i ung ålder, till inlärningssvårigheter, alkoholism och våld. Den konventionella tanken har varit att trauma leder till misär, och det har varit mycket fokus på resulterande dysfunktion. Men under forskning av dysfunktionalitet, avslöjade data en oväntad insikt: att till och med de värsta omständigheter kan resultera i tillväxt och förändring. Ett anmärkningsvärt och motsägelsefullt fenomen har upptäckts, som forskare kallar för posttraumatiskt växande.
In one study designed to measure the effects of adversity on children at risk, among a subset of 698 children who experienced the most severe and extreme conditions, fully one-third grew up to lead healthy, successful and productive lives. In spite of everything and against tremendous odds, they succeeded. One-third.
I en studie designad för att mäta effekter av motgångar på utsatta barn, bland en delmängd av 698 barn som upplevde de mest allvarliga och extrema förhållanden, växte en tredjedel upp till att leva hälsosamma, framgångsrika, produktiva liv. Trots allt, mot väldiga odds, lyckades de. En tredjedel.
Take this resume. This guy's parents give him up for adoption. He never finishes college. He job-hops quite a bit, goes on a sojourn to India for a year, and to top it off, he has dyslexia. Would you hire this guy? His name is Steve Jobs.
Ta detta CV. Denna killes föräldrar adopterade bort honom. Han gick aldrig ut college. Han hoppar runt mellan jobb en hel del, åker till Indien i ett år, och till råga på allt så har han dyslexi. Skulle du anställa denna kille? Hans namn är Steve Jobs.
In a study of the world's most highly successful entrepreneurs, it turns out a disproportionate number have dyslexia. In the US, 35 percent of the entrepreneurs studied had dyslexia. What's remarkable -- among those entrepreneurs who experience post traumatic growth, they now view their learning disability as a desirable difficulty which provided them an advantage because they became better listeners and paid greater attention to detail. They don't think they are who they are in spite of adversity, they know they are who they are because of adversity. They embrace their trauma and hardships as key elements of who they've become, and know that without those experiences, they might not have developed the muscle and grit required to become successful.
I en studie av världens mest framgångsrika entreprenörer, visade det sig att en oproportionerligt stor mängd hade dyslexi. I USA hade 35 procent av de studerade entreprenörerna dyslexi. Det som är anmärkningsvärt är att dessa entreprenörer som upplevt posttraumatiskt växande nu ser sina inlärningssvårigheter som en önskvärd svårighet som försett dem med en fördel för att de blev bättre lyssnare och la mer uppmärksamhet på detaljer. De tycker inte att de blev dem de är trots motgångar, de vet vilka de är på grund av motgångar. De accepterar sina trauman och motgångar som grundstenar för vilka de har blivit, och de vet att utan de erfarenheterna kanske de inte hade utvecklat de muskler och den beslutsamhet som krävs för att bli framgångsrika.
One of my colleagues had his life completely upended as a result of the Chinese Cultural Revolution in 1966. At age 13, his parents were relocated to the countryside, the schools were closed and he was left alone in Beijing to fend for himself until 16, when he got a job in a clothing factory. But instead of accepting his fate, he made a resolution that he would continue his formal education. Eleven years later, when the political landscape changed, he heard about a highly selective university admissions test. He had three months to learn the entire curriculum of middle and high school. So, every day he came home from the factory, took a nap, studied until 4am, went back to work and repeated this cycle every day for three months. He did it, he succeeded. His commitment to his education was unwavering, and he never lost hope. Today, he holds a master's degree, and his daughters each have degrees from Cornell and Harvard.
En av mina kollegor fick hela sitt liv uppochnervänt som ett resultat av kulturrevolution i Kina 1966. Vid 13 års ålder blev hans föräldrar förflyttade till landet, skolorna stängde, han lämnades ensam kvar i Beijing och fick ta hand om sig själv tills han var 16, då han fick ett jobb i en klädfabrik. Men istället för att acceptera sitt öde, tog han ett beslut att fortsätta med sin utbildning. Elva år senare, när det politiska landskapet hade ändrats, hörde han talas om ett antagningsprov till ett mycket fint universitet. Han hade tre månader på sig att lära sig hela läroplanen för mellanstadiet till gymnasiet. Så varje dag när han kom hem från fabriken, tog han en tupplur, pluggade till 4 på morgonen, gick tillbaka till jobbet och återupprepade denna rutin varje dag under tre månaders tid. Han gjorde det, han lyckades. Hans engagemang för studierna var orubbat, och han förlorade aldrig hoppet. Idag har han en magisterexamen, och hans döttrar har examina från Cornell och Harvard.
Scrappers are propelled by the belief that the only person you have full control over is yourself. When things don't turn out well, Scrappers ask, "What can I do differently to create a better result?" Scrappers have a sense of purpose that prevents them from giving up on themselves, kind of like if you've survived poverty, a crazy father and several muggings, you figure, "Business challenges? --
Kämpare är drivna av tron att den enda person som du har full kontroll över är dig själv. När saker och ting inte slutar så bra, frågar sig Kämpare, "Vad kan jag göra annorlunda för att skapa bättre resultat?" Kämpare har ett ändamål som förhindrar dem att ge upp om sig själva, typ som när du har överlevt fattigdom, en galen pappa och flera överfall, så tänkter du, "Affärsutmaning?...
(Laughter)
(Skratt)
Really? Piece of cake. I got this."
Verkligen? Lätt som ett plätt. Jag tar hand om detta."
(Laughter)
(Skratt)
And that reminds me -- humor. Scrappers know that humor gets you through the tough times, and laughter helps you change your perspective.
Och det påminner mig - humor. Kämpare vet att humor tar dig igenom de svåraste tiderna, och skratt hjälper dig att ändra ditt perspektiv.
And finally, there are relationships. People who overcome adversity don't do it alone. Somewhere along the way, they find people who bring out the best in them and who are invested in their success. Having someone you can count on no matter what is essential to overcoming adversity. I was lucky. In my first job after college, I didn't have a car, so I carpooled across two bridges with a woman who was the president's assistant. She watched me work and encouraged me to focus on my future and not dwell on my past. Along the way I've met many people who've provided me brutally honest feedback, advice and mentorship. These people don't mind that I once worked as a singing waitress to help pay for college.
Och slutligen finns det förhållanden. Folk som övervinner motgångar gör det inte på egen hand. Någonstans på vägen, hittar de människor som tar fram det bästa i dem, som bryr sig om deras framgång. Att ha någon du kan lita på, vad som än händer, är avgörande för att övervinna motgångar. Jag hade tur. På mitt första jobb efter college hade jag ingen bil, så jag samåkte över två broar med en kvinna som var presidentens assistent. Hon såg mig arbeta och uppmuntrade mig att fokusera på min framtid, inte leva i mitt förflutna. På vägen har jag mött så många männniskor som gett mig brutalt ärlig feedback, råd och mentorskap. Dessa människor bryr sig inte om att jag en gång var sjungande servitris för att kunna betala för college.
(Laughter)
(Skratt)
I'll leave you with one final, valuable insight. Companies that are committed to diversity and inclusive practices tend to support Scrappers and outperform their peers. According to DiversityInc, a study of their top 50 companies for diversity outperformed the S&P 500 by 25 percent.
Jag lämnar er med en sista, värdefull insikt. Företag som är engagerade i mångfald och inkluderande åtgärder, tenderar att stötta Kämpare och prestera bättre än sina kollegor. Enligt "DiversityInc", visade en mångfaldsstudie av deras 50 främsta företag, att de presterade 25 procent bättre än företagen på S&P 500.
So back to my original question. Who are you going to bet on: Silver Spoon or Scrapper? I say choose the underestimated contender, whose secret weapons are passion and purpose.
Så tillbaka till min första fråga. Vem satsar du på: Silverskeden eller Kämparen? Jag säger, välj den underskattade kandidaten, vars hemliga vapen är passion och mening.
Hire the Scrapper.
Anställ Kämparen.
(Applause)
(Applåder)