Okay, now I don't want to alarm anybody in this room, but it's just come to my attention that the person to your right is a liar.
Jag villl inte skrämma någon i det här rummet, men det har kommit till min kännedom
(Laughter)
att personen till höger om dig är en lögnare.
Also, the person to your left is a liar. Also the person sitting in your very seats is a liar. We're all liars. What I'm going to do today is I'm going to show you what the research says about why we're all liars, how you can become a liespotter and why you might want to go the extra mile and go from liespotting to truth seeking, and ultimately to trust building.
(Skratt) Personen till vänster är också en lögnare. Och personen som sitter på just din stol är också en lögare. Vi är alla lögnare. Vad jag ska göra idag är att jag ska visa er vad forskningen säger om varför vi alla är lögnare, hur du kan se att någon ljuger. och varför du kanske skulle vilja anstränga dig och gå från att se tecknen på att någon ljuger till att leta efter sanningen, och slutligen till att bygga tillit.
Now, speaking of trust, ever since I wrote this book, "Liespotting," no one wants to meet me in person anymore, no, no, no, no, no. They say, "It's okay, we'll email you."
På tal om tillit, ända sedan jag skrev den här boken, "Liespotting" (Att se att någon ljuger), Är det ingen som vill träffa mig personligen längre, nej, nej, nej, nej. De säger "Det är okej, vi mejlar dig"
(Laughter)
(Skratt)
I can't even get a coffee date at Starbucks. My husband's like, "Honey, deception? Maybe you could have focused on cooking. How about French cooking?"
Ingen vill ens ta en kopp kaffe med mig längre. Min man säger, "Älskling, bedrägeri? Kanske du kunde ha fokuserat på matlagning. Vad sägs om fransk matlagning?"
So before I get started, what I'm going to do is I'm going to clarify my goal for you, which is not to teach a game of Gotcha. Liespotters aren't those nitpicky kids, those kids in the back of the room that are shouting, "Gotcha! Gotcha! Your eyebrow twitched. You flared your nostril. I watch that TV show 'Lie To Me.' I know you're lying." No, liespotters are armed with scientific knowledge of how to spot deception. They use it to get to the truth, and they do what mature leaders do everyday; they have difficult conversations with difficult people, sometimes during very difficult times. And they start up that path by accepting a core proposition, and that proposition is the following: Lying is a cooperative act. Think about it, a lie has no power whatsoever by its mere utterance. Its power emerges when someone else agrees to believe the lie.
Så innan jag börjar, vad jag ska göra är att jag ska förtydliga mitt mål för er, och det är inte att lära er en lek. De som lägger märke till lögner är inte där petnoga ungarna, de där ungarna längst bak i rummet som ropar, "Där fick jag dig allt! Ditt ögonbryn ryckte till. Din näsborre vidgades. Jag kollar på TV programmer 'Lie to me'. Jag ver att du ljuger." Nej, de som lägger märke till lögnare är beväpnade med vetenskaplig kunskap om hur man lägger märke till bedrägeri. De använder det för att få fram sanningen, och de gör vad mogna ledare gör varje dag; de har svåra samtal med svåra människor, ibland under väldigt jobbiga perioder. Och de börjar gå den stigen genom att acceptera ett viktigt påstående, och det påståendet är följande: Att ljuga är en handlig av samarbete. Tänk på det, en lögn har ingen som helst makt i att bara bli uttalad. Dess makt uppstår när någon annan går med på att tro på den.
So I know it may sound like tough love, but look, if at some point you got lied to, it's because you agreed to get lied to. Truth number one about lying: Lying's a cooperative act. Now not all lies are harmful. Sometimes we're willing participants in deception for the sake of social dignity, maybe to keep a secret that should be kept secret, secret. We say, "Nice song." "Honey, you don't look fat in that, no." Or we say, favorite of the digiratti, "You know, I just fished that email out of my Spam folder. So sorry."
Så det kanske är jobbigt att höra, men så här det, om någon någon gång ljugit för dig, är det för att du gick med på att bli ljugen för. Sanning nummer ett om lögn: Lögn är ett samarbete. Alla lögner är inte skadliga. Ibland är vi villliga deltagare i bedrägeriet för social värdighets skull, kanske för att behålla en hemlighet hemlig som borde behållas hemlig. Vi säger, "Fin sång." "Älskling, du ser inte fet ut i den, nej." Eller säger vi, "Du vet, jag har just fiskat upp det mejlet från skräppostfoldern. Förlåt."
But there are times when we are unwilling participants in deception. And that can have dramatic costs for us. Last year saw 997 billion dollars in corporate fraud alone in the United States. That's an eyelash under a trillion dollars. That's seven percent of revenues. Deception can cost billions. Think Enron, Madoff, the mortgage crisis. Or in the case of double agents and traitors, like Robert Hanssen or Aldrich Ames, lies can betray our country, they can compromise our security, they can undermine democracy, they can cause the deaths of those that defend us.
Men det finns tillfällen då vi är ovilliga deltagare i bedrägeriet. Och det kan få dramatiska kostnader för oss. Förra året försvann 997 miljarder dollar i företagsbedrägerier bara i USA. Det är snäppet under en biljon dollar. Det är sju procent av omsättningen. Bedrägeri kan kosta miljarder. Tänk Enron, Madoff, inteckningskrisen. Eller i händelse av dubbelagenter och förrädare, som Robert Hanssen eller Aldrich Ames, kan lögner bedra vårt land, de kan äventyra vår säkerhet, de kan undergräva demokrati, de kan orsaka död av de som försvarar oss.
Deception is actually serious business. This con man, Henry Oberlander, he was such an effective con man, British authorities say he could have undermined the entire banking system of the Western world. And you can't find this guy on Google; you can't find him anywhere. He was interviewed once, and he said the following. He said, "Look, I've got one rule." And this was Henry's rule, he said, "Look, everyone is willing to give you something. They're ready to give you something for whatever it is they're hungry for." And that's the crux of it. If you don't want to be deceived, you have to know, what is it that you're hungry for?
Bedrägeri är faktiskt allvarliga saker. Det finns en bedragare, Henry Oberlander, han var en så effektiv bedragare att brittiska myndigheter säger att han kunde ha underminerat hela banksystemet i västvärlden. Och du hittar inte den här killen på Google; du hittar honom ingenstans. Han intervjuades en gång, och han sa följande. Han sa, "Lyssna, jag har en regel." Och det här var Henrys regel, han sa, "Se här, alla är beredda att ge dig någonting. Alla är beredda att ge dig någonting i utbyte för det som de hungrar efter." Och det är kärnan. Om du inte vill bli bedragen, måste du veta, Vad hungrar du efter?
And we all kind of hate to admit it. We wish we were better husbands, better wives, smarter, more powerful, taller, richer -- the list goes on. Lying is an attempt to bridge that gap, to connect our wishes and our fantasies about who we wish we were, how we wish we could be, with what we're really like. And boy are we willing to fill in those gaps in our lives with lies.
Och vi hatar liksom alla att erkänna det. Vi önskar att vi var bättre äkta män, bättre fruar, smartare, hade mer makt, var längre, rikare -- listan fortsätter. Lögnen är ett försök att överbrygga den klyftan, att koppla ihop våra önskningar och fantasier om vilka vi önskar att vi vore, hur vi önskar att vi vore med hur vi verkligen är. Och vi är verkligen villiga att fylla de där hålen i våra liv med lögner.
On a given day, studies show that you may be lied to anywhere from 10 to 200 times. Now granted, many of those are white lies. But in another study, it showed that strangers lied three times within the first 10 minutes of meeting each other.
Studier visar, att under en dag ljuger folk för dig någonstans mellan 10 och 200 gånger. Visst, många av lögnerna är vita. Men en annan studie visar, att främlingar ljög tre gånger under de första 10 minuterna av sitt möte med varandra.
(Laughter)
(Skratt)
Now when we first hear this data, we recoil. We can't believe how prevalent lying is. We're essentially against lying. But if you look more closely, the plot actually thickens. We lie more to strangers than we lie to coworkers. Extroverts lie more than introverts. Men lie eight times more about themselves than they do other people. Women lie more to protect other people. If you're an average married couple, you're going to lie to your spouse in one out of every 10 interactions. Now, you may think that's bad. If you're unmarried, that number drops to three.
När vi först hör de här siffrorna, hoppar vi till. Vi blir förvånade över hur vanligt förekommande lögnen är. Vi är i huvudsak mot lögner Men om du tittar närmare på det, tätnar spänningen faktiskt. Vi ljuger mer för främlingar än för arbetskamrater. Extroverta människor ljuger mer än introverta Män ljuger åtta gånger oftare om sig själva än om andra. Kvinnor ljuger mer för att skydda andra människor. Om du tillhör ett genomsnittigt gift par, kommer du att ljuga för din partner i ett av 10 samspel. Nu kanske du tycker att det är dåligt. Om du är ogift, sjunker siffran till tre.
Lying's complex. It's woven into the fabric of our daily and our business lives. We're deeply ambivalent about the truth. We parse it out on an as-needed basis, sometimes for very good reasons, other times just because we don't understand the gaps in our lives. That's truth number two about lying. We're against lying, but we're covertly for it in ways that our society has sanctioned for centuries and centuries and centuries. It's as old as breathing. It's part of our culture, it's part of our history. Think Dante, Shakespeare, the Bible, News of the World.
Att ljuga är komplicerat. Det är en del av både privatlivet och arbetslivet. Vi är djupt ambivalenta inför sanningen. Vi tolkar den godtyckligt när behovet uppstår, ibland av goda skäl, andra gånger bara för att vi inte förstår luckorna i våra liv. Det är sanning nummer två om lögnen. Vi är emot att ljuga, Men i hemlighet är vi för det på sätt som vårt samhälle har sanktionerat i många århundranden. Lögnen är lika gammal som våra andetag. Den är en del av vår kultur, en del av vår historia. Tänk Dante, Shakespeare,
(Laughter)
Bibeln, kvällstidningarna.
Lying has evolutionary value to us as a species.
(Skratt)
Researchers have long known that the more intelligent the species, the larger the neocortex, the more likely it is to be deceptive. Now you might remember Koko. Does anybody remember Koko the gorilla who was taught sign language? Koko was taught to communicate via sign language. Here's Koko with her kitten. It's her cute little, fluffy pet kitten. Koko once blamed her pet kitten for ripping a sink out of the wall.
Lögnen har ett evolutionärt värde för oss som ras. Forskare har länge vetat att ju högre intelligens en ras har, ju större neocortex, ju större risk att arten är svekfull. Ni kanske minns Koko. Kommer någon ihåg gorillan Koko som undervisades i teckenspråk? Koko lärde sig att kommunicera med teckenspråk. Här är Koko med sin kattunge. Det är hennes söta, fluffiga lilla gosekatt. En gång gav Koko kattungen skulden
(Laughter)
för att ha rivit bort ett handfat från väggen.
We're hardwired to become leaders of the pack. It's starts really, really early. How early? Well babies will fake a cry, pause, wait to see who's coming and then go right back to crying. One-year-olds learn concealment.
(Skratt) Vi är programmerade att bli flockledare. Det börjar rikigt, riktigt tidigt. Hur tidigt? Bäbisar låtsasgråter, pausar, väntar för att se vem som kommer och fortsätter sedan att gråta. Ettåringar lär sig att undanhålla saker.
(Laughter)
(Skratt)
Two-year-olds bluff. Five-year-olds lie outright. They manipulate via flattery. Nine-year-olds, masters of the cover-up. By the time you enter college, you're going to lie to your mom in one out of every five interactions. By the time we enter this work world and we're breadwinners, we enter a world that is just cluttered with Spam, fake digital friends, partisan media, ingenious identity thieves, world-class Ponzi schemers, a deception epidemic -- in short, what one author calls a post-truth society. It's been very confusing for a long time now.
Tvååringar bluffar. Femåringar ljuger öppenhjärtligt. De manipulerar med hjälp av smicker. Nioåringar är mästare på att skyla över. När du börjar på högskolan, kommer du att ljuga för din mamma i ett av fem samspel. När vi kommer ut i yrkeslivet och ska förtjäna vårt uppehälle, kommer vi in i en värld som är översållad av skräppost, låtsasvänner i digitala medier, partisk media, påhittiga identitetstjuvar, Ponzibedrägerier i världsklass, en epedimi av bedrägerier. kortfattat, vad en författare kallar ett samhälle av post-sanning. Det har varit väldigt förvirrande under en lång tid nu.
What do you do? Well, there are steps we can take to navigate our way through the morass. Trained liespotters get to the truth 90 percent of the time. The rest of us, we're only 54 percent accurate. Why is it so easy to learn? There are good liars and bad liars. There are no real original liars. We all make the same mistakes. We all use the same techniques. So what I'm going to do is I'm going to show you two patterns of deception. And then we're going to look at the hot spots and see if we can find them ourselves. We're going to start with speech.
Vad gör du? Det finns åtgärder att vidta för att navigera genom träsket. Tränade lögnletare hittar sanningen i 90% av fallen. Resten av oss, vi har bara 54% rätt. Varför är det så lätt att lära sig? Det finns bra lögnare och det finns dåliga lögnare. Det finns inga originella lögnare. Vi gör alla samma misstag. Vi använder alla samma tekniker. Så vad jag ska göra är att visa er två bedrägerimönster. Och sedan ska vi titta på de viktigaste punkterna och se om vi själva kan hitta dem. Vi ska börja med talet. Bill Clinton: Jag vill att du ska lyssna på mig.
(Video) Bill Clinton: I want you to listen to me. I'm going to say this again. I did not have sexual relations with that woman, Miss Lewinsky. I never told anybody to lie, not a single time, never. And these allegations are false. And I need to go back to work for the American people. Thank you.
Jag ska säga det här igen. Jag hade inget sexuellt förhållande med den kvinnan, Miss Lewinsky. Jag bad aldrig någon att ljuga, inte en enda gång, aldrig. Och de här anklagelserna är falska. Och nu behöver jag gå tillbaka till mitt arbete för det amerikanska folket. Tack.
(Applause)
Pamela Meyer: Okay, what were the telltale signs? Well first we heard what's known as a non-contracted denial. Studies show that people who are overdetermined in their denial will resort to formal rather than informal language. We also heard distancing language: "that woman." We know that liars will unconsciously distance themselves from their subject, using language as their tool. Now if Bill Clinton had said, "Well, to tell you the truth ..." or Richard Nixon's favorite, "In all candor ..." he would have been a dead giveaway for any liespotter that knows that qualifying language, as it's called, qualifying language like that, further discredits the subject. Now if he had repeated the question in its entirety, or if he had peppered his account with a little too much detail -- and we're all really glad he didn't do that -- he would have further discredited himself.
Pamela Meyer: Okej, vilka skvallertecken såg vi? Först hörde vi vad som kallas ett icke-sammandraget förnekande. Studier visar att människor som är överdrivna i sitt förnekande tillgriper formellt hellre än ledigt språk. Vi hörde även distansierande språk: "den där kvinnan". Vi vet att lögnare omedvetet distansierar sig själva från sitt subjekt med hjälp av sitt språk. Om nu Bill Clinton hade sagt, "Ärligt talat..." eller Richard Nixons favorit, "I all uppriktighet..." hade det varit ett säkert tecken för alla lögnletare vet att kvalificerande språk, som det kallas, kvalificerande språk som det, gör det ännu mindre trovärdigt. Om han nu hade upprepat frågan i sin helhet, eller om han hade kryddat redogörelsen med lite för många detaljer -- och vi är alla glada att han inte gjorde det -- hade han gjort sig själv ännu mindre trovärdig.
Freud had it right. Freud said, look, there's much more to it than speech: "No mortal can keep a secret. If his lips are silent, he chatters with his fingertips." And we all do it no matter how powerful you are. We all chatter with our fingertips. I'm going to show you Dominique Strauss-Kahn with Obama who's chattering with his fingertips.
Freud hade rätt. Freud sa att det är mer än språket som ligger bakom: "Ingen dödlig kan behålla en hemlighet. Om hans läppar är tysta, pladdrar han med sina fingertoppar." Och vi gör det alla, oavsett hur mycket makt vi har. Vi pladdrar alla med våra fingertoppar. Jag ska visa er Dominique Strauss-Kahn med Obama som pladdrar med sina fingertoppar.
(Laughter)
(Skratt)
Now this brings us to our next pattern, which is body language. With body language, here's what you've got to do. You've really got to just throw your assumptions out the door. Let the science temper your knowledge a little bit. Because we think liars fidget all the time. Well guess what, they're known to freeze their upper bodies when they're lying. We think liars won't look you in the eyes. Well guess what, they look you in the eyes a little too much just to compensate for that myth. We think warmth and smiles convey honesty, sincerity. But a trained liespotter can spot a fake smile a mile away. Can you all spot the fake smile here? You can consciously contract the muscles in your cheeks. But the real smile's in the eyes, the crow's feet of the eyes. They cannot be consciously contracted, especially if you overdid the Botox. Don't overdo the Botox; nobody will think you're honest.
Det här för oss fram till nästa mönster som är kroppsspråk. Det här är vad du måste göra med kroppsspråk. Du måste verkligen kasta ut dina förutfattade meningar genom dörren. Låt vetenskapen dämpa din kunskap lite. För vi tror alla att lögnare skruvar nervöst på sig hela tiden. Men vet ni vad, de förvandlar sina överkroppar till is när de ljuger. Vi tror att lögnare inte ser dig i ögonen. Men vet ni vad, de ser dig i ögonen lite för mycket bara för att väga upp för den myten. Vi tror att värme och leenden förmedlar ärlighet, uppriktighet. Men en vältränad lögnletare ser ett låtsasleende på långt håll. Ser ni alla det här falska leendet? Du kan medvetet dra samman musklerna i dina kinder. Men det riktiga leendet sitter i ögonen, kråkfötterna vid ögonen. De kan inte medvetet dras ihop. speciellt om du använt för mycket botox.
Now we're going to look at the hot spots. Can you tell what's happening in a conversation? Can you start to find the hot spots to see the discrepancies between someone's words and someone's actions? Now, I know it seems really obvious, but when you're having a conversation with someone you suspect of deception, attitude is by far the most overlooked but telling of indicators.
Använd inte för mycket Botox; ingen kommer att tro att du är ärlig. Nu ska vi titta på de viktiga områdena. Kan du tala om för mig vad som händer i ett samtal? Kan du börja hitta de viktigaste områdena för att se avvikelserna mellan någons ord och någons handlingar? Jag vet att det verkar uppenbart, men när du har en konversation men någon du misstänker för svek, är attityd den avlägset mest förbisedda men talande indikatorn.
An honest person is going to be cooperative. They're going to show they're on your side. They're going to be enthusiastic. They're going to be willing and helpful to getting you to the truth. They're going to be willing to brainstorm, name suspects, provide details. They're going to say, "Hey, maybe it was those guys in payroll that forged those checks." They're going to be infuriated if they sense they're wrongly accused throughout the entire course of the interview, not just in flashes; they'll be infuriated throughout the entire course of the interview. And if you ask someone honest what should happen to whomever did forge those checks, an honest person is much more likely to recommend strict rather than lenient punishment.
En ärlig person kommer att vara samarbetsvillig. De kommer att visa att de är på din sida. De kommer att vara entusiastiska. De kommer att vara villiga och hjälpfulla för att hjälpa dig att hitta sanningen. De kommer att vara villiga att komma med idéer, föreslå misstänkta, ge dig detaljer. De kommer att säga, "Du, kanske var det där killarna på lönekontoret som förfalskade checkarna." De kommer att bli som galna om de känner att de har blivit orättvist anklagade alltigenom hela intervjun, inte bara stundtals; de kommer att vara som galna alltigenom hela intervjun. Och om du frågar någon som är ärlig vad som borde hända med vem det nu var som förfalskade de där checkarna är det mycket större chans att en ärlig person rekommenderar ett strängt straff hellre än ett skonsamt.
Now let's say you're having that exact same conversation with someone deceptive. That person may be withdrawn, look down, lower their voice, pause, be kind of herky-jerky. Ask a deceptive person to tell their story, they're going to pepper it with way too much detail in all kinds of irrelevant places. And then they're going to tell their story in strict chronological order. And what a trained interrogator does is they come in and in very subtle ways over the course of several hours, they will ask that person to tell that story backwards, and then they'll watch them squirm, and track which questions produce the highest volume of deceptive tells.
Låt oss nu säga att du har exakt samma konversation med någon som är oärlig. Den personen kanske är tillbakadragen, tittar ner, sänker rösten, pausar, hoppar lite fram och tillbaka. Be en oärlig person att berätta sin historia, och de kommer att krydda den med alldeles för många detaljer på alla möjliga ovidkommande ställen. Och så kommer de att berätta sin historia i strikt kronologisk ordning. Och vad en erfaren förhörsledare gör är att på ett väldigt raffinerat sätt under flera timmars tid, be den personen att berätta sin berättelse baklänges, och kommer sedan att få se dem våndas, och hålla uppskt över vilka frågor som producerar mest bedrägligt beteende.
Why do they do that? Well, we all do the same thing. We rehearse our words, but we rarely rehearse our gestures. We say "yes," we shake our heads "no." We tell very convincing stories, we slightly shrug our shoulders. We commit terrible crimes, and we smile at the delight in getting away with it. Now, that smile is known in the trade as "duping delight."
Varför gör de det? Vi gör alla samma sak. Vi tränar in vad vi ska säga, men vi tränar sällan in våra gester. Vi säger "ja", men skakar huvudet "nej". Vi berättar väldigt övertygande historier, men rycker lite på axlarna. Vi begår fruktansvärda brott, och ler lite åt förtjusningen över att komma undan. Det leendet är känt i branschen som "bedragar-behag"
And we're going to see that in several videos moving forward, but we're going to start -- for those of you who don't know him, this is presidential candidate John Edwards who shocked America by fathering a child out of wedlock. We're going to see him talk about getting a paternity test. See now if you can spot him saying, "yes" while shaking his head "no," slightly shrugging his shoulders.
Och vi kommer att få se det i flera filmer nu, Men innan vi börjar -- för er som inte känner till honom, det här är presidentkandidaten John Edwards som chockerade Amerika genom att bli far till ett utomäktenskapligt barn. Vi kommer att få se honom prata om att ta ett faderskapstest. Se nu om ni kan lägga märke till hur han säger "ja" medan han skakar huvudet "nej," och rycker lätt på axlarna.
(Video) John Edwards: I'd be happy to participate in one. I know that it's not possible that this child could be mine, because of the timing of events. So I know it's not possible. Happy to take a paternity test, and would love to see it happen.
(Video) John Edwards: Jag ska gladeligen ta ett test. Jag vet att det inte är möjligt att det här barnet skulle kunna vara mitt, på grund av händelsernas tidpunkt. Så jag vet att det inte är möjligt. Jag tar gladeligen ett faderskapstest,
Interviewer: Are you going to do that soon? Is there somebody --
och skulle vara glad att se det hända. Intervjuare: Ska du göra det snart? Finns det någon --
JE: Well, I'm only one side. I'm only one side of the test. But I'm happy to participate in one.
JE: Vet du, jag är bara ena sidan. Jag är bara ena sidan av testet. Men jag skulle gladeligen ta ett.
PM: Okay, those head shakes are much easier to spot once you know to look for them. There are going to be times when someone makes one expression while masking another that just kind of leaks through in a flash. Murderers are known to leak sadness. Your new joint venture partner might shake your hand, celebrate, go out to dinner with you and then leak an expression of anger. And we're not all going to become facial expression experts overnight here, but there's one I can teach you that's very dangerous and it's easy to learn, and that's the expression of contempt. Now with anger, you've got two people on an even playing field. It's still somewhat of a healthy relationship. But when anger turns to contempt, you've been dismissed. It's associated with moral superiority. And for that reason, it's very, very hard to recover from. Here's what it looks like. It's marked by one lip corner pulled up and in. It's the only asymmetrical expression. And in the presence of contempt, whether or not deception follows -- and it doesn't always follow -- look the other way, go the other direction, reconsider the deal, say, "No thank you. I'm not coming up for just one more nightcap. Thank you."
PM: Okej, de där skakningarna på huvudet är mycket enklare att lägga märke till. när du väl letar efter dem. Det kommer att finnas tillfällen när någon gör ett ansiktsuttryck medan han döljer ett annat som snabbt liksom läcker igenom. Mördare är kända för att läcka sorg. Om ditt företag slås samman med ett annat kanske din nya kollega skakar din hand, firar, äter middag med dig och sedan läcker ett ilkset uttryck. Och vi kommer inte alla att bli experter på ansiktsuttryck över en natt här, men det finns ett som jag kan lära er som är väldigt farligt, och det är lätt att lära sig, och det är uttrycket för förakt. Med ilska har du två människor på en rättvis spelplan. Det finns fortfarande ett ganska hälsosamt förhållande. Men när ilska förvandlas till förakt, har du blivit avfärdad. Det är förknippat med moralisk överlägsenhet. Och av den anledningen är det väldigt, väldigt svårt att återhämta sig från. Så här ser det ut. Det utmärkande draget är att läppens ände dras upp och in. Det är det enda asymmetriska uttrycket. Och i närvaron av förakt, vare sig det åtföljs av bedrägeri eller inte -- och det gör det inte alltid -- se åt ett annat håll, gå i en annan riktning, tänk över överenskommelsen, säg, "Nej tack, jag kommer inte in för en sängfösare. Tack."
Science has surfaced many, many more indicators. We know, for example, we know liars will shift their blink rate, point their feet towards an exit. They will take barrier objects and put them between themselves and the person that is interviewing them. They'll alter their vocal tone, often making their vocal tone much lower.
Vetenskapen har lagt märke till många, många fler indikatorer. Vi vet, till exempel, vi vet att lögnare ändrar sin blinkningshastighet, pekar med fötterna mot en utgång. De kommer att använda saker som barriärer och hålla dem mellan sig själva och intervjuaren. De kommer att ändra ton på sin röst ofta pratar de i ett lägre tonläge.
Now here's the deal. These behaviors are just behaviors. They're not proof of deception. They're red flags. We're human beings. We make deceptive flailing gestures all over the place all day long. They don't mean anything in and of themselves. But when you see clusters of them, that's your signal. Look, listen, probe, ask some hard questions, get out of that very comfortable mode of knowing, walk into curiosity mode, ask more questions, have a little dignity, treat the person you're talking to with rapport. Don't try to be like those folks on "Law & Order" and those other TV shows that pummel their subjects into submission. Don't be too aggressive, it doesn't work.
Så här är det. De här beteendena är bara beteenden. De är inte bevis på bedrägeri. De är röda flaggor. Vi är mänskliga varelser. Vi gör yviga bedrägliga gester dagarna i ända. De betyder ingenting i sig själva. Men när du ser dem i grupp, är det din signal. Titta, lyssna, undersök, ställ lite svåra frågor, ta dig ur det bekväma kunskapsläget, gå in i nyfikenhetsläge, ställ fler frågor, ha lite värdighet, behandla personen du talar till med samförstånd. Försök inte att vara som de där människorna i TV-serierna, som pucklar på sin undersåtar till underkastelse. Var inte för aggresiv, det fungerar inte.
Now, we've talked a little bit about how to talk to someone who's lying and how to spot a lie. And as I promised, we're now going to look at what the truth looks like. But I'm going to show you two videos, two mothers -- one is lying, one is telling the truth. And these were surfaced by researcher David Matsumoto in California. And I think they're an excellent example of what the truth looks like.
Vi har pratat lite om hur man talar med någon som ljuger och hur man lägger märke till en lögn. Och som jag lovade ska vi nu titta på hur sanningen ser ut. Men jag ska visa er två filmer, två mammor -- en ljuger, en talar sanning. Och de här hittades av forskaren David Matsumoto i Kalifornie.n Och jag tycker att de är ett utmärkt exempel på
This mother, Diane Downs, shot her kids at close range, drove them to the hospital while they bled all over the car, claimed a scraggy-haired stranger did it. And you'll see when you see the video, she can't even pretend to be an agonizing mother. What you want to look for here is an incredible discrepancy between horrific events that she describes and her very, very cool demeanor. And if you look closely, you'll see duping delight throughout this video.
hur sanningen ser ut. Den här mamman, Diane Downs, sköt sina barn på nära håll, körde dem till sjukhuset medan de blödde ner hela bilen, hävdade att en tunnhårig främling gjorde det. Och du kommer att få se i filmen, att hon inte ens kan låtsas vara en våndande mor. Vad du vill leta efter här är en otrolig avvikelse mellan de fruktansvärda händelserna hon beskriver och hennes väldigt, väldigt lugna uppförande. Och om du tittar noga, kan du se hennes "bedragar-behag"
(Video) Diane Downs: At night when I close my eyes, I can see Christie reaching her hand out to me while I'm driving, and the blood just kept coming out of her mouth. And that -- maybe it'll fade too with time -- but I don't think so. That bothers me the most.
Diane Downs: På kvällen när jag sluter mina ögon, kan jag se hur Christie sträckte ut handen mot mig när jag körde, och blodet bara rann från hennes mun. Och det --kanske kommer det också att blekna med tiden -- men jag tror inte det. Det är det jobbigaste.
PM: Now I'm going to show you a video
PM: Nu kommer jag att visa er en film
of an actual grieving mother, Erin Runnion, confronting her daughter's murderer and torturer in court. Here you're going to see no false emotion, just the authentic expression of a mother's agony.
av en mor som sörjer på riktigt, Erin Runnion, när hon i rätten konfronerar mannen som torterade och mördade hennes dotter. Här kommer du inte att få se någon falsk känsla, bara det äkta uttrycket av en mors vånda.
(Video) Erin Runnion: I wrote this statement on the third anniversary of the night you took my baby, and you hurt her, and you crushed her, you terrified her until her heart stopped. And she fought, and I know she fought you. But I know she looked at you with those amazing brown eyes, and you still wanted to kill her. And I don't understand it, and I never will.
(Video) Erin Runnion: Jag skrev det här uttalandet på den tredje årsdagen av kvällen då du tog min älskling, och du skadade henne, och du krossade henne, du skrämde henne tills hennes hjärtade slutade att slå. Och hon kämpade, och jag vet att hon kämpade. Men jag vet att hon tittade på dig med sina fantastiska bruna ögon och du ville ändå döda henne. Och jag förstår det inte, och jag kommer aldrig att förstå det.
PM: Okay, there's no doubting the veracity of those emotions.
PM: Det finns inget tvivel om äktheten i de känslorna.
Now the technology around what the truth looks like is progressing on, the science of it. We know, for example, that we now have specialized eye trackers and infrared brain scans, MRI's that can decode the signals that our bodies send out when we're trying to be deceptive. And these technologies are going to be marketed to all of us as panaceas for deceit, and they will prove incredibly useful some day. But you've got to ask yourself in the meantime: Who do you want on your side of the meeting, someone who's trained in getting to the truth or some guy who's going to drag a 400-pound electroencephalogram through the door?
Teknologin kring hur sanningen ser ut gör framsteg. Vi vet till exempel att vi nu har specialiserade mätare av ögonrörelser och infraröda hjärnscanners, MRIs som kan avkoda signaler som våra kroppar sänder ut när vi försöker använda bedrägligt beteende. Och de här teknikerna kommer att marknadsföras till oss alla som patentlösningar för att upptäcka bedrägeri, och någon dag kommer de att vara otroligt hjälpsamma. Men under tiden måste du fråga dig själv: Vem vill du ha på din sida under mötet, någon som står på din sida i att försöka få fram sanningen eller någon kille som kommer att dra en 200-kilos EEG genom dörren.
Liespotters rely on human tools. They know, as someone once said, "Character's who you are in the dark." And what's kind of interesting is that today, we have so little darkness. Our world is lit up 24 hours a day. It's transparent with blogs and social networks broadcasting the buzz of a whole new generation of people that have made a choice to live their lives in public. It's a much more noisy world. So one challenge we have is to remember, oversharing, that's not honesty. Our manic tweeting and texting can blind us to the fact that the subtleties of human decency -- character integrity -- that's still what matters, that's always what's going to matter. So in this much noisier world, it might make sense for us to be just a little bit more explicit about our moral code.
Lögnletare förlitar sig på mänskliga verktyg. De vet, som någon sa, "Karaktär är den du är i mörkret." Och vad som är ganska intressant är att idag har vi så lite mörker. Vår värld är upplyst 24 timmar om dygnet. Den är transparent med bloggar och sociala nätverk som sprider sorlet av en helt ny generation av människor som har gjort valet att leva sina liv offentligt. Det är en mycket mer högljudd värld. Så en utmaning vi har är att minnas, att dela med sig för mycket, det är inte ärligt. Vårt maniska tweetande och sms:ande kan göra oss blinda för det faktum att nyanserna i mänsklig anständighet - karaktärsdraget integritet - är fortfarande det som spelar roll, kommer alltid att vara det som spelar roll. Så i den här mycket bullrigare världen, kanske det är vettigt för oss att vara bara lite mer tydliga
When you combine the science of recognizing deception
med vår moralkodex.
with the art of looking, listening, you exempt yourself from collaborating in a lie. You start up that path of being just a little bit more explicit, because you signal to everyone around you, you say, "Hey, my world, our world, it's going to be an honest one. My world is going to be one where truth is strengthened and falsehood is recognized and marginalized." And when you do that, the ground around you starts to shift just a little bit.
När du kombinerar vetenskapen bakom att känna igen bedrägeri men konsten att titta, lyssna, befriar du dig dig från att samarbeta i en lögn. Du påbörjar resan mot att bli bara lite mer tydlig, eftersom du signalerar till alla omkring dig, du säger., "Hallå, min värld, vår värld, ska vara en ärlig värld. Min värld ska vara en värld där sanning förstärks och falskhet erkänns och marginaliseras." Och när du gör det, börjar grunden runt dig att förändras bara lite.
And that's the truth. Thank you.
Och det är sanningen. Tack.
(Applause)
(Applåder)