¿Hablas español? Parlez-vous français? 你会说中文吗? If you answered, "sí," "oui," or "会" and you're watching this in English, chances are you belong to the world's bilingual and multilingual majority. And besides having an easier time traveling or watching movies without subtitles, knowing two or more languages means that your brain may actually look and work differently than those of your monolingual friends. So what does it really mean to know a language? Language ability is typically measured in two active parts, speaking and writing, and two passive parts, listening and reading. While a balanced bilingual has near equal abilities across the board in two languages, most bilinguals around the world know and use their languages in varying proportions. And depending on their situation and how they acquired each language, they can be classified into three general types. For example, let's take Gabriella, whose family immigrates to the US from Peru when she's two-years old. As a compound bilingual, Gabriella develops two linguistic codes simultaneously, with a single set of concepts, learning both English and Spanish as she begins to process the world around her. Her teenage brother, on the other hand, might be a coordinate bilingual, working with two sets of concepts, learning English in school, while continuing to speak Spanish at home and with friends. Finally, Gabriella's parents are likely to be subordinate bilinguals who learn a secondary language by filtering it through their primary language. Because all types of bilingual people can become fully proficient in a language regardless of accent or pronunciation, the difference may not be apparent to a casual observer. But recent advances in brain imaging technology have given neurolinguists a glimpse into how specific aspects of language learning affect the bilingual brain. It's well known that the brain's left hemisphere is more dominant and analytical in logical processes, while the right hemisphere is more active in emotional and social ones, though this is a matter of degree, not an absolute split. The fact that language involves both types of functions while lateralization develops gradually with age, has lead to the critical period hypothesis. According to this theory, children learn languages more easily because the plasticity of their developing brains lets them use both hemispheres in language acquisition, while in most adults, language is lateralized to one hemisphere, usually the left. If this is true, learning a language in childhood may give you a more holistic grasp of its social and emotional contexts. Conversely, recent research showed that people who learned a second language in adulthood exhibit less emotional bias and a more rational approach when confronting problems in the second language than in their native one. But regardless of when you acquire additional languages, being multilingual gives your brain some remarkable advantages. Some of these are even visible, such as higher density of the grey matter that contains most of your brain's neurons and synapses, and more activity in certain regions when engaging a second language. The heightened workout a bilingual brain receives throughout its life can also help delay the onset of diseases, like Alzheimer's and dementia by as much as five years. The idea of major cognitive benefits to bilingualism may seem intuitive now, but it would have surprised earlier experts. Before the 1960s, bilingualism was considered a handicap that slowed a child's development by forcing them to spend too much energy distinguishing between languages, a view based largely on flawed studies. And while a more recent study did show that reaction times and errors increase for some bilingual students in cross-language tests, it also showed that the effort and attention needed to switch between languages triggered more activity in, and potentially strengthened, the dorsolateral prefrontal cortex. This is the part of the brain that plays a large role in executive function, problem solving, switching between tasks, and focusing while filtering out irrelevant information. So, while bilingualism may not necessarily make you smarter, it does make your brain more healthy, complex and actively engaged, and even if you didn't have the good fortune of learning a second language as a child, it's never too late to do yourself a favor and make the linguistic leap from, "Hello," to, "Hola," "Bonjour" or "你好’s" because when it comes to our brains a little exercise can go a long way.
¿Hablas español? Parlez-vous français? 你会说中文吗? Om du svarade "sí," "oui," eller "是的" och du ser det här på engelska, är chansen stor att du tillhör världens tvåspråkiga eller mångspråkiga majoritet. Och förutom att det blir enklare att resa eller se otextade filmer, kan du som behärskar två eller fler språk få en hjärna som faktiskt både ser annorlunda ut och funkar annorlunda än den som dina enspråkiga vänner har. Vad innebär det egentligen att kunna ett språk? Språkfärdighet mäts oftast i två aktiva delar, att tala och skriva, och två passiva delar, att lyssna och läsa. Där en balanserat tvåspråkig person har nästan lika stora kunskaper i alla delar i två språk, kan och använder nästan alla tvåspråkiga i världen sina språk i varierande grad. Och beroende på deras situation, och hur de lärde sig varje språk, kan de delas in i tre huvudtyper. Ta till exempel Gabriella, vars familj emigrerar till USA från Peru när hon är två år gammal. Som komplett tvåspråkig utvecklar Gabriella två lingvistiska koder samtidigt, med en enda uppsättning koncept, och lär sig engelska och spanska samtidigt som hon börjar ta in världen omkring sig. Hennes tonårige bror däremot, kan vara koordinerat tvåspråkig, han jobbar med två olika koncept, och lär sig engelska i skolan, medan han fortsätter att prata spanska hemma och med vänner. Gabriellas föräldrar är förmodligen underordnat tvåspråkiga som lär sig ett andraspråk genom att filtrera det genom sitt förstaspråk. Eftersom alla slags tvåspråkiga människor kan lära sig behärska ett språk helt, frikopplat från brytning eller uttal, så kanske inte skillnaden är så tydlig för ett otränat öra. Men nya framsteg inom hjärnavbildningsteknik har gett neurolingvister en inblick i hur specifika aspekter av språkinlärning påverkar den tvåspråkiga hjärnan. De flesta vet att den vänstra hjärnhalvan är mer dominant i analytiska och logiska processer medan högra hjärnhalvan är mer aktiv i känslomässiga och sociala, även om det är en gradskillnad, inte en absolut uppdelning. Eftersom språk innehåller båda typer av funktioner medan lateraliseringen utvecklas gradvis med åldern har hypotesen om den kritiska perioden vuxit fram. Enligt den här teorin är det lättare för barn att lära sig språk eftersom plasticiteten i deras mognande hjärnor låter dem använda båda hjärnhalvorna när de lär sig ett språk, medan språkinlärning hos vuxna för det mesta sker i en hjärnhalva, oftast den vänstra. Om det här stämmer, kan ett språk som lärs in i barndomen få en bättre koppling till dess sociala och känslomässiga kontext. Omvänt visar ny forskning att människor som lär sig ett andra språk i vuxen ålder uppvisar mindre känslostyrning och en mer rationell inställning när de hanterar problem på sitt andraspråk än på sitt modersmål. Men oavsett hur man lär sig fler språk ger flerspråkighet hjärnan några anmärkningsvärda fördelar. Några av dem syns till och med, som förtätningar i den grå hjärnsubstansen som innehåller de flesta av din hjärnas neuroner och synapser och att aktiviteten ökar i vissa områden när man använder ett andraspråk. Den ökade träning som en tvåspråkig hjärna får under livet kan också fördröja inträdet av sjukdomar som Alzheimers och demens med upp till fem år. Tanken att det finns stora kognitiva fördelar med att vara tvåspråkig kan verka naturlig nu, men det skulle ha överraskat tidigare experter. Före sextiotalet ansågs tvåspråkighet vara ett handikapp som försenade ett barns utveckling genom att tvinga dem att lägga för mycket energi på att skilja mellan språk, en syn som mestadels baserades på felaktigt utförda studier. Och även om en senare studie visade att reaktionstider och fel ökade för vissa tvåspråkiga elever i prov på flera språk, visade den också att ansträngningen och uppmärksamheten som behövdes för att växla mellan språk gav mer aktivitet i och förmodligen stärkte dorsala prefrontala kortex. Det är den del av hjärnan som spelar en stor roll i planering, problemlösning, växling mellan uppgifter och att fokusera genom att filtrera bort ovidkommande information. Så även om tvåspråkighet kanske inte gör dig smartare så gör det din hjärna friskare, mer komplex och mer aktiv, och även om du inte hade turen att lära dig ett andraspråk som barn är det aldrig för att sent att göra dig själv en tjänst och ta det lingvistiska steget från "Hello," till "Hola", "Bonjour" or 您好", för våra hjärnor mår bra av lite träning.