Looking deeply inside nature, through the magnifying glass of science, designers extract principles, processes and materials that are forming the very basis of design methodology. From synthetic constructs that resemble biological materials, to computational methods that emulate neural processes, nature is driving design. Design is also driving nature. In realms of genetics, regenerative medicine and synthetic biology, designers are growing novel technologies, not foreseen or anticipated by nature.
Genom att titta på djupet i naturen, genom vetenskapens förstoringsglas, hittar designers principer, processer och material som blir grunden för designmetodik. För allt från syntetiska föreningar som liknar biologiskt material, till algoritmer som emulerar hjärncellers funktion, är naturen en drivkraft för design. Design är en drivkraft för naturen också. Inom genetik, regenerativ medicin och syntetisk biologi skapar designers nya tekniker som naturen inte kunnat förutse eller förvänta sig.
Bionics explores the interplay between biology and design. As you can see, my legs are bionic. Today, I will tell human stories of bionic integration; how electromechanics attached to the body, and implanted inside the body are beginning to bridge the gap between disability and ability, between human limitation and human potential.
Bionik utforskar samspelet mellan biologi och design. Som ni kan se är mina ben bioniska. Idag kommer jag berätta historier om bionisk integrering; hur elektromekanik fäst på kroppen, och hur implantat inuti kroppen börjar överbrygga gapet mellan handikapp och förmåga, mellan mänsklig begränsning och mänsklig potential.
Bionics has defined my physicality. In 1982, both of my legs were amputated due to tissue damage from frostbite, incurred during a mountain-climbing accident. At that time, I didn't view my body as broken. I reasoned that a human being can never be "broken." Technology is broken. Technology is inadequate. This simple but powerful idea was a call to arms, to advance technology for the elimination of my own disability, and ultimately, the disability of others. I began by developing specialized limbs that allowed me to return to the vertical world of rock and ice climbing. I quickly realized that the artificial part of my body is malleable; able to take on any form, any function -- a blank slate for which to create, perhaps, structures that could extend beyond biological capability. I made my height adjustable. I could be as short as five feet or as tall as I'd like.
Bionik har satt ramarna för hur jag uppfattas fysiskt. Båda mina ben amputerades 1982 på grund av vävnadsskador orsakade av förfrysning, som jag ådrog mig under en bergsbestigningsolycka. Jag tänkte inte på min kropp som trasig. Jag tänkte att en människa kan inte "gå sönder". Tekniska prylar går sönder. Tekniska prylar är bristfälliga. Denna enkla men kraftfulla idé blev ett stridsrop för mig att göra tekniken mer avancerad så att mitt eget handikapp skulle kunna elimineras, och i slutänden även andras handikapp. Jag började med att utveckla speciella ben för att kunna återvända till den vertikala bergs- och isklättringsvärlden. Jag insåg snabbt att den konstgjorda delen av min kropp är formbar - den kan anta vilken form som helst, vilken funktion som helst - ett blankt papper på vilket man kanske kan skapa strukturer som skulle kunna komma ikapp och förbi biologiska gränser. Jag gjorde min längd justerbar. Jag kunde vara bara 1,50 eller hur lång som helst.
(Laughter)
(Skratt)
So when I was feeling bad about myself, insecure, I would jack my height up.
Så när jag kände mig nere, osäker, hissade jag bara upp mig.
(Laughter)
(Skratt)
But when I was feeling confident and suave, I would knock my height down a notch, just to give the competition a chance.
Men när jag kände mig självsäker och god hissade jag ner mig en aning bara för att ge motståndarna en chans.
(Laughter)
(Skratt)
(Applause)
(Applåder)
Narrow-edged feet allowed me to climb steep rock fissures, where the human foot cannot penetrate, and spiked feet enabled me to climb vertical ice walls, without ever experiencing muscle leg fatigue. Through technological innovation, I returned to my sport, stronger and better. Technology had eliminated my disability, and allowed me a new climbing prowess. As a young man, I imagined a future world where technology so advanced could rid the world of disability, a world in which neural implants would allow the visually impaired to see. A world in which the paralyzed could walk, via body exoskeletons.
Smala fötter gjorde att jag kunde klättra uppför branta klippor, där den mänskliga foten inte får fäste, och fötter med piggar gjorde det möjligt att klättra uppför lodräta ismassor, utan att ens bli trött i benen. Tack vare teknisk utveckling, kunde jag återgå till min sport, både starkare och bättre. Tekniken hade eliminerat mitt handikapp, och givit mig större skicklighet. Som ung föreställde jag mig en värld med så avancerad teknik att all världens handikapp kunde utrotas. en värld där nervimplantat kunde få dem med nedsatt syn att se. En värld där de förlamade kunde gå, med hjälp av exoskelett.
Sadly, because of deficiencies in technology, disability is rampant in the world. This gentleman is missing three limbs. As a testimony to current technology, he is out of the wheelchair, but we need to do a better job in bionics, to allow, one day, full rehabilitation for a person with this level of injury. At the MIT Media Lab, we've established the Center for Extreme Bionics. The mission of the center is to put forth fundamental science and technological capability that will allow the biomechatronic and regenerative repair of humans, across a broad range of brain and body disabilities.
På grund av bristfällig teknik är handikapp vanliga i världen. Den här mannen saknar tre kroppsdelar. Tack vare dagens teknik klarar han sig utan rullstolen, men vi måste jobba ännu hårdare med bioniken, för att, en dag, kunna erbjuda fullständig rehabilitering för dem med så här pass allvarliga skador. Vid MIT Media Lab har vi grundat Centrum för extrem bionik. Centrets uppdrag går ut på att utveckla grundläggande vetenskap och göra så att tekniska prylar klara av mer, så att biomekatronisk och regenerativ reparation av människor blir möjlig för många hjärn- och kroppshandikapp.
Today, I'm going to tell you how my legs function, how they work, as a case in point for this center. Now, I made sure to shave my legs last night, because I knew I'd be showing them off.
Idag ska jag berätta hur min ben fungerar, för att visa vad centret åstadkommit. Jag kom ihåg att raka min ben i går kväll eftersom jag skulle demonstrera dem idag.
(Laughter)
(Skratt)
Bionics entails the engineering of extreme interfaces. There's three extreme interfaces in my bionic limbs: mechanical, how my limbs are attached to my biological body; dynamic, how they move like flesh and bone; and electrical, how they communicate with my nervous system.
I bionik ingår att ta fram extrema gränssnitt. Det finns tre extrema gränssnitt i mina biomekaniska ben: mekaniskt - hur mina ben sitter ihop med min biologiska kropp; dynamiskt - hur de rör sig som om de vore vanliga ben; och elektriskt - hur de kommunicerar med mitt nervsystem.
I'll begin with mechanical interface. In the area of design, we still do not understand how to attach devices to the body mechanically. It's extraordinary to me that in this day and age, one of the most mature, oldest technologies in the human timeline, the shoe, still gives us blisters. How can this be? We have no idea how to attach things to our bodies. This is the beautifully lyrical design work of Professor Neri Oxman at the MIT Media Lab, showing spatially varying exoskeletal impedances, shown here by color variation in this 3D-printed model. Imagine a future where clothing is stiff and soft where you need it, when you need it, for optimal support and flexibility, without ever causing discomfort.
Jag börjar med det mekaniska gränssnittet. Inom design har vi ännu inte förstått hur man bäst sätter fast saker på kroppen. För mig är det helt otroligt att en av våra äldsta hjälpmedel, skon, fortfarande ger oss skoskav. Hur är det möjligt? Vi vet inget om hur man fäster saker på kroppen. Här ser ni den oerhört vackra designen framtagen av professor Neri Oxman vid MIT Media Lab; ett exoskelett med varierande elasticitet, representerat med varierande färger i den här 3D-modellen. Tänk er en framtid där kläder är omväxlande stela och mjuka där man behöver det, när man behöver det, för att få optimalt stöd och rörlighet, utan att någonsin vara obekväma.
My bionic limbs are attached to my biological body via synthetic skins with stiffness variations, that mirror my underlying tissue biomechanics. To achieve that mirroring, we first developed a mathematical model of my biological limb. To that end, we used imaging tools such as MRI, to look inside my body, to figure out the geometries and locations of various tissues. We also took robotic tools -- here's a 14-actuator circle that goes around the biological limb. The actuators come in, find the surface of the limb, measure its unloaded shape, and then they push on the tissues to measure tissue compliances at each anatomical point.
Mina biomekaniska ben sitter fast på min biologiska kropp med syntetiskt skinn som varierar i styvhet, genom att följa mina vävnaders rörelser. För att åstadkomma följsamhet, tar vi först fram en matematisk modell av mitt biologiska ben. För att kunna göra det, använder vi avbildande verktyg, som magnetkameror, för att titta inuti min kropp, och se vävnaders form och var de sitter. Vi använder även robotverktyg. Här en cirkel med ställdon som man sätter på den biologiska kroppsdelen. Ställdonen åker in, hittar ytan på kroppsdelen, mäter formen när den är i vila och sedan trycker de på vävnaden för att mäta elasticiteten i varje punkt.
We combine these imaging and robotic data to build a mathematical description of my biological limb, shown on the left. You see a bunch of points, or nodes? At each node, there's a color that represents tissue compliance. We then do a mathematical transformation to the design of the synthetic skin, shown on the right. And we've discovered optimality is: where the body is stiff, the synthetic skin should be soft, where the body is soft, the synthetic skin is stiff, and this mirroring occurs across all tissue compliances. With this framework, we've produced bionic limbs that are the most comfortable limbs I've ever worn. Clearly, in the future, our clothing, our shoes, our braces, our prostheses, will no longer be designed and manufactured using artisan strategies, but rather, data-driven quantitative frameworks. In that future, our shoes will no longer give us blisters.
Vi kombinerar bilderna och mätdatat och får en matematisk beskrivning av mitt ben, som ni ser till vänster. Ser ni punkterna där strecken möts? Vid varje punkt finns en färg som motsvarar vävnadselasticiteten. Med hjälp av en matematisk transformation designas motsvarande syntetiska skinn, som ni ser till höger. Vi har kommit fram till följande optimum: där kroppen är hård ska de syntetiska skinnet vara mjukt, där kroppen är mjuk är det syntetiska skinnet styvt, och den här speglingen används för alla vävnadsapplikationer. Med detta ramverk har vi tagit fram biomekaniska kroppsdelar som är de mest bekväma jag använt. I framtiden kommer våra kläder, våra skor, våra hängslen och våra proteser inte längre designas och framställas med hjälp av hantverksmetoder, utan istället med ramverk baserade på insamlat data. I den framtiden kommer våra skor inte längre ge oss skavsår.
We're also embedding sensing and smart materials into the synthetic skins. This is a material developed by SRI International, California. Under electrostatic effect, it changes stiffness. So under zero voltage, the material is compliant, it's floppy like paper. Then the button's pushed, a voltage is applied, and it becomes stiff as a board.
Vi bygger även in sensoriska och smarta material i det syntetiska skinnet. Det här är ett material som utvecklats av SRI International, i Kalifornien. När det utsätts för elektrostatiska fält så ändrar det styvhet. Utan spänning är materialet följsamt, fladdrigt som papper. När man tycker på knappen, och lägger på spänning, blir det styvt som en planka.
(Tapping sounds)
(Knackande ljud)
We embed this material into the synthetic skin that attaches my bionic limb to my biological body. When I walk here, it's no voltage. My interface is soft and compliant. The button's pushed, voltage is applied, and it stiffens, offering me a greater maneuverability over the bionic limb.
Vi använde det här materialet i det syntetiska skinnet som fäster mina biomekaniska ben vid kroppen. Här går jag utan någon spänning pålagd. Mitt gränssnitt är mjukt och följsamt. När spänning läggs på blir det styvare, så att jag får bättre styrsel på de bioniska benen.
We're also building exoskeletons. This exoskeleton becomes stiff and soft in just the right areas of the running cycle, to protect the biological joints from high impacts and degradation. In the future, we'll all be wearing exoskeletons in common activities, such as running.
Vi bygger även exoskelett. Det här exoskelettet blir omväxlande styvt och mjukt, precis när det behövs när man springer, för att skydda de biologiska lederna från smällar och slitage. I framtiden kommer vi ha på oss exoskelett i vardagliga aktiviteter som löpning.
Next, dynamic interface. How do my bionic limbs move like flesh and bone? At my MIT lab, we study how humans with normal physiologies stand, walk and run. What are the muscles doing, and how are they controlled by the spinal cord? This basic science motivates what we build. We're building bionic ankles, knees and hips. We're building body parts from the ground up. The bionic limbs that I'm wearing are called BiOMs. They've been fitted to nearly 1,000 patients, 400 of which have been wounded U.S. soldiers.
Nu till det dynamiska gränssnittet. Hur kan man få bioniska kroppsdelar att röra sig naturligt? I mitt labb på MIT studerar vi människor med normal fysiologi som står, går och springer. Vad gör musklerna, och hur kontrolleras de av ryggmärgen? Resultaten bestämmer vad vi ska bygga. Vi bygger bioniska vrister, knän och höfter. Vi bygger kroppsdelar från grunden. De här biomekaniska benen som jag använder, kallas BiOMer. De har provats ut till nära 1 000 patienter, varav 400 är skadade amerikanska soldater.
How does it work?
Hur fungerar de?
At heel strike, under computer control, the system controls stiffness, to attenuate the shock of the limb hitting the ground. Then at mid-stance, the bionic limb outputs high torques and powers to lift the person into the walking stride, comparable to how muscles work in the calf region. This bionic propulsion is very important clinically to patients. So on the left, you see the bionic device worn by a lady, on the right, a passive device worn by the same lady, that fails to emulate normal muscle function, enabling her to do something everyone should be able to do: go up and down their steps at home. Bionics also allows for extraordinary athletic feats. Here's a gentleman running up a rocky pathway. This is Steve Martin -- not the comedian -- who lost his legs in a bomb blast in Afghanistan.
När hälen sätts i marken, kan en dator kontrollera styvheten för att mildra stöten när foten slår i marken. Halvvägs bidrager det biomekaniska benet med vridmoment och kraft för att lyfta personen vidare i steget, jämförbart med musklers funktion i vaden. Denna bioniska framdrivningsteknik är mycket viktig för patienter. Till vänster ser ni bioniska ben användas av en dam, och till höger passiva proteser använda av samma dam, som inte lyckas emulera normal muskelfunktion, som möjliggör för henne det alla borde kunna göra, att kunna gå i trapporna hemma. Bionik gör också att man kan göra saker utöver det vanliga. Här springer en man uppför en stenig stig. Det här är Steve Martin, inte komikern, som förlorade sina ben i en bombexplosion i Afghanistan.
We're also building exoskeletal structures using these same principles, that wrap around the biological limb. This gentleman does not have any leg condition, any disability. He has a normal physiology, so these exoskeletons are applying muscle-like torques and powers, so that his own muscles need not apply those torques and powers. This is the first exoskeleton in history that actually augments human walking. It significantly reduces metabolic cost. It's so profound in its augmentation, that when a normal, healthy person wears the device for 40 minutes and then takes it off, their own biological legs feel ridiculously heavy and awkward. We're beginning the age in which machines attached to our bodies will make us stronger and faster and more efficient.
Vi bygger även exoskelett baserade på samma principer, som man sätter utanpå den biologiska kroppsdelen. Den här mannen har inte några problem med sina ben, inget handikapp. Han har en helt normal fysiologi. Dessa exoskelett tillför muskelliknande vridmoment och kraft, så att hans muskler inte behöver använda sitt vridmoment och kraft. Det första exoskelettet i historien som förbättrar mänsklig gång. Det drar ner energiåtgången märkbart. Skillnaden är så stor, att när en normal, frisk person använder dem i 40 minuter och sedan tar av dem, känns de egna benen löjligt tunga och osmidiga. Vi går in i en era där maskiner som sätts på våra kroppar kommer göra oss starkare, snabbare och mer effektiva.
Moving on to electrical interface: How do my bionic limbs communicate with my nervous system? Across my residual limb are electrodes that measure the electrical pulse of my muscles. That's communicated to the bionic limb, so when I think about moving my phantom limb, the robot tracks those movement desires. This diagram shows fundamentally how the bionic limb is controlled. So we model the missing biological limb, and we've discovered what reflexes occurred, how the reflexes of the spinal cord are controlling the muscles. And that capability is embedded in the chips of the bionic limb. What we've done, then, is we modulate the sensitivity of the reflex, the modeled spinal reflex, with the neural signal, so when I relax my muscles in my residual limb, I get very little torque and power, but the more I fire my muscles, the more torque I get, and I can even run. And that was the first demonstration of a running gait under neural command. Feels great.
Till sist, det elektriska gränssnittet. Hur kommunicerar bioniken med mitt nervsystem? På mina ben sitter elektroder som mäter de elektriska pulserna från mina muskler, som skickas till det bioniska benet. När jag tänker att jag rör mitt fantomben, fångar roboten upp dessa rörelseönskemål. Diagrammet visar en översikt över hur bioniska kroppsdelar kontrolleras. Vi modellerade den saknade biologiska kroppsdelen, och vi har upptäckt de reflexer som sker, hur reflexerna från ryggmärgen kontrollerar musklerna. Det har vi lagt in på chippet i den bioniska kroppsdelen. Vi har jobbat med reflexens känslighet, den modellerade ryggmärgsreflexen, med sin neurologiska signal. När musklerna i min benstump slappnar av får jag väldigt lite vridmoment och kraft, men när jag spänner mina muskler får jag mer vridmoment, och jag kan till och med springa. Det var den första demonstrationen av springande gång styrt av nerver. Känns fantastiskt bra.
(Applause)
(Applåder)
We want to go a step further. We want to actually close the loop between the human and the bionic external limb. We're doing experiments where we're growing nerves, transected nerves, through channels, or micro-channel arrays. On the other side of the channel, the nerve then attaches to cells, skin cells and muscle cells. In the motor channels, we can sense how the person wishes to move. That can be sent out wirelessly to the bionic limb, then [sensory information] on the bionic limb can be converted to stimulations in adjacent channels, sensory channels. So when this is fully developed and for human use, persons like myself will not only have synthetic limbs that move like flesh and bone, but actually feel like flesh and bone.
Vi vill gå längre. Vi vill sluta loopen mellan människan och den bioniska externa kroppsdelen. Vi gör experiment där vi odlar nerver, genomgående nerver, genom kanaler, eller mikrokanalkluster. På andra sidan kanalen fäster nerven på celler, skinnceller och muskelceller. I motorikkanalerna kan vi känna hur personen önskar röra sig. Det kan sändas trådlöst till den bioniska kroppsdelen, och känselinformation från den biomekaniska kroppsdelen kan konverteras till stimulering i intilliggande kanaler, känselkanaler. När det här är fullt utvecklat och redo för mänsklig användning, så kommer personer som jag inte bara ha syntetiska kroppsdelar som kan röra sig naturligt, men som faktiskt känns som riktiga kroppsdelar.
This video shows Lisa Mallette, shortly after being fitted with two bionic limbs. Indeed, bionics is making a profound difference in people's lives.
På den här videon ser ni Lisa Mallette, kort efter att hon fick bioniska ben. Bionik innebär en stor skillnad i människors liv.
(Video) Lisa Mallette: Oh my God. LM: Oh my God, I can't believe it!
(Video) Lisa Mallette: Herre gud! Herre gud, jag kan inte tro det är sant!
(Video) (Laughter)
(Skratt)
LM: It's just like I've got a real leg!
Det är som om jag hade ett riktigt ben!
Woman: Now, don't start running.
Börja inte springa nu.
Man: Now turn around, and do the same thing walking up, but get on your heel to toe, like you would normally just walk on level ground. Try to walk right up the hill.
Man: Vänd dig om nu, och gör samma sak på vägen upp, men sätt i hälen och gå upp på tå som du normalt skulle göra på plan mark. Försök gå rakt upp för rampen.
LM: Oh my God.
ML: Herre gud!
Man: Is it pushing you up?
Man: Lyfter de upp dig?
LM: Yes! I'm not even -- I can't even describe it.
LM: Ja! Jag gör inte... Jag kan inte ens beskriva det.
Man: It's pushing you right up.
Man: Den lyfter upp dig.
Hugh Herr: Next week, I'm visiting the Center --
Hugh Herr: Nästa vecka ska jag besöka centret...
Thank you. Thank you.
Tack! Tack!
(Applause)
(Applåder)
Thank you.
Tack!
Next week I'm visiting the Center for Medicare and Medicaid Services, and I'm going to try to convince CMS to grant appropriate code language and pricing, so this technology can be made available to the patients that need it.
Nästa vecka besöker jag Centers for Medicare and Medicaid Services (CMS), och jag ska försöka övertyga CMS om att välja rätt programmeringsspråk och prissättning, så att denna teknik blir tillgänglig för alla patienter som behöver den.
(Applause)
(Applåder)
Thank you.
Tack!
(Applause)
(Applåder)
It's not well appreciated, but over half of the world's population suffers from some form of cognitive, emotional, sensory or motor condition, and because of poor technology, too often, conditions result in disability and a poorer quality of life. Basic levels of physiological function should be a part of our human rights. Every person should have the right to live life without disability if they so choose -- the right to live life without severe depression; the right to see a loved one, in the case of seeing-impaired; or the right to walk or to dance, in the case of limb paralysis or limb amputation. As a society, we can achieve these human rights, if we accept the proposition that humans are not disabled. A person can never be broken. Our built environment, our technologies, are broken and disabled. We the people need not accept our limitations, but can transcend disability through technological innovation. Indeed, through fundamental advances in bionics in this century, we will set the technological foundation for an enhanced human experience, and we will end disability.
Det är inte så känt, men över hälften av världens befolkning lider av någon kognitiv, emotionell, sensorisk eller motorisk sjukdom, och på grund av dålig teknik, resulterar sjukdomar allt för ofta i handikapp och sämre livskvalitet. Grundläggande fysiologiska funktioner borde vara en mänsklig rättighet. Alla borde ha rätt till ett liv utan handikapp, om de vill det, rätt till ett liv utan djupa depressioner, rätten att kunna se en närstående om man är synskadad, rätten att gå eller dansa, om man är förlamad eller amputerad. Som samhälle kan vi uppnå dessa mänskliga rättigheter, om vi accepterar tanken att människor är inte handikappade. En person kan aldrig gå sönder. Vår uppbyggda miljö, vår teknik, är trasig och handikappad. Vi behöver inte acceptera våra begränsningar, vi kan övervinna handikapp med hjälp av tekniska uppfinningar. Genom fundamentala framgångar inom bionik detta århundrade, kommer vi lägga den tekniska grunden som ger människor ett bättre liv, och vi kommer utrota handikapp.
I'd like to finish up with one more story, a beautiful story. The story of Adrianne Haslet-Davis. Adrianne lost her left leg in the Boston terrorist attack. I met Adrianne when this photo was taken, at Spaulding Rehabilitation Hospital. Adrianne is a dancer, a ballroom dancer.
Jag vill avsluta med en historia till, en mycket vacker historia. Historien om Adrianne Haslet-Davis. Adrianne förlorade sitt vänstra ben i terroristattacken i Boston. Jag träffade henne då den här bilden togs, vid Spaulding Rehabilitation Hospital. Adrianne är dansare, tävlingsdansare.
Adrianne breathes and lives dance. It is her expression. It is her art form. Naturally, when she lost her limb in the Boston terrorist attack, she wanted to return to the dance floor.
Adrianne lever för dansen. Det är hennes uttryck, hennes konstform. När hon förlorade sitt ben i terroristattacken i Boston ville hon kunna återvända till dansgolvet.
After meeting her and driving home in my car, I thought, I'm an MIT professor. I have resources. Let's build her a bionic limb, to enable her to go back to her life of dance. I brought in MIT scientists with expertise in prosthetics, robotics, machine learning and biomechanics, and over a 200-day research period, we studied dance. We brought in dancers with biological limbs, and we studied how they move, what forces they apply on the dance floor, and we took those data, and we put forth fundamental principles of dance, reflexive dance capability, and we embedded that intelligence into the bionic limb. Bionics is not only about making people stronger and faster. Our expression, our humanity can be embedded into electromechanics.
På vägen hem i min bil, tänkte jag: Jag är professor på MIT. Jag har resurser. Låt oss bygga ett bioniskt ben, så hon kan återfå sitt liv som dansare. Jag involverade vetenskapsmän från MIT, experter på proteser, robotteknik, artificiell intelligens och bionik. Under 200 dagar studerade vi dans. Vi engagerade dansare utan handikapp och vi studerade hur de rörde sig, vilka krafter de använder på dansgolvet. Vi samlade in all data, och sammanställde de grundläggande principerna för dans, reflexer som används under dans, och lade in det i det biomekaniska benet. Bionik handlar inte bara om att göra människor starkare och snabbare. Våra uttryck, vår mänsklighet, kan byggas in i elektromekaniken.
It was 3.5 seconds between the bomb blasts in the Boston terrorist attack. In 3.5 seconds, the criminals and cowards took Adrianne off the dance floor. In 200 days, we put her back. We will not be intimidated, brought down, diminished, conquered or stopped by acts of violence.
Det var 3,5 sekund mellan explosionerna i Bostons terroristattack. På 3,5 sekunder tog förbrytarna och fegisarna bort Adrianne från dansgolvet. På 200 dagar hjälpte vi henne tillbaka. Vi låter oss inte skrämmas, tryckas ner, förminskas, erövras eller stoppas av våldshandlingar.
(Applause)
(Applåder)
Ladies and gentlemen, please allow me to introduce Adrianne Haslet-Davis, her first performance since the attack. She's dancing with Christian Lightner.
Mina damer och herrar, låt mig presentera Adrianne Haslet-Davis; hennes första framträdande sedan attacken. Hon dansar med Christian Lightner.
(Applause)
(Applåder)
(Music: "Ring My Bell" performed by Enrique Iglesias)
(Musik: "Ring My Bell" framförd av Enrique Iglesias)
(Applause)
(Applåder)
Ladies and gentlemen, members of the research team: Elliott Rouse and Nathan Villagaray-Carski.
Mina damer och herrar: medlemmarna i forskningsteamet. Elliott Rouse och Nathan Villagaray-Carski.
Elliott and Nathan.
Elliott and Nathan, kom fram.
(Applause)
(Applåder)