Once upon a time, at the age of 24, I was a student at St. John's Medical College in Bangalore. I was a guest student during one month of a public health course. And that changed my mindset forever. The course was good, but it was not the course content in itself that changed the mindset. It was the brutal realization, the first morning, that the Indian students were better than me.
En gång för länge sedan, när jag var 24 år, studerade jag vid St. John's medicinska institut i Bangalore. Jag var gäststudent under en månad på en öppen kurs i folkhälsa. Och det förändrade min världsbild. Kursen var bra, men det var inte kursens innehåll i sig som förändrade min världsbild. Det var den brutala insikten, den första morgonen, att de indiska studenterna var bättre än mig.
(Laughter)
(Skratt)
You see, I was a study nerd. I loved statistics from a young age. And I studied very much in Sweden. I used to be in the upper quarter of all courses I attended. But in St. John's, I was in the lower quarter. And the fact was that Indian students studied harder than we did in Sweden. They read the textbook twice, or three times or four times. In Sweden we read it once and then we went partying.
Ni förstår, jag var en pluggnörd. Jag älskade statistik från en tidig ålder. Och jag pluggade väldigt mycket i Sverige. Jag brukade vara i den övre fjärdedelen i alla kurser jag gick på. Men på St. John's, var jag i den nedre fjärdedelen. Och det faktum att de indiska studenterna pluggade hårdare än vad vi gjorde i Sverige. Dom läste kursboken två gånger, till och med tre eller fyra gånger. I Sverige läste vi den en gång och sen gick vi ut och festade.
(Laugher)
(Skratt)
And that, to me, that personal experience was the first time in my life that the mindset I grew up with was changed. And I realized that perhaps the Western world will not continue to dominate the world forever. And I think many of you have the same sort of personal experience. It's that realization of someone you meet that really made you change your ideas about the world. It's not the statistics, although I tried to make it funny.
Och det, den där personliga upplevelsen var den första gången i mitt liv som den världsbild jag växte upp med förändrades. Och jag insåg att kanske västvärlden inte kommer att dominera världen för evigt. Och jag tror att många av er har liknande personliga upplevelser. Det är insikten när du träffar någon som verkligen förändrar din världsbild. Det är inte statistiken, även om jag försöker göra den rolig.
And I will now, here, onstage, try to predict when that will happen -- that Asia will regain its dominant position as the leading part of the world, as it used to be, over thousands of years. And I will do that by trying to predict precisely at what year the average income per person in India, in China, will reach that of the West. And I don't mean the whole economy, because to grow an economy of India to the size of U.K. -- that's a piece of cake, with one billion people. But I want to see when will the average pay, the money for each person, per month, in India and China, when will that have reached that of U.K. and the United States?
Och jag kommer nu, här, på scen, försöka förutsäga när det kommer att hända-- när Asien kommer återta sin dominanta position som den ledande delen av världen, som det brukade vara, under tusentals år. Och jag kommer att göra det genom att försöka förutsäga exakt under vilket år som genomsnittsinkomsten per person i Indien och Kina, kommer att vara lika hög som i väst. Och jag menar inte hela ekonomin, för att expandera Indiens ekonomi till Englands storlek-- det är lätt som en plätt med en miljard människor. Men jag vill veta när medelinkomsten, pengarna för varje person, per månad i Indien och Kina, när kommer det att vara uppe i samma nivå som i England och USA?
But I will start with a historical background. And you can see my map if I get it up here. You know? I will start at 1858. 1858 was a year of great technological advancement in the West. That was the year when Queen Victoria was able, for the first time, to communicate with President Buchanan, through the Transatlantic Telegraphic Cable. And they were the first to "Twitter" transatlantically. (Laughter) (Applause) And I've been able, through this wonderful Google and Internet, to find the text of the telegram sent back from President Buchanan to Queen Victoria. And it ends like this: "This telegraph is a fantastic instrument to diffuse religion, civilization, liberty and law throughout the world."
Men jag ska börja med en historisk bakgrund. Och ni kan se min karta om jag får upp den här. Eller hur? Jag ska börja år 1858. 1858 var ett år då många teknologiska framsteg gjordes i västvärlden. Det var det året Drottning Victoria kunde, för första gången, kommunicera med President Buchanan, genom den transatlantiska telegrafkabeln. Och dom var dom första som "Twittrade" över Atlanten. (Skratt) (Applåder) Och jag har lyckats, tack vare fantastiska Google och Internet, hitta texten i detta telegram som skickades tillbaka från President Buchanan till Drottning Victoria. Och det slutar såhär: "Denna telegraf är ett fantastiskt verktyg för att sprida religion, civilisation, frihet och ordning världen över."
Those are nice words. But I got sort of curious of what he meant with liberty, and liberty for whom. And we will think about that when we look at the wider picture of the world in 1858. Because 1858 was also watershed year in the history of Asia. 1858 was the year when the courageous uprising against the foreign occupation of India was defeated by the British forces. And India was up to 89 years more of foreign domination.
Det är fina ord. Men jag blev lite nyfiken på vad han menade med frihet, och frihet för vem. Och vi ska minnas det när vi ser på världen som helhet under 1858. Eftersom 1858 var också ett år med stora förändringar i Asiens historia. 1858 var året då det modiga upproret mot dom utländska ockupationsmakterna i Indien besegrades av dom brittiska styrkorna. Och Indien hade ytterligare 89 år av utlandsstyre framför sig.
1858 in China was the victory in the Opium War by the British forces. And that meant that foreigners, as it said in the treaty, were allowed to trade freely in China. It meant paying with opium for Chinese goods.
1858 i Kina segrade de brittiska styrkorna i Opiumkriget. Och det innebar att utlänningar, som det stod i fredsfördraget, fick handla fritt i Kina. Alltså betala med opium för kinesiska varor.
And 1858 in Japan was the year when Japan had to sign the Harris Treaty and accept trade on favorable condition for the U.S. And they were threatened by those black ships there, that had been in Tokyo harbor over the last year. But, Japan, in contrast to India and China, maintained its national sovereignty.
År 1858 i Japan, var det året som Japan tvingades skriva under Harris-överenskommelsen och acceptera fördelaktiga handelsvillkor för USA. Och dom var hotade av dom svarta skeppen där, som hade legat i Tokyos hamn under det senaste året. Men Japan, i motsats till Indien och Kina behöll sitt eget styre.
And let's see how much difference that can make. And I will do that by bringing these bubbles back to a Gapminder graph here, where you can see each bubble is a country. The size of the bubble here is the population. On this axis, as I used to have income per person in comparable dollar. And on that axis I have life expectancy, the health of people. And I also bring an innovation here. I have transformed the laser beam into an ecological, recyclable version here, in green India.
Vi ska se hur stor skillnad det kan innebära. Och jag ska visa det genom att skicka dessa bubblor till en en Gapminder-graf här, där ni kan se att varje bubbla är ett land. Bubblans storlek är dess folkmängd. På den här axeln, har jag som vanligt inkomst per person i jämförbara dollar. Och på den här axeln har jag medellivslängd, hur friska personerna är. Och jag har dessutom med mig en ny uppfinning. Jag har omvandlat laserpekaren till en ekologisk, återvinningsbar version här, i gröna Indien.
(Applause)
(Applåder)
And we will see, you know. Look here, 1858, India was here, China was here, Japan was there, United States and United Kingdom was richer over there. And I will start the world like this. India was not always like this level. Actually if we go back into the historical record, there was a time hundreds of years ago when the income per person in India and China was even above that of Europe. But 1850 had already been many, many years of foreign domination, and India had been de-industrialized. And you can see that the countries who were growing their economy was United States and United Kingdom. And they were also, by the end of the century, getting healthy, and Japan was starting to catch up. India was trying down here. Can you see how it starts to move there? But really, really natural sovereignty was good for Japan. And Japan is trying to move up there.
Och vi ska se, ni vet. Se här, 1858, Indien var här Kina här, och Japan var där, USA och England var rikare här borta. Och jag kommer att börja världens så här. Indien låg inte alltid på den här nivån. Om vi går tillbaka i historiearkiven, så var det faktiskt en period för hundratals år sen då medelinkomsten per person i Indien och Kina var högre än den i Europa. Men 1850 hade redan många många år gått under utländskt styre, och Indien hade blivit avindustrialiserat. Och ni kan se att länderna som utvecklade sina ekonomier var USA och England. Och dom blev också, mot slutet av århundrade, friskare, och Japan försökte komma ikapp. Indien försökte här nere. Kan ni se hur det börjar röra på sig här? Men naturlig suveränitet var faktiskt bra för Japan. Och Japan försöker ta sig upp där.
And it's the new century now. Health is getting better, United Kingdom, United States. But careful now -- we are approaching the First World War. And the First World War, you know, we'll see a lot of deaths and economical problems here. United Kingdom is going down. And now comes the Spanish flu also. And then after the First World War, they continue up. Still under foreign domination, and without sovereignty, India and China are down in the corner. Not much has happened. They have grown their population but not much more. In the 1930's now, you can see that Japan is going to a period of war, with lower life expectancy. And the Second World War was really a terrible event, also economically for Japan. But they did recover quite fast afterwards. And we are moving into the new world. In 1947 India finally gained its independence. And they could raise the Indian flag and become a sovereign nation, but in very big difficulties down there.
Och nu är det nytt sekel. Hälsan förbättras, England, USA. Se upp nu - vi närmar oss första världskriget. Och första världskriget, ni vet, hög dödlighet och ekonomiska problem här. England är på väg ner. Och nu kommer Spanska sjukan också. Sen efter första världskriget fortsätter dom uppåt. Fortfarande under utländskt styre, och utan självständighet, Indien och Kina är nere i hörnet. Inte mycket har hänt. Dom har ökat sin befolkning men inte mycket mer. Under 30-talet nu, kan ni se att Japan går in i en period av krig, och lägre medellivslängd. Och det andra världskriget var verkligen en hemsk händelse, också ekonomiskt för Japan. Men dom återhämtade sig ganska snabbt efteråt. Och vi är på väg in i den nya världen. År 1947 lyckas Indien till slut bli självständigt. Och dom kunde hissa den Indiska flaggan och bli en enväldig nation, men under svåra omständigheter där nere.
(Applause)
(Applåder)
In 1949 we saw the emergence of the modern China in a way which surprised the world. And what happened? What happens in the after independence? You can see that the health started to improve. Children started to go to school. Health services were provided. This is the Great Leap Forward, when China fell down. It was central planning by Mao Tse Tung. China recovered. Then they said, "Nevermore, stupid central planning." But they went up here, and India was trying to follow. And they were catching up indeed. And both countries had the better health, but still a very low economy.
Under 1949 bevittnade vi utvecklingen av det moderna Kina på ett sätt som överraskade världen. Och vad hände? Vad händer efter all självständighet? Ni kan se att hälsan började förbättras. Barn började gå i skolan. Hälsovård började erbjudas. Det här är Det stora steget framåt, när Kina föll ner. Det var planekonomi av Mao Tse Tung. Kina återhämtade sig. Sen sa dom, "Aldrig mera korkad planekonomi." Men dom tog sig upp här, och Indien försökte följa efter. Och dom tog in på Kina. Och båda länderna hade bättre hälsa, men fortfarande en väldigt dålig ekonomi.
And we came to 1978, and Mao Tse Tung died, and a new guy turned up from the left. And it was Deng Xiaoping coming out here. And he said, "Doesn't matter if a cat is white or black, as long as it catches mice." Because catching mice is what the two cats wanted to do. And you can see the two cats being here, China and India, wanting to catch the mices over there, you know. And they decided to go not only for health and education, but also starting to grow their economy. And the market reformer was successful there. In '92 India follows with a market reform. And they go quite closely together, and you can see that the similarity with India and China, in many ways, are greater than the differences with them.
Och vi kommer till 1978, och Mao Tse Tung dog, och en ny snubbe dök upp från vänstern. Och det var Deng Xiaoping som dök upp här. Och han sa, "Det spelar ingen roll om katten är vit eller svart, så länge den fångar möss." För att fånga möss är precis vad dom två katterna ville göra. Och ni kan se dom två katterna här, Kina och Indien, vill fånga mössen här borta, ni vet. Och dom bestämde sig för att inte bara satsa på hälsa och utbildning, utan också börja utveckla sina ekonomier. Och marknadsreformen var lyckad här. Under 1992 följer Indien efter med en marknadsreform. Och dom fortsätter ganska tätt tillsammans, och ni kan se att likheterna mellan Indien och Kina, på många sätt är större än deras olikheter.
And here they march on. And will they catch up?
Och här marcherar dom på. Kommer dom komma ikapp?
This is the big question today. There they are today.
Det är den stora frågan idag. Där är dom idag.
Now what does it mean that the -- (Applause) the averages there -- this is the average of China. If I would split China, look here, Shanghai has already catched up. Shanghai is already there. And it's healthier than the United States. But on the other hand, Guizhou, one of the poorest inland provinces of China, is there. And if I split Guizhou into urban and rural, the rural part of Guizhou goes down there. You see this enormous inequity in China, in the midst of fast economic growth.
Vad innebär det nu-- (Applåder) att genomsnittet där - det här är genomsnittet för Kina. Om jag skulle dela Kina, se här, Shanghai har redan hunnit ikapp. Shanghai är redan där. Och det är friskare än USA. Men å andra sidan, Guizhou, en av dom fattigaste inlandsprovinserna i Kina, är där. Och om jag nu delar Guizhou i tätort och landsbygd går landsbygden ner här. Ni ser att det finns enorma skillnader inom Kina, mitt i en snabbt växande ekonomi.
And if I would also look at India, you have another type of inequity, actually, in India. The geographical, macro-geographical difference is not so big. Uttar Pradesh, the biggest of the states here, is poorer and has a lower health than the rest of India. Kerala is flying on top there, matching United States in health, but not in economy. And here, Maharashtra, with Mumbai, is forging forward. Now in India, the big inequities are within the state, rather than between the states. And that is not a bad thing, in itself. If you have a lot inequity, macro-geographical inequities can be more difficult in the long term to deal with, than if it is in the same area where you have a growth center relatively close to where poor people are living.
Och om jag skulle kolla på Indien istället, så har vi faktiskt en annan typ av skillnad i Indien. Den geografiska, makrogeografiska skillnaden är inte så stor. Uttar Pradesh, den största av staterna här, är fattigare och har sämre hälsa än resten av Indien. Kerala ligger högst upp där, och matchar USA i hälsa, men inte i ekonomi. Och här, Maharashtra, med Mumbai, går framåt. Nu i Indien, är dom störta skillnaderna inom staterna, snarare än mellan staterna. Och det är inte något dåligt i sig. Om man har stora skillnader, makrogeografiska skillnader kan det vara långsiktigt svårare att handskas med, än om det är inom samma område där du har ett centrum som växer relativt nära där dom fattiga människorna bor.
No, there is one more inequity. Look there, United States. (Laughter) Oh, they broke my frame. Washington, D.C. went out here. My friends at Gapminder wanted me to show this because there is a new leader in Washington who is really concerned about the health system. And I can understand him, because Washington, D.C. is so rich over there but they are not as healthy as Kerala. It's quite interesting, isn't it? (Applause) I can see a business opportunity for Kerala, helping fix the health system in the United States.
Nej, det finns en till skillnad. Se här, USA. (Skratt) Oj, dom hade sönder min ram. Washington gick ut här. Mina vänner på Gapminder ville att jag skulle visa det här eftersom det finns en ny ledare i Washington som verkligen är engagerad i sjukvårdssystemet. Och jag kan förstå honom, eftersom Washington är så rikt här borta men dom är inte så friska som Kerala. Det är ganska intressant, eller hur? (Applåder) Jag kan se en affärsmöjlighet för Kerala, hjälpa till att fixa sjukvårdssystemet i USA.
(Laughter)
(Skratt)
(Applause)
(Applåder)
Now here we have the whole world. You have the legend down there. And when you see the two giant cats here, pushing forward, you see that in between them and ahead of them, is the whole emerging economies of the world, which Thomas Friedman so correctly called the "flat world." You can see that in health and education, a large part of the world population is putting forward, but in Africa, and other parts, as in rural Guizhou in China, there is still people with low health and very low economy. We have an enormous disparity in the world. But most of the world in the middle are pushing forwards very fast.
Här har vi hela världen. Ni har teckenförklaringen här nere. Och när man ser dom två stora katterna här, på väg framåt, så ser man att mellan dom och framför dom, finns alla utvecklingsekonomier i världen, som Thomas Freidman så pricksäkert kallade "den enhetliga världen." Man kan se att inom hälsa och utbildning så går stora delar av världen framåt, men i Afrika, och andra delar, som på landsbygden i Guizhou i Kina, finns det fortfarande människor med dålig hälsa och väldigt dålig ekonomi. Vi har en enorm bristande jämlikhet i världen. Men de flesta länder i mitten tar sig framåt väldigt snabbt.
Now, back to my projections. When will it catch up? I have to go back to very conventional graph. I will show income per person on this axis instead, poor down here, rich up there. And then time here, from 1858 I start the world. And we shall see what will happen with these countries. You see, China under foreign domination actually lowered their income and came down to the Indian level here. Whereas U.K. and United States is getting richer and richer. And after Second World War, United States is richer than U.K. But independence is coming here. Growth is starting, economic reform. Growth is faster, and with projection from IMF you can see where you expect them to be in 2014.
Nu, tillbaks till min prognos. När kommer dom att hinna ikapp? Jag måste gå tillbaks till en väldigt konventionell graf. Jag kommer visa inkomst per person på den här axeln istället, fattiga här nere, rika där uppe. Och sen tid här, från 1858 sätter jag igång världen. Och då ska vi se vad som händer med dessa länder. Ni ser, Kina under utländskt styre sänkte faktiskt sin inkomst och gick ner till Indiens nivå här. Medan England och USA blir allt rikare. Och efter andra världskriget är USA rikare än England. Men självständigheten är på väg här. Tillväxten kommer igång, ekonomisk reform. Tillväxten går allt snabbare, och med prognoser från Internationella valutafonden kan ni se var man förväntar sig att dom ska vara 2014.
Now, the question is, "When will the catch up take place?" Look at, look at the United States. Can you see the bubble? The bubbles, not my bubbles, but the financial bubbles. That's the dot com bubble. This is the Lehman Brothers doorstep there. You see it came down there. And it seems this is another rock coming down there, you know. So they doesn't seem to go this way, these countries. They seem to go in a more humble growth way, you know. And people interested in growth are turning their eyes towards Asia.
Nu är fråga, "När kommer dom att hinna ikapp?" Kolla på USA. Kan ni se bubblan? Bubblorna, inte mina bubblor, utan finansbubblorna. Det där är IT-bubblan. Det här är Lehman-krisen. Ni kan se att det gick ner där. Och det ser ut som en annan sten som faller ner där, ni vet. Så det ser inte ut att gå den vägen, för dessa länder. Dom verkar växa på ett mer blygsamt sätt, ni vet. Och folk som är intresserade av tillväxt riktar blicken mot Asien.
I can compare to Japan. This is Japan coming up. You see, Japan did it like that. We add Japan to it. And there is no doubt that fast catch up can take place. Can you see here what Japan did? Japan did it like this, until full catch up, and then they follow with the other high-income economies. But the real projections for those ones, I would like to give it like this. Can be worse, can be better. It's always difficult to predict, especially about the future. Now, a historian tells me it's even more difficult to predict about the past.
Jag kan jämföra med Japan. Här har vi Japan på väg upp. Ni ser, Japan gjorde det såhär. Vi lägger till Japan. Och det är inga tvivel om att man kan komma ikapp på kort tid. Kan ni se vad Japan gjorde? Japan gick såhär, ända tills dom var ikapp, sen följde dom med dom andra höginkomstländerna. Men dom riktiga prognoserna för dessa, skulle jag vilja ge såhär. Kan bli sämre, kan bli bättre. Det är alltid svårt att förutsäga, speciellt om framtiden. En historiker skulle hävda att det är ännu svårare att förutspå det förflutna.
(Laughter)
(Skratt)
I think I'm in a difficult position here. Inequalities in China and India I consider really the big obstacle because to bring the entire population into growth and prosperity is what will create a domestic market, what will avoid social instability, and which will make use of the entire capacity of the population. So, social investments in health, education and infrastructure, and electricity is really what is needed in India and China.
Jag tror jag är i en svår position här. Ojämlikheten i Kina och Indien ser jag som det största hindret eftersom att få in hela befolkningen i tillväxt och välstånd är det som kommer att skapa en hemmamarknad, det som kommer att undvika social instabilitet, och det som kommer att dra nytta av den fulla kapaciteten hos befolkningen. Så, sociala investeringar inom hälsovård, utbildning och infrastruktur, och elektricitet är vad som verkligen behövs i Indien och Kina.
You know the climate. We have great international experts within India telling us that the climate is changing, and actions has to be taken, otherwise China and India would be the countries most to suffer from climate change. And I consider India and China the best partners in the world in a good global climate policy. But they ain't going to pay for what others, who have more money, have largely created, and I can agree on that.
Ni känner till klimatet. Vi har stora internationella experter i Indien som säger att klimatet håller på att förändras, och att vi måste ingripa, annars kommer Kina och Indien att bli dom länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Och jag anser att Indien och Kina är dom bästa partners man kan ha i en bra global klimatpolicy. Men dom kommer inte att betala för vad andra, som har mer pengar, har till största delen ställt till med, och jag kan hålla med om det.
But what I'm really worried about is war. Will the former rich countries really accept a completely changed world economy, and a shift of power away from where it has been the last 50 to 100 to 150 years, back to Asia? And will Asia be able to handle that new position of being in charge of being the most mighty, and the governors of the world? So, always avoid war, because that always pushes human beings backward. Now if these inequalities, climate and war can be avoided, get ready for a world in equity, because this is what seems to be happening.
Men vad jag verkligen är oroad för är krig. Kommer dom tidigare rikaste länderna verkligen acceptera en helt förändrade världsekonomi, och en maktfördelning från där den har varit dom senaste 50 till 100 till 150 åren, tillbaka till Asien? Och kommer Asien att klara av den nya positionen att bestämma och att vara den mäktigaste, och att vara världsguvenörer? Så, undvik alltid krig, för det leder alltid till att människan pressas tillbaka. Men om nu dessa ojämlikheter, klimatförändringar och krig kan undvikas, gör er beredda för en jämlik värld. För detta är vad som ser ut att hända.
And that vision that I got as a young student, 1972, that Indians can be much better than Swedes, is just about to happen. And it will happen precisely the year 2048 in the later part of the summer, in July, more precisely, the 27th of July. (Applause) The 27th of July, 2048 is my 100th birthday. (Laughter) And I expect to speak in the first session of the 39th TED India. Get your bookings in time. Thank you very much.
Och den bilden som jag fick som en ung student, 1972, att indier kan vara mycket bättre än svenskar, är på väg att hända. Och det kommer att hända precis år 2048 under sensommaren, i juli, än mer exakt, den 27 juli. (Applåder) Den 27 juli 2048 är min 100-årsdag. (Skratt) Och jag förväntar mig att föreläsa vid den första sammankomsten av det 39:onde TED India. Boka era biljetter i tid. Tack så mycket.
(Applause)
(Applåder)