I want to tell you a love story. But it doesn't have a happy ending. Once upon a time, I was a stubborn five-year-old who decided to become a marine biologist.
Jag vill berätta en kärlekshistoria. Men den har inte ett lyckligt slut. En gång i tiden var jag en envis liten femåring som bestämde sig för att bli marinbiolog.
Thirty-four years, 400 scuba dives and one PhD later, I'm still completely enamored with the ocean. I spent a decade working with fishing communities in the Caribbean, counting fish, interviewing fishermen, redesigning fishing gear and developing policy. I've been helping to figure out what sustainable management can look like for places where food security, jobs and cultures all depend on the sea.
Trettiofyra år, 400 dykningar och en doktorsexamen senare, och jag är fortfarande fullkomligt förälskad i havet. I ett årtionde arbetade jag ihop med fiskesamhällen i Karibien, jag räknade fisk, intervjuade fiskare, designade om fiskeutrustning och utvecklade riktlinjer. Jag har hjälpt till att komma underfund med hur hållbar förvaltning kan se ut för platser där livsmedelsförsörjning, arbete och kultur förlitar sig på havet.
In the midst of all this, I fell in love. With a fish. There are over 500 fish species that live on Caribbean reefs, but the ones I just can't get out of my head are parrotfish. Parrotfish live on coral reefs all over the world, there are 100 species, they can grow well over a meter long and weigh over 20 kilograms, but that's the boring stuff. I want to tell you five incredible things about these fish.
I mitten av allt det här, blev jag förälskad. I en fisk. Det finns över 500 fiskarter som lever i de karibiska reven men de jag inte kan förmå mig att sluta tänka på är papegojfisken. Papegojfisken lever i korallrev över hela världen, det finns 100 olika sorter, de kan växa sig till över en meter långa och de väger över 20 kilo, men det är de tråkiga grejerna. Jag vill berätta om fem fantastiska saker om de här fiskarna.
First, they have a mouth like a parrot's beak, which is strong enough to bite coral, although mostly they're after algae. They are the lawn mowers of the reef. This is key, because many reefs are overgrown with algae due to nutrient pollution from sewage and fertilizer that runs off of land. And there just aren't enough herbivores like parrotfish left out on the reefs to mow it all down.
Först och främst, munnen liknar näbben på en papegoja, och är kraftfull nog att bita koraller, även om de i regel är ute efter alger. De är gräsklipparna av korallreven. Vilket är av stor betydelse, då många korallrev är överväxta med alger på grund av näringsföroreningar från avloppsvatten och gödningsmedel som kommer från marken. Det finns inte tillräckligt med växtätare, som papegojefisken, i korallreven som håller rent.
OK, second amazing thing. After all that eating, they poop fine white sand. A single parrotfish can produce over 380 kilograms of this pulverized coral each year. Sometimes, when scuba diving, I would look up from my clipboard and just see contrails of parrotfish poop raining down. So next time you're lounging on a tropical white-sand beach, maybe thank of parrotfish.
OK, den andra fantastiska saken. Efter allt ätande, så bajsar de ut fin, vit sand. En enda papegojfisk kan producera över 380 kilo pulveriserade koraller varje år. När jag dök brukade jag ibland titta upp från min skrivplatta och se strimmor av papegojfiskbajs som regnade ner. Så nästa gång du slappar på en tropisk strand med vit sand, kanske du kan skänka en tanke åt papegojfisken.
(Laughter)
(Skratt)
Third, they have so much style. Mottled and striped, teal, magenta, yellow, orange, polka-dotted, parrotfish are a big part of what makes coral reefs so colorful. Plus, in true diva style, they have multiple wardrobe changes throughout their life. A juvenile outfit, an intermediate getup, and a terminal look.
För det tredje, de har en sådan stil. Fläckig och randig, grönblå, magenta, gul, orange, polka-prickar. Papegojfisken är en stor anledning till att korallreven är så färgstarka. Och som en äkta diva, byter de utstyrsel flertalet gånger under deras livstid. En ungdomlig utstyrsel, en mer vuxen klädstil, för att sedan göra ett sista klädbyte.
Fourth, with this last wardrobe change comes a sex change from female to male, termed sequential hermaphroditism. These large males then gather harems of females to spawn. Heterosexual monogamy is certainly not nature's status quo. And parrotfish exemplify some of the beauty of diverse reproductive strategies.
För det fjärde, i samband med det sista klädbytet följer även ett könsbyte, från hona till hane kallat sekventiell hermafroditism. Dessa stora hanar samlar honorna i harem för att yngla av sig. Heterosexuell monogami är definitivt inte naturens status quo. Och papegojfisken exemplifierar det vackra med olika sätt att fortplanta sig på.
Fifth, and the most incredible, sometimes when parrotfish cozy up into a nook in the reef at night, they secrete a mucus bubble from a gland in their head that envelops their entire body. This masks their scent from predators and protects them from parasites, so they can sleep soundly. I mean, how cool is this?
Slutligen, det mest fantastiska är ibland när papegojfisken gosar i ett hörn i korallrevet om natten, utsöndras en slembubbla från en körtel i huvudet som omsluter hela kroppen. Vilket maskerar deras doft för rovdjur, och skyddar dem från parasiter, så att de kan sova gott om natten. Jag menar, hur häftigt är inte det här?
(Laughter)
(Skratt)
So this is a confession of my love for parrotfish in all their flamboyant, algae-eating, sand-pooping, sex-changing glory.
Så detta är en bekännelse av min kärlek för papegojfisken i deras extravaganta, algätande, sandbajsande, könsbytande glans.
(Laughter)
(Skratt)
But with this love comes heartache. Now that groupers and snappers are woefully overfished, fishermen are targeting parrotfish. Spearfishing took out the large species, midnight blue and rainbow parrotfish are now exceedingly rare, and nets and traps are scooping up the smaller species. As both a marine biologist and a single person, I can tell you, there aren't that many fish in the sea.
Men med den här kärleken kommer hjärtesorg. Nu när grouper- och snapperfiskar är fruktansvärt överfiskade, siktar fiskare nu istället in sig på papegojfisken. Harpunfiske slog ut de större arterna, midnattsblå och regnbågspapegojfiskar är numer ytterst sällsynta, och fiskenät och fällor fångar upp de mindre arterna. Både som en marinbiolog, och singel, så kan jag berätta för er, att det finns inte många fiskar i havet.
(Laughter)
(Skratt)
And then, there's my love for their home, the coral reef, which was once as vibrant as Caribbean cultures, as colorful as the architecture, and as bustling as carnival. Because of climate change, on top of overfishing and pollution, coral reefs may be gone within 30 years. An entire ecosystem erased. This is devastating, because hundreds of millions of people around the world depend on reefs for their nutrition and income. Let that sink in.
Och även min kärlek för deras hem, korallrevet, som en en gång var lika livfullt som de karibiska kulturerna, lika färgglatt som arkitekturen, och lika livligt som en karneval. På grund av klimatförändringarna, utöver överfiske och föroreningar, så kan korallreven vara utdöda inom 30 år. Ett helt ekosystem, utplånat. Det här är fruktansvärt, för hundratals miljoner människor runt om i världen är beroende av korallreven för deras näring och inkomst. Låt det sjunka in.
A little bit of good news is that places like Belize, Barbuda and Bonaire are protecting these VIPs -- Very Important Parrotfish. Also, more and more places are establishing protected areas that protect the entire ecosystem. These are critical efforts, but it's not enough. As I stand here today, only 2.2 percent of the ocean is protected. Meanwhile, 90 percent of the large fish, and 80 percent of the coral on Caribbean reefs, is already gone. We're in the midst of the sixth mass extinction. And we, humans, are causing it. We also have the solutions. Reverse climate change and overfishing, protect half the ocean and stop pollution running from land. But these are massive undertakings requiring systemic changes, and we're really taking our sweet time getting around to it.
Lite goda nyheter är att platser som Belize, Barbuda and Borneo skyddar dessa "VIP:s" Väldigt Viktig Papegojefisk. Fler och fler platser etablerar skyddade områden som skyddar hela ekosystem. Det här är livsviktiga åtgärder, men det är ändå inte tillräckligt. Idag när jag står här, så är enbart 2,2% av havet skyddat. Samtidigt är 90% av de större fiskarna, och 80% av korallerna i det karibiska korallrevet utplånade. Vi befinner oss i mitten av den sjätte massutrotningen. Och det är vi människor, som orsakar den. Det är även vi som har lösningarna. Vrida tillbaka klimatförändringarna och överfiskning, beskydda hälften av havet och stoppa föroreningar från marken. Men det här är massiva åtaganden som kräver systematiska förändringar, och vi tar verkligen god tid på oss att komma till skott.
Each of us can contribute, though. With our votes, our voices, our food choices, our skills and our dollars. We must overhaul both corporate practices and government policies. We must transform culture. Building community around solutions is the most important thing.
Var och en av oss kan bidra. Med våra röster, hur vi röstar, våra matvanor, våra färdigheter och våra pengar. Vi måste noggrant undersöka företagspraxis och statlig policy. Vi måste förändra kulturen. Att anpassa samhällen efter lösningar är det viktigaste.
I am never going to give up working to protect and restore this magnificent planet. Every bit of habitat we preserve, every tenth of a degree of warming we prevent, really does matter. Thankfully, I'm not motivated by hope, but rather a desire to be useful. Because I don't know how to give an honest talk about my beloved parrotfish and coral reefs that has a happy ending.
Jag tänker aldrig att ge upp med arbetet i att beskydda och återställa den här fantastiska planeten. Varje habitat vi som vi bevarar, varje tiondels grad av uppvärmning som vi förhindrar, gör verkligen en skillnad. Tack och lov så är jag inte motiverad av hopp, utan snarare begäret av att vara till nytta. För jag vet inte hur jag kan hålla ett ärligt tal om min älskade papegojfisk och korallrev med ett lyckligt slut.
Thank you.
Tack så mycket.
(Applause)
(Applåder)