My seven-year-old grandson sleeps just down the hall from me, and he wakes up a lot of mornings and he says, "You know, this could be the best day ever." And other times, in the middle of the night, he calls out in a tremulous voice, "Nana, will you ever get sick and die?"
Mitt sjuåriga barnbarn sover i ett rum nära mitt, och ofta när han vaknar på morgonen så säger han: "Vet du, det här är nog världens bästa dag." Och andra gånger, mitt i natten, ropar han med darrande röst: "Momo, kommer du bli sjuk och dö?"
I think this pretty much says it for me and most of the people I know, that we're a mixed grill of happy anticipation and dread. So I sat down a few days before my 61st birthday, and I decided to compile a list of everything I know for sure. There's so little truth in the popular culture, and it's good to be sure of a few things.
Detta är en bra beskrivning av mig och de flesta jag känner; vi är en blandad kompott av glad förväntan och rädsla. Jag satte mig ner några dagar före min 61:a födelsedag och jag bestämde mig för att göra en lista över allt som jag är vet är sant. Det finns så lite sanning i populärkulturen, och det är bra att vara säker på några saker.
For instance, I am no longer 47, although this is the age I feel, and the age I like to think of myself as being. My friend Paul used to say in his late 70s that he felt like a young man with something really wrong with him.
Till exempel så är jag inte längre 47, även om det är så jag känner mig, och den ålder som jag önskar att jag vore. Min vän Paul brukade säga när han närmade sig 80 att han kände sig som en ung man som det var något allvarligt fel med.
(Laughter)
(Skratt)
Our true person is outside of time and space, but looking at the paperwork, I can, in fact, see that I was born in 1954. My inside self is outside of time and space. It doesn't have an age. I'm every age I've ever been, and so are you, although I can't help mentioning as an aside that it might have been helpful if I hadn't followed the skin care rules of the '60s, which involved getting as much sun as possible while slathered in baby oil and basking in the glow of a tinfoil reflector shield.
Vår sanna personlighet är inte begränsad av tid och rum, men när jag tittar i papperen ser jag att jag faktiskt föddes 1954. Mitt inre jag begränsas inte av tid och rum. Det har ingen speciell ålder. Jag är alla åldrar jag någonsin varit, och det är även du, även om jag som parentes måste nämna att det hade hjälpt om jag inte följt 60-talets hudvårdsregler som innebar att sola så mycket det gick, fullkomligt dränkt i sololja och med en reflekterande folie nedanför ansiktet.
(Laughter)
(Skratt)
It was so liberating, though, to face the truth that I was no longer in the last throes of middle age, that I decided to write down every single true thing I know. People feel really doomed and overwhelmed these days, and they keep asking me what's true. So I hope that my list of things I'm almost positive about might offer some basic operating instructions to anyone who is feeling really overwhelmed or beleaguered.
Det var dock befriande att inse att jag inte längre var i sista rycket av medelåldern, så jag bestämde mig för att skriva ner alla sanningar jag vet. Folk känner sig väldigt nedtyngda och överväldigade nu för tiden, och de frågar hela tiden efter sanningen. Så jag hoppas att min lista över saker som jag är nästan är helt säker på kan fungera som en grundläggande manual för den som känner sig överväldigad eller orolig.
Number one: the first and truest thing is that all truth is a paradox. Life is both a precious, unfathomably beautiful gift, and it's impossible here, on the incarnational side of things. It's been a very bad match for those of us who were born extremely sensitive. It's so hard and weird that we sometimes wonder if we're being punked. It's filled simultaneously with heartbreaking sweetness and beauty, desperate poverty, floods and babies and acne and Mozart, all swirled together. I don't think it's an ideal system.
Nummer ett: Den första och största sanningen är att all sanning är en paradox. Livet är både en dyrbar, ofattbart vacker gåva, samtidigt som det är hopplöst, när man tänker på vår dödlighet. Det har varit en dålig kombination för oss som alltid varit extremt känsliga. Det är så svårt och konstigt att vi ibland undrar om någon driver med oss. Det är fyllt både med med hjärtevärmande snällhet och skönhet, fruktansvärd fattigdom, översvämningar och bäbisar och akne och Mozart, allt i ett enda virrvarr. Jag tycker inte det är ett idealt system.
(Laughter)
(Skratt)
Number two: almost everything will work again if you unplug it for a few minutes --
Nummer två: Nästan allt fungerar igen om man drar ut sladden i några minuter...
(Laughter)
(Skratt)
(Applause)
(Applåder)
including you.
inklusive dig själv.
Three: there is almost nothing outside of you that will help in any kind of lasting way, unless you're waiting for an organ. You can't buy, achieve or date serenity and peace of mind. This is the most horrible truth, and I so resent it. But it's an inside job, and we can't arrange peace or lasting improvement for the people we love most in the world. They have to find their own ways, their own answers. You can't run alongside your grown children with sunscreen and ChapStick on their hero's journey. You have to release them. It's disrespectful not to. And if it's someone else's problem, you probably don't have the answer, anyway.
Tre: Det finns nästan inget i din omgivning som hjälper på något bestående sätt, om du inte väntar på en organdonation. Man kan inte köpa, vinna eller dejta lugn och sinnesfrid. Det är den allra värsta sanningen, och jag gillar det verkligen inte. Det är en inre resa; vi kan inte fixa frid eller bestående förbättringar för de människor vi älskar mest av alla. De måste fixa det själva, hitta sina egna svar. Man får inte springa bredvid sina vuxna barn med solkräm och Lypsyl på deras hjälteresa. Man måste släppa taget. Allt annat är respektlöst. Och om det är någon annans problem så har du troligen inte svaret ändå.
(Laughter)
(Skratt)
Our help is usually not very helpful. Our help is often toxic. And help is the sunny side of control. Stop helping so much. Don't get your help and goodness all over everybody.
Vår hjälp är för det mesta inte till någon hjälp. Vår hjälp är ofta giftig. Hjälp är en omskrivning av kontroll. Sluta hjälpa till så mycket. Häll inte din hjälp och godhet över alla.
(Laughter)
(Skratt)
(Applause)
(Applåder)
This brings us to number four: everyone is screwed up, broken, clingy and scared, even the people who seem to have it most together. They are much more like you than you would believe, so try not to compare your insides to other people's outsides. It will only make you worse than you already are.
Det för oss till nummer fyra: Alla är förstörda, trasiga, klängiga och rädda, även de som verkar ha full kontroll. De är mycket mer lika dig än du tror, så försök att inte jämföra din insida med andras personers utsida. Det kommer bara göra dig sämre än du redan är.
(Laughter)
(Skratt)
Also, you can't save, fix or rescue any of them or get anyone sober. What helped me get clean and sober 30 years ago was the catastrophe of my behavior and thinking. So I asked some sober friends for help, and I turned to a higher power. One acronym for God is the "gift of desperation," G-O-D, or as a sober friend put it, by the end I was deteriorating faster than I could lower my standards.
Och du kan inte rädda, fixa eller undsätta någon av dem eller få någon att bli nykter. Det som fick mig drogfri och nykter för 30 år sedan var mitt katastrofala beteende och resonemang. Jag bad några nyktra vänner om hjälp, och jag vände mig till en högre makt. En av förkortningarna för Gud är "Gåvan Utav Desperation", G-U-D, eller som en nykter vän uttryckte det: Till slut gick det utför snabbare än jag hann sänka mina krav på mig själv.
(Laughter)
(Skratt)
So God might mean, in this case, "me running out of any more good ideas."
Gud kanske betyder, i mitt fall, "paniken när jag har slut på bra idéer".
While fixing and saving and trying to rescue is futile, radical self-care is quantum, and it radiates out from you into the atmosphere like a little fresh air. It's a huge gift to the world. When people respond by saying, "Well, isn't she full of herself," just smile obliquely like Mona Lisa and make both of you a nice cup of tea. Being full of affection for one's goofy, self-centered, cranky, annoying self is home. It's where world peace begins.
Eftersom det är meningslöst att rädda, fixa eller undsätta någon, blir radikal självhjälp livsavgörande, och den strålar ut från dig till atmosfären likt lite frisk luft. Du ger en stor gåva till världen. När gensvaret från de omkring dig blir: "Hon är verkligen självupptagen", le då bara hemlighetsfullt som Mona Lisa och gör en kopp gott te till er båda. Att vara fullt upptagen med sitt egna konstiga, självupptagna, gnälliga, irriterande ego är tanken. Det är där världsfred uppstår.
Number five: chocolate with 75 percent cacao is not actually a food.
Nummer fem: Choklad med 75 procent kakao är faktiskt inte föda.
(Laughter)
(Skratt)
Its best use is as a bait in snake traps or to balance the legs of wobbly chairs. It was never meant to be considered an edible.
Det lämpar sig bäst som bete i ormfällor eller för att lägga under benet på vingliga stolar. Tanken var aldrig att klassa det som ätbart.
Number six --
Nummer sex:
(Laughter)
(Skratt)
writing. Every writer you know writes really terrible first drafts, but they keep their butt in the chair. That's the secret of life. That's probably the main difference between you and them. They just do it. They do it by prearrangement with themselves. They do it as a debt of honor. They tell stories that come through them one day at a time, little by little. When my older brother was in fourth grade, he had a term paper on birds due the next day, and he hadn't started. So my dad sat down with him with an Audubon book, paper, pencils and brads -- for those of you who have gotten a little less young and remember brads -- and he said to my brother, "Just take it bird by bird, buddy. Just read about pelicans and then write about pelicans in your own voice. And then find out about chickadees, and tell us about them in your own voice. And then geese."
Författande. Varje författare som du känner skriver riktigt dåliga första utkast, men de sitter envist kvar i stolen. Det är hemligheten med livet. Det är troligtvis den största skillnaden mellan dig och dem. De bara kör. De gör det på bokade möten med sig själva. De gör det som en hederssak. De berättar historier som kommer till dem en dag i taget, lite i taget. När min storebror gick i fjärde klass hade han en uppsats om fåglar som skulle lämnas in nästa dag och han hade inte börjat än. Min pappa satte sig med honom och en fågelbok, papper, pennor och jungfruben - ni som hunnit bli lite mindre unga och kommer ihåg jungfruben - och han sade till min bror: "Ta bara en fågel i taget, vännen. Läs om pelikaner och så skriver du om pelikaner med dina egna ord. Och sedan läser du om mesar och berättar om dem med egna ord. Och sedan gäss."
So the two most important things about writing are: bird by bird and really god-awful first drafts. If you don't know where to start, remember that every single thing that happened to you is yours, and you get to tell it. If people wanted you to write more warmly about them, they should've behaved better.
Så de två viktigaste sakerna med att författa är: en fågel i taget och riktigt usla första utkast. Om du inte vet hur du ska börja, kom då ihåg att allt som händer dig är din egendom, och du får berätta om det. Om folk ville att du skulle skriva snällt om dem så skulle de uppfört sig bättre.
(Laughter)
(Skratt)
(Applause)
(Applåder)
You're going to feel like hell if you wake up someday and you never wrote the stuff that is tugging on the sleeves of your heart: your stories, memories, visions and songs -- your truth, your version of things -- in your own voice. That's really all you have to offer us, and that's also why you were born.
Du kommer må skitdåligt om du vaknar upp en morgon och du inte skrivit om det som gnager i ditt hjärta: dina berättelser, minnen, tankar och sånger - dina sanningar, din version av saker och ting - med dina egna ord. Det är det enda du behöver göra och det var också därför du föddes.
Seven: publication and temporary creative successes are something you have to recover from. They kill as many people as not. They will hurt, damage and change you in ways you cannot imagine. The most degraded and evil people I've ever known are male writers who've had huge best sellers. And yet, returning to number one, that all truth is paradox, it's also a miracle to get your work published, to get your stories read and heard. Just try to bust yourself gently of the fantasy that publication will heal you, that it will fill the Swiss-cheesy holes inside of you. It can't. It won't. But writing can. So can singing in a choir or a bluegrass band. So can painting community murals or birding or fostering old dogs that no one else will.
Sju: Publicering och tillfälliga kreativa framgångar är något som du måste tillfriskna från. Det tar kål på varannan person. De sårar, skadar och förändrar dig på sätt som du inte kan föreställa dig. De mest utflippade och onda personer jag någonsin mött är manliga författare som fått stora bästsäljare. Och ändå, enligt nummer ett - att all sanning är en paradox - så är det samtidigt ett mirakel att bli publicerad, att någon läser och lyssnar på dina berättelser. Försök inse att det bara är en utopi att utgivning kommer göra dig frisk, att det skulle fylla schweizerosthålen i ditt inre. Det kan det inte. Det kommer det inte göra. Men skrivandet kan. Det kan att sjunga i en kör också göra, eller i ett bluegrassband. Det kan även att hjälpa till i grannskapet göra, eller fågelskådning, eller att uppfostra gamla hundar som ingen annan bryr sig om.
Number eight: families. Families are hard, hard, hard, no matter how cherished and astonishing they may also be. Again, see number one.
Nummer åtta: Familjer Familjer är komplicerade saker, hur omhuldade och fantastiska de än kan vara samtidigt. Återigen, se nummer ett.
(Laughter)
(Skratt)
At family gatherings where you suddenly feel homicidal or suicidal --
Vid familjehögtider när du plötsligt blir självmords- eller mordbenägen,
(Laughter)
(Skratt)
remember that in all cases, it's a miracle that any of us, specifically, were conceived and born. Earth is forgiveness school. It begins with forgiving yourself, and then you might as well start at the dinner table. That way, you can do this work in comfortable pants.
kom ihåg att hur det än är så är det ett mirakel att vi alla, just vi, kom till och föddes. Jorden är en kurs i förlåtelse. Första kursen är att förlåta sig själv, och då kan du lika väl börja vid middagsbordet. Då kan du göra det när du har bekväma byxor på dig.
(Laughter)
(Skratt)
When William Blake said that we are here to learn to endure the beams of love, he knew that your family would be an intimate part of this, even as you want to run screaming for your cute little life. But I promise you are up to it. You can do it, Cinderella, you can do it, and you will be amazed.
När William Blake sade att vi är här för att lära oss stå ut med människors kärleksförklaringar så visste han att din familj skulle vara en stor del av detta, även när du vill springa skrikande därifrån. Men jag lovar att du fixar det. Du klarar det, Askungen, du klarar det, och du kommer bli hänförd.
Nine: food. Try to do a little better. I think you know what I mean.
Nio: Mat Försök lite mer. Jag tror du vet vad jag menar.
(Laughter)
(Skratt)
Number 10 --
Nummer tio:
(Laughter)
(Skratt)
grace. Grace is spiritual WD-40, or water wings. The mystery of grace is that God loves Henry Kissinger and Vladimir Putin and me exactly as much as He or She loves your new grandchild. Go figure.
Välvilja Välvilja är som andligt smörjmedel eller armringar. Det märkliga med välvilja är att Gud älskar Henry Kissinger och Vladimir Putin och mig precis lika mycket som hen älskar ditt nyfödda barnbarn. Sug på den!
(Laughter)
(Skratt)
The movement of grace is what changes us, heals us and heals our world. To summon grace, say, "Help," and then buckle up. Grace finds you exactly where you are, but it doesn't leave you where it found you. And grace won't look like Casper the Friendly Ghost, regrettably. But the phone will ring or the mail will come and then against all odds, you'll get your sense of humor about yourself back. Laughter really is carbonated holiness. It helps us breathe again and again and gives us back to ourselves, and this gives us faith in life and each other. And remember -- grace always bats last.
Välviljan är det som påverkar oss, helar oss och helar vår värld. För att framkalla välvilja, säg "Hjälp" och spänn fast säkerhetsbältet. Välviljan hittar dig alltid, men den lämnar dig inte på samma plats som den fann dig. Och välviljan ser inte ut som Casper, det snälla spöket, tyvärr. Men telefonen kommer ringa eller du kommer få ett brev och så, mot alla odds, kommer du kunna skratta åt dig själv igen. Skratt är verkligen kolsyrad helighet. Det hjälper oss andas gång på gång, och ger oss tillbaka till oss själva, och det ger oss tro på livet och varandra. Och kom ihåg: Välviljan har alltid sista ordet.
Eleven: God just means goodness. It's really not all that scary. It means the divine or a loving, animating intelligence, or, as we learned from the great "Deteriorata," "the cosmic muffin." A good name for God is: "Not me." Emerson said that the happiest person on Earth is the one who learns from nature the lessons of worship. So go outside a lot and look up. My pastor said you can trap bees on the bottom of mason jars without lids because they don't look up, so they just walk around bitterly bumping into the glass walls. Go outside. Look up. Secret of life.
Elva: Gud betyder helt enkelt godhet. Det är faktiskt inte så himla skrämmande. Det betyder det gudomliga eller en kärleksfull, levande intelligens, eller - som vi lärde oss från den fantastiska låten "Deteriorata" - "den kosmiska muffinsen". Ett bra namn för Gud är "Inte jag". Emerson sade en gång att den lyckligaste personen på jorden är den som lär sig från naturen om andakt. Gå ut ofta och titta uppåt. Min pastor sade att man kan fånga bin i botten av syltburkar utan lock eftersom de inte tittar uppåt, och därför bara går runt bittert och slår i glasväggarna. Gå ut. Titta uppåt. Livets hemlighet.
And finally: death. Number 12. Wow and yikes. It's so hard to bear when the few people you cannot live without die. You'll never get over these losses, and no matter what the culture says, you're not supposed to. We Christians like to think of death as a major change of address, but in any case, the person will live again fully in your heart if you don't seal it off. Like Leonard Cohen said, "There are cracks in everything, and that's how the light gets in." And that's how we feel our people again fully alive.
Och till sist: Döden Nummer tolv. Wow och fy. Det är så tufft när de få personer som du inte kan leva utan dör. Du kommer aldrig komma över det, och hur det än hanteras i din kultur, så är det inte meningen. Vi kristna ser på döden som en stor flytt. Hur som helst; personen kommer leva igen i ditt hjärta om du inte stänger dörrarna till det. Som Leonard Cohen sade: "Det finns sprickor i allt, och det är där som ljuset kommer igenom". Det är så vi känner våra nära, levande.
Also, the people will make you laugh out loud at the most inconvenient times, and that's the great good news. But their absence will also be a lifelong nightmare of homesickness for you. Grief and friends, time and tears will heal you to some extent. Tears will bathe and baptize and hydrate and moisturize you and the ground on which you walk.
De kommer även få dig att skratta rakt ut vid de mest opassande tillfällen, och det är bra att veta. Men deras frånvaro kommer även vara en livslång mardröm av hemlängtan. Sorgearbete och vänner, tid och tårar kommer läka dina sår till viss del. Tårar kommer tvätta och döpa dig, och släcka din törst och återfukta dig och den mark du går på.
Do you know the first thing that God says to Moses? He says, "Take off your shoes." Because this is holy ground, all evidence to the contrary. It's hard to believe, but it's the truest thing I know. When you're a little bit older, like my tiny personal self, you realize that death is as sacred as birth. And don't worry -- get on with your life. Almost every single death is easy and gentle with the very best people surrounding you for as long as you need. You won't be alone. They'll help you cross over to whatever awaits us. As Ram Dass said, "When all is said and done, we're really just all walking each other home."
Vet du vad det första var som Gud sade till Moses? "Ta av dig skorna." För det här är helig mark, även om det inte går att bevisa. Det är svårt att tro, men det är det mest sanna jag vet. När man blir lite äldre, som lilla jag, inser man att döden är lika viktig som födseln. Var inte orolig - fortsätt leva. Nästan alla dödsfall sker lätt och varsamt med de viktigaste personerna närvarande så länge du behöver dem. Du kommer inte vara ensam. De kommer hjälpa dig över till det som väntar på andra sidan. Som Ram Dass sade: "När allt kommer till kritan följer vi alla varandra hem."
I think that's it, but if I think of anything else, I'll let you know.
Det var allt tror jag, men om jag kommer på något mer så säger jag till.
Thank you.
Tack!
(Applause)
(Applåder)
Thank you.
Tack!
(Applause)
(Applåder)
I was very surprised to be asked to come, because it is not my realm, technology or design or entertainment. I mean, my realm is sort of faith and writing and kind of lurching along together. And I was surprised, but they said I could give a talk, and I said I'd love to.
Jag blev överraskad när de bad mig komma, för det här är inte min arena - teknik eller design eller underhållning. Min arena är typ tro och författande och att liksom ta sig fram genom livet tillsammans. Och jag blev förvånad, för de sade att jag fick hålla ett tal, och jag sade att det gör jag gärna.
(Video) If you don't know where to start, remember that every single thing that happened to you is yours and you get to tell it.
[Video]: "Om du inte vet hur du ska börja, kom då ihåg att allt som händer dig är din egendom, och du får berätta om det."
Anne Lamott: People are very frightened and feel really doomed in America these days, and I just wanted to help people get their sense of humor about it and to realize how much isn't a problem. If you take an action, take a really healthy or loving or friendly action, you'll have loving and friendly feelings.
Människor är väldigt rädda och känner hopplöshet i USA numera, och jag ville bara försöka hjälpa dem att ta det på ett bättre sätt och få dem att inse hur mycket det är som fungerar bra. Om du tar dig för något, om du tar dig för med något med kärlek och vänlighet, kommer du känna kärlek och vänskap."