When my father and I started a company to 3D print human tissues and organs, some people initially thought we were a little crazy. But since then, much progress has been made, both in our lab and other labs around the world. And given this, we started getting questions like, "If you can grow human body parts, can you also grow animal products like meat and leather?"
När min far och jag startade ett företag för att skriva ut mänskliga organ och mänsklig vävnad i 3D var det först många människor som tyckte att vi var lite galna. Men sedan dess har mycket hänt, både i vårt labb och i andra labb runt om i världen. I och med detta började vi få frågor som: "Om ni kan odla mänskliga kroppsdelar, kan ni också odla djurprodukter som kött och läder?"
When someone first suggested this to me, quite frankly I thought they were a little crazy, but what I soon came to realize was that this is not so crazy after all. What's crazy is what we do today. I'm convinced that in 30 years, when we look back on today and on how we raise and slaughter billions of animals to make our hamburgers and our handbags, we'll see this as being wasteful and indeed crazy. Did you know that today we maintain a global herd of 60 billion animals to provide our meat, dairy, eggs and leather goods? And over the next few decades, as the world's population expands to 10 billion, this will need to nearly double to 100 billion animals.
När någon första gången föreslog detta för mig, tänkte jag ärligt talat att det var de som var galna, men det jag snart kom underfund med var att det inte var en så galen tanke trots allt. Det som verkligen är galet är hur vi har det idag. Jag är övertygad om att inom 30 år, kommer vi se tillbaka på dagens samhälle och se hur vi födde upp och slaktade miljardtals djur för att göra våra hamburgare och våra handväskor, vi kommer att se det som slösaktigt och i sanning galet. Visste ni att vi idag globalt håller en hjord på 60 miljarder djur, för att försörja oss med kött, mjölkprodukter, ägg och lädervaror? Och över de kommande årtiondena, när världens befolkning ökar till 10 miljarder, kommer hjorden behöva nästan fördubblas till 100 miljarder djur.
But maintaining this herd takes a major toll on our planet. Animals are not just raw materials. They're living beings, and already our livestock is one of the largest users of land, fresh water, and one of the biggest producers of greenhouse gases which drive climate change. On top of this, when you get so many animals so close together, it creates a breeding ground for disease and opportunities for harm and abuse. Clearly, we cannot continue on this path which puts the environment, public health, and food security at risk.
Men att hålla denna hjord sliter hårt på vår planet. Djur är inte bara råmaterial. De är levande varelser, och vår boskap är redan idag en av de största användarna av mark, färskvatten, och en av de största producenterna av växthusgaser vilket ökar på klimatförändringarna. Förutom detta, när man har så många djur så tätt tillsammans, skapar det en grogrund för sjukdomar och tillfällen för skada och vanvård. Det är tydligt att vi inte kan fortsätta på denna inslagna väg som sätter miljön, folkhälsan, och säker mathantering i fara.
There is another way, because essentially, animal products are just collections of tissues, and right now we breed and raise highly complex animals only to create products that are made of relatively simple tissues. What if, instead of starting with a complex and sentient animal, we started with what the tissues are made of, the basic unit of life, the cell?
Det finns ett annat sätt, eftersom djurprodukter i princip bara är en samling vävnader, och just nu föder vi upp och göder väldigt komplexa djur bara för att skapa produkter som består av relativt enkla material. Vad skulle hända om vi istället för att börja med en komplex och kännande varelse, om vi började med det som vävnaderna är uppbyggda av, livets grundsten, cellen?
This is biofabrication, where cells themselves can be used to grow biological products like tissues and organs. Already in medicine, biofabrication techniques have been used to grow sophisticated body parts, like ears, windpipes, skin, blood vessels and bone, that have been successfully implanted into patients. And beyond medicine, biofabrication can be a humane, sustainable and scalable new industry.
Detta är biotillverkning, där cellerna själva kan användas för att odla fram biologiska produkter som vävnader och organ. Redan nu, inom läkekonsten, har tekniker för biotillverkning använts för att odla fram komplexa kroppsdelar, som öron, luftstrupar, hud, blodkärl och ben, som sedan framgångsrikt implanterats i patienter. Och bortom läkekonsten kan biotillverkning vara en human, hållbar och skalbar ny industri.
And we should begin by reimagining leather. I emphasize leather because it is so widely used. It is beautiful, and it has long been a part of our history. Growing leather is also technically simpler than growing other animal products like meat. It mainly uses one cell type, and it is largely two-dimensional. It is also less polarizing for consumers and regulators. Until biofabrication is better understood, it is clear that, initially at least, more people would be willing to wear novel materials than would be willing to eat novel foods, no matter how delicious. In this sense, leather is a gateway material, a beginning for the mainstream biofabrication industry. If we can succeed here, it brings our other consumer bioproducts like meat closer on the horizon.
Och vi borde börja med att tänka om materialet läder. Jag vill fokusera på just läder eftersom det är så vida använt. Det är ett vackert material, och det har använts länge genom vår historia. Att odla fram läder är också tekniskt sett enklare än att odla andra djurprodukter, som kött. Det består i huvudsak av en typ av celler, och är till största delen tvådimensionellt. Det är också mindre polariserande för kunder och beslutsfattare. Fram till att biotillverkning är mer allmänt förstådd, är det uppenbart att fler människor, åtminstone i början kommer vara villiga att bära nya sorters material än de skulle vara att äta nya sorters matvaror, oavsett hur utsökta de är. I den betydelsen är läder som material en inkörsport, en början för en mer etablerad biotillverkningsindustri. Om vi kan lyckas med det här, tar det våra andra konsumentbioprodukter, som kött, närmare horisonten.
Now how do we do it? To grow leather, we begin by taking cells from an animal, through a simple biopsy. The animal could be a cow, lamb, or even something more exotic. This process does no harm, and Daisy the cow can live a happy life. We then isolate the skin cells and multiply them in a cell culture medium. This takes millions of cells and expands them into billions. And we then coax these cells to produce collagen, as they would naturally. This collagen is the stuff between cells. It's natural connective tissue. It's the extracellular matrix, but in leather, it's the main building block. And what we next do is we take the cells and their collagen and we spread them out to form sheets, and then we layer these thin sheets on top of one another, like phyllo pastry, to form thicker sheets, which we then let mature. And finally, we take this multilayered skin and through a shorter and much less chemical tanning process, we create leather. And so I'm very excited to show you, for the first time, the first batch of our cultured leather, fresh from the lab. This is real, genuine leather, without the animal sacrifice. It can have all the characteristics of leather because it is made of the same cells, and better yet, there is no hair to remove, no scars or insect's bites, and no waste. This leather can be grown in the shape of a wallet, a handbag or a car seat. It is not limited to the irregular shape of a cow or an alligator.
Så hur gör vi detta? För att odla läder börjar vi med att ta celler från ett djur, genom ett enkelt kirurgisk ingrepp. Djuret kan vara en ko, lamm, eller något mer exotiskt. Den här processen gör ingen skada, och kossan Doris kan fortsätta leva ett lyckligt liv. Sedan isolerar vi enskilda hudceller och låter dem föröka sig i ett medium för cellkultur. Detta gör miljontals celler till miljarder. Och sedan manar vi på dessa celler att börja producera kollagen, precis som de hade gjort naturligt. Kollagen är materialet mellan cellerna. Det är deras naturliga sammankopplande vävnad. Det är den extracellulära matrisen, men i läder är det den huvudsakliga byggstenen. Och vad vi gör härnäst är att vi tar cellerna och deras kollagen och brer ut dem för att forma ark, och sedan lägger vi dessa ark lager på lager, lite som wienerbröd, för att forma tjockare ark, som vi sedan låter mogna. Och till slut tar vi denna flerskiktshud och tar den genom en kortare och mycket mindre kemisk garvningsprocess, vi skapar läder. Och jag är väldigt glad att kunna visa er, för första gången, vår första färdiga omgång av vårt kultiverade läder, färskt från labbet. Det här är riktigt, äkta läder, men utan onödigt lidande för något djur. Vi kan få alla lädrets egenskaper eftersom det är gjort av samma celler, och ännu bättre, det finns inget hår att ta bort, inga ärr eller insektsbett, och inget spill. Lädret kan växa i formen av en plånbok, en handväska eller ett bilsäte. Det är inte begränsat till den oregelbundna formen hos en ko eller alligator.
And because we make this material, we grow this leather from the ground up, we can control its properties in very interesting ways. This piece of leather is a mere seven tissue layers thick, and as you can see, it is nearly transparent. And this leather is 21 layers thick and quite opaque. You don't have that kind of fine control with conventional leather. And we can tune this leather for other desirable qualities, like softness, breathability, durability, elasticity and even things like pattern. We can mimic nature, but in some ways also improve upon it. This type of leather can do what today's leather does, but with imagination, probably much more.
Och eftersom vi skapar detta material, vi odlar detta läder från grunden, kan vi kontrollera dess egenskaper på väldigt intressanta sätt. Denna bit läder är endast sju skikt tjockt, och som ni kan se, nästan transparent. Och denna läderbit är 21 skikt tjockt och nästan helt ogenomskinlig. Man har inte den sortens exakta kontroll med konventionellt läder. Och vi kan finkalibrera detta läder för andra eftertraktade kvaliteter, som mjukhet, luftgenomsläpp, tålighet, elasticitet och även sådant som mönster. Vi kan efterhärma naturen, men på vissa sätt även förbättra den. Den här typen av läder kan göra allt det som dagens naturliga läder kan, men med lite uppfinningsrikedom, troligtvis även mycket mer.
What could the future of animal products look like? It need not look like this, which is actually the state of the art today. Rather, it could be much more like this. Already, we have been manufacturing with cell cultures for thousands of years, beginning with products like wine, beer and yogurt. And speaking of food, our cultured food has evolved, and today we prepare cultured food in beautiful, sterile facilities like this. A brewery is essentially a bioreactor. It is where cell culture takes place. Imagine that in this facility, instead of brewing beer, we were brewing leather or meat. Imagine touring this facility, learning about how the leather or meat is cultured, seeing the process from beginning to end, and even trying some. It's clean, open and educational, and this is in contrast to the hidden, guarded and remote factories where leather and meat is produced today. Perhaps biofabrication is a natural evolution of manufacturing for mankind. It's environmentally responsible, efficient and humane. It allows us to be creative. We can design new materials, new products, and new facilities. We need to move past just killing animals as a resource to something more civilized and evolved. Perhaps we are ready for something literally and figuratively more cultured.
Hur kommer framtiden för djurprodukter att se ut? Den måste inte se ut så här, vilket faktiskt är det senaste arbetssättet. Snarare kunde den vara mer lik det här. Vi har faktiskt framställt cellkulturer under tusentals år, från början med produkter som vin, öl och yoghurt. Och på tal om mat, vår kultiverade mat har utvecklats, och idag förbereder vi mat i vackra, sterila fabriksanläggningar som den här. Ett bryggeri är i huvudsak en bioreaktor. Det är där som cellkulturutveckling sker. Föreställ er att i denna anläggning, istället för att brygga öl, brygger vi läder eller kött. Föreställ er en tur runt denna anläggning, där man får lära sig hur läder eller kött odlas och man får se processen från början till slut, och även prova lite. Det är rent, öppet och lärorikt, och detta som kontrast till den undangömda, vaktade och avlägsna fabriksmiljö där läder och kött produceras idag. Kanske biotillverkning är en naturlig utveckling för hur mänskligheten producerar. Det är miljömässigt ansvarsfullt, effektivt och humant. Det låter oss vara kreativa. Vi kan designa nya material, nya produkter, och nya anläggningar. Vi behöver ta oss förbi stadiet att döda djur endast som en materialresurs och nå något mer civiliserat och utvecklat. Kanske är vi redo för någonting, både bildligt och bokstavligt talat, mer kultiverat.
Thank you.
Tack så mycket.
(Applause)
(Applåder)