Now, I want to start with a question: When was the last time you were called "childish"? For kids like me, being called childish can be a frequent occurrence. Every time we make irrational demands, exhibit irresponsible behavior, or display any other signs of being normal American citizens, we are called childish. Which really bothers me. After all, take a look at these events: Imperialism and colonization, world wars, George W. Bush. Ask yourself, who's responsible? Adults.
Så, jag vill börja med en fråga: När var senaste gången du blev kallad barnslig? För barn som mig, att bli kallad barnslig kan vara en vanlig förekomst. Varje gång vi gör orationella krav, visar oansvarsfullt beteende, eller visar några andra tecken på att vara normala Amerikanska medborgare, är vi kallade barnsliga, vilket verkligen besvärar mig. När allt kommer omkring, titta på följande händelser: Imperialism och kolonisation, världskrig, George W Bush. Fråga dig själv: Vem är ansvarig? Vuxna.
Now, what have kids done? Well, Anne Frank touched millions with her powerful account of the Holocaust. Ruby Bridges helped to end segregation in the United States. And, most recently, Charlie Simpson helped to raise 120,000 pounds for Haiti, on his little bike. So as you can see evidenced by such examples, age has absolutely nothing to do with it. The traits the word "childish" addresses are seen so often in adults, that we should abolish this age-discriminatory word, when it comes to criticizing behavior associated with irresponsibility and irrational thinking.
Så, vad har barn gjort? Tja, Anne Frank rörde miljoner med hennes kraftfulla redogörelse av förintelsen, Ruby Bridges hjälpte till att avsluta segrationen i Förenade Staterna och nyligen, så hjälpte Charlie Simpson till att samla in 120,000 pund till Haiti på sin lilla cykel. Så, som du kan se på bevisen av sådana exempel, åldern har absolut inget med det att göra. Dragen som ordet barnslig adresserar ses så ofta hos vuxna att vi borde upphäva detta åldersdiskriminerande ordet när det kommer till att kritisera beteende förknippat med ansvarslöshet och orationellt tänkande.
(Applause)
(Applåd)
Thank you.
Tack.
Then again, who's to say that certain types of irrational thinking aren't exactly what the world needs? Maybe you've had grand plans before, but stopped yourself, thinking, "That's impossible," or "That costs too much," or "That won't benefit me." For better or worse, we kids aren't hampered as much when it comes to thinking about reasons why not to do things. Kids can be full of inspiring aspirations and hopeful thinking, like my wish that no one went hungry, or that everything were free, a kind of utopia. How many of you still dream like that, and believe in the possibilities? Sometimes a knowledge of history and the past failures of Utopian ideals can be a burden, because you know that if everything were free, then the food stocks would become depleted and scarce and lead to chaos. On the other hand, we kids still dream about perfection. And that's a good thing, because in order to make anything a reality, you have to dream about it first.
Å andra sidan, vem ska säga att särskilda typer av orationellt tänkande inte är precis vad världen behöver? Kanske hade du storslagna planer före, men stoppade dig själv, tänkande: Det är omöjligt eller det kostar för mycket eller, det skulle inte gynna mig. I nöd och lust, vi barn är inte lika hindrade när det kommer till att tänka på orsaker till att inte göra saker. Barn kan vara fulla av inspirerande strävan och hoppfullt tänkande, som min önskan att ingen gick hungrig eller att allt var gratis liknande utopi. Hur många av er drömmer fortfarande om saker som det och tror på möjligheterna? Ibland är kunskap om historien och tidigare misslyckanden av utopiska ideal en möjlig börda eftersom du vet att om allt var gratis skulle lagret med mat bli förbrukat, och otillräckligt och leda till kaos. Fast å andra sidan, vi barn drömmer fortfarande om perfektion. Och det är en bra sak, eftersom om det ska vara möjligt att göra vad som helst till en verklighet, måste du ha en dröm att börja med.
In many ways, our audacity to imagine helps push the boundaries of possibility. For instance, the Museum of Glass in Tacoma, Washington, my home state -- yoohoo, Washington!
I mångt och mycket, är vår oförskämdhet att drömma det som hjälper till att trycka på gränserna om vad som är möjligt. Till exempel, the Museum of Glass i Tacoma, Washington, min hemstat -- yahoo Washington --
(Applause)
(Applåd)
has a program called Kids Design Glass, and kids draw their own ideas for glass art. The resident artist said they got some of their best ideas from the program, because kids don't think about the limitations of how hard it can be to blow glass into certain shapes, they just think of good ideas. Now, when you think of glass, you might think of colorful Chihuly designs, or maybe Italian vases, but kids challenge glass artists to go beyond that, into the realm of brokenhearted snakes and bacon boys, who you can see has meat vision.
har ett program callat Kids Design Glass (Barn designar glas) där barn skissar sina egna idéer för glaskonst. Så, de innehavande artisterna sa att de fick några av deras bästa idéer genom det programmet därför att barn inte tänker på gränserna över hur svårt det kan vara att blåsa glas till speciella former. De tänker bara på bra idéer. Nu, när du tänker på glas, kanske du tänker på färgglada Chihuly design eller kanske italienska vaser, men barn utmanar glasartister att gå förbi det in i realmen för brutna-hjärnans ormar och becon boys, som du kan se har kött vision.
(Laughter)
(Skratt)
Now, our inherent wisdom doesn't have to be insider's knowledge. Kids already do a lot of learning from adults, and we have a lot to share. I think that adults should start learning from kids. Now, I do most of my speaking in front of an education crowd -- teachers and students, and I like this analogy: It shouldn't be a teacher at the head of the class, telling students, "Do this, do that." The students should teach their teachers. Learning between grown-ups and kids should be reciprocal. The reality, unfortunately, is a little different, and it has a lot to do with trust, or a lack of it.
Nu, med vår innehavda visdom behöver vi inte vara insiders kunska. Barn gör redan mycket för att lära från vuxna, och vi har mycket att dela. Jag tycker vuxna bör börja starta att lära från barn. Så, jag gör det mesta av mina tal för en utbildande publik, lärare och studenter, och jag gillar den analogin. Det bör inte bara vara läraren vid katedern i klassrummet som talar om för studenterna gör det har, gör det. Studenterna bör lära sina lärare. Lärande mellan vuxna och barn bör vara ömsesidig. I verkligheten är det, tyvärr, lite annorlunda, och det har mycket att göra med förtroende, eller bristen på det.
Now, if you don't trust someone, you place restrictions on them, right? If I doubt my older sister's ability to pay back the 10 percent interest I established on her last loan, I'm going to withhold her ability to get more money from me, until she pays it back.
Så, om du inte litar på någon, så sätter du restriktioner på dem, eller hur! Om jag tvivlar på min äldre systers förmåga att betala tillbaka de 10 procent ränta Jag etablerade i hennes senaste lån, Kommer jag begränsa hennes förmåga att få mer pengar från mig tills hon betalar tillbaka. (Skratt)
(Laughter)
Sann historia, för övrigt.
True story, by the way. Now, adults seem to have a prevalently restrictive attitude towards kids, from every "Don't do that, don't do this" in the school handbook, to restrictions on school Internet use. As history points out, regimes become oppressive when they're fearful about keeping control. And although adults may not be quite at the level of totalitarian regimes, kids have no or very little say in making the rules, when really, the attitude should be reciprocal, meaning that the adult population should learn and take into account the wishes of the younger population.
Så, vuxna verkar ha en mestadels restriktiv attityd gentemot barnen för varje, "gör inte det," "gör inte detta" i skolans handbok, till restriktioner om skolans internetanvändande. Som historien påpekar, så blir regimer förtryckande när de strävar efter att behålla kontrollen. Och, trots att vuxna kanske inte är på den nivån av totalitäriska regimer, barn har inget, eller väldigt lite, att säga om skapandet av reglerna, när egentligen attityden borde vara, vilket betyder att den vuxna populationen borde lära att ta i beräkning de önskningar
Now, what's even worse than restriction, is that adults often underestimate kids' abilities. We love challenges, but when expectations are low, trust me, we will sink to them. My own parents had anything but low expectations for me and my sister. Okay, so they didn't tell us to become doctors or lawyers or anything like that, but my dad did read to us about Aristotle and pioneer germ-fighters, when lots of other kids were hearing "The Wheels on the Bus Go Round and Round." Well, we heard that one too, but "Pioneer Germ Fighters" totally rules.
av den yngre populationen. Så, vad som är ännu sämre än restriktioner är att vuxna ofta undervärderar barns förmågor. Vi älskar utmaningar, men när förväntningarna är låga, tro mig, då sjunker vi till dem. Mina egna föräldrar hade allt annat än låga förväntningar för mig och min syster. Okej, de sa inte till oss att bli doktorer eller advokater eller något sånt, men min pappa läste för oss om Atistotiles och pionjärer i bakteriebekämpning när massor av barn hörde "Hjulen på bussen går runt och runt." Jo, vi hörde den också, men "pionjärer i Bakteriebekämpning" regerar totalt.
(Laughter)
(Skratt)
I loved to write from the age of four, and when I was six, my mom bought me my own laptop equipped with Microsoft Word. Thank you, Bill Gates, and thank you, Ma. I wrote over 300 short stories on that little laptop, and I wanted to get published. Instead of just scoffing at this heresy that a kid wanted to get published, or saying wait until you're older, my parents were really supportive. Many publishers were not quite so encouraging. One large children's publisher ironically said that they didn't work with children. Children's publisher not working with children? I don't know, you're kind of alienating a large client there.
Jag älskade att skriva från fyra års ålder, och när jag var sex köpte min mamma mig en egen laptop utrustad med Microsoft Word. Tack Bill Gates och tack Mamma. Jag skrev över 300 korta historier på den där lilla laptopen, och jag ville bli publicerad. Istället för att bara håna detta kätteri att ett barn ville bli publicerat, eller säga vänta tills du är äldre, var mina föräldrar riktigt stödjande. Många utgivare var inte riktigt lika uppmuntrande. En stor barnboksutgivare ironiskt nog sa att de inte arbetar för barn. En barnboks utgivare som inte arbetar med barn? Jag vet inte, du typ alienerar en stor klient där.
(Laughter)
(Skratt)
One publisher, Action Publishing, was willing to take that leap and trust me, and to listen to what I had to say. They published my first book, "Flying Fingers," you see it here. And from there on, it's gone to speaking at hundreds of schools, keynoting to thousands of educators, and finally, today, speaking to you.
Så, en utgivare, Action Publishing, var villiga att löpa linan ut och lita på mig, och lyssna på vad jag hade att säga. De gav ut min första bok, "Flying Fingers," -- du ser den här -- och därifrån, har det gått till att tala på hundratals skolor, presentera för tusentals lärare, och slutligen, idag, tala till er.
I appreciate your attention today, because to show that you truly care, you listen. But there's a problem with this rosy picture of kids being so much better than adults. Kids grow up and become adults just like you.
Jag uppskattar er medverkan idag, för att visa att ni verkligen bryr er, lyssnar ni. Men det är ett problem med den här rosiga bilden att bilder är så mycket bättre än vuxna. Barn växer upp och blir vuxna precis som ni.
(Laughter)
(Skratt)
Or just like you? Really? The goal is not to turn kids into your kind of adult, but rather, better adults than you have been, which may be a little challenging, considering your guys' credentials.
Eller precis som ni, verkligen? Målet är inte att att förvrida barn till er sorts vuxna, utan snarare bättre vuxna än ni har varit, vilket kanske kan vara lite utmanande
(Laughter)
med tanke på era betyg,
But the way progress happens, is because new generations and new eras grow and develop and become better than the previous ones. It's the reason we're not in the Dark Ages anymore. No matter your position or place in life, it is imperative to create opportunities for children, so that we can grow up to blow you away.
men sättet utveckling händer är för att nya generationer och nya eror växer och utvecklas och blir bättre än de föregående. Det är orsaken till att vi inte är i Medeltiden längre. Oavsett din position i livet är det absolut nödvändigt att skapa möjligheter för barn. så att vi kan växa upp för att blåsa bort er.
(Laughter)
(Skratt)
Adults and fellow TEDsters, you need to listen and learn from kids, and trust us and expect more from us. You must lend an ear today, because we are the leaders of tomorrow, which means we're going to take care of you when you're old and senile. No, just kidding.
Vuxna och med TEDare, ni behöver lyssna och lära från barn och lita på oss och förvänta er mer från oss. Ni måste låna ett öra idag, för vi är ledarna av morgondagen, vilket betyder att vi kommer ta hand om er när ni är gamla och senila. Skämt åsido.
(Laughter)
Nej, verkligen, vi kommer vara den nästa generationen
No, really, we are going to be the next generation, the ones who will bring this world forward. And in case you don't think that this really has meaning for you, remember that cloning is possible, and that involves going through childhood again, in which case you'll want to be heard, just like my generation. Now, the world needs opportunities for new leaders and new ideas. Kids need opportunities to lead and succeed. Are you ready to make the match? Because the world's problems shouldn't be the human family's heirloom.
de som kommer föra den här världen framåt. Så, om fallet är att du inte tror att detta verkligen har mening för dig, kom ihåg att kloning är möjligt, och att det involverar att gå igenom barndomen igen, i vilket fall, du skulle vilja bli hörd precis som min generation. Nu, världen behöver möjligheter för nya ledare och nya idéer. Barn behöver möjligheter att leda och lyckas. Är du redo att låta det gå ihop? Därför att världens problem borde inte vara den mänskliga familjens släktklenod.
Thank you.
Tack.
(Applause)
(Applåd)
Thank you. Thank you.
Tack. Tack.