Seven years ago, a student came to me and asked me to invest in his company. He said, "I'm working with three friends, and we're going to try to disrupt an industry by selling stuff online." And I said, "OK, you guys spent the whole summer on this, right?" "No, we all took internships just in case it doesn't work out." "All right, but you're going to go in full time once you graduate." "Not exactly. We've all lined up backup jobs." Six months go by, it's the day before the company launches, and there is still not a functioning website. "You guys realize, the entire company is a website. That's literally all it is." So I obviously declined to invest.
För sju år sen kom en student och bad mig investera i hans företag. Han berättade "Jag jobbar med tre vänner, och vi kommer skaka om industrin genom att sälja saker på nätet. Då sa jag "OK, ni la hela sommaren på detta, eller hur?" "Nej, vi hade praktikjobb i fall det inte skulle lyckas." "Just det, men ni kommer börja på heltid när ni tar examen." "Inte riktigt. Vi har andra jobb att falla tillbaka på." Sex månader gick, det är dagen innan företagets lansering, och fortfarande finns ingen fungerande webbplats. "Ni grabbar förstår att webbplatsen är företaget. Den är bokstavligen allt." Så uppenbarligen så investerade jag inte.
And they ended up naming the company Warby Parker.
Slutligen döpte de företaget Warby Parker.
(Laughter) They sell glasses online. They were recently recognized as the world's most innovative company and valued at over a billion dollars. And now? My wife handles our investments. Why was I so wrong?
(Skratt) De säljer glasögon på nätet. De uppmärksammades nyligen som världens mest innovativa företag och värderas till mer en miljard dollar. Men nu då? Min fru sköter våra investeringar. (Skratt) Varför hade jag så fel?
To find out, I've been studying people that I come to call "originals." Originals are nonconformists, people who not only have new ideas but take action to champion them. They are people who stand out and speak up. Originals drive creativity and change in the world. They're the people you want to bet on. And they look nothing like I expected. I want to show you today three things I've learned about recognizing originals and becoming a little bit more like them.
För att förstå har jag studerat de människor som jag kallar "originella". De originella följer inte strömmen, de är människor som inte bara har nya idéer, de tar tag och gör dem till verklighet. De är människor som sticker ut och gör sina röster hörda. De originella driver kreativitet och förändring i världen. De är människorna som du vill satsa på. Och de ser inte ut som jag förväntade mig. Idag vill jag visa er tre saker jag lärt mig om hur man känner igen de originella och hur man blir lite mer som dem.
So the first reason that I passed on Warby Parker was they were really slow getting off the ground. Now, you are all intimately familiar with the mind of a procrastinator. Well, I have a confession for you. I'm the opposite. I'm a precrastinator. Yes, that's an actual term. You know that panic you feel a few hours before a big deadline when you haven't done anything yet. I just feel that a few months ahead of time.
Det främsta skälet till att jag avstod från Warby Parker var att de var verkligt långsamma i starten. Ni är välbekanta med prokrastineraren. Jag har en bekännelse. Jag är motsatsen. Jag är en prekrastinerare. Ja, det är ett riktigt ord. Du känner till paniken några timmar före deadline när du ännu inte gjort något. Jag känner det några månader tidigare.
(Laughter)
(Skratt)
So this started early: when I was a kid, I took Nintendo games very seriously. I would wake up at 5am, start playing and not stop until I had mastered them. Eventually it got so out of hand that a local newspaper came and did a story on the dark side of Nintendo, starring me.
Det började tidigt. När jag var barn, tog jag Nintentospelen seriöst. Jag kunde vakna fem på morgonen, börja spela och inte sluta förrän jag var en mästare. Till slut tappade jag kontrollen såpass att en journalist kom och gjorde en artikel om Nintendospelens mörka sida, med mig i huvudrollen.
(Laughter)
(Skratt)
(Applause)
(Applåder)
Since then, I have traded hair for teeth.
Sen dess har jag bytt hår mot tänder.
(Laughter)
(Skratt)
But this served me well in college, because I finished my senior thesis four months before the deadline. And I was proud of that, until a few years ago. I had a student named Jihae, who came to me and said, "I have my most creative ideas when I'm procrastinating." And I was like, "That's cute, where are the four papers you owe me?"
Men detta var bra att ha på högskolan, för jag var färdig med mitt examensarbete fyra månader före deadline. Och jag var stolt över det, tills för några år sedan. En elev vid namn Jihae kom till mig och sa: "Jag får mina mest kreativa idéer när jag prokrastinerar." Och jag svarade typ: "Så bra, var är din inlämningsuppgift?"
(Laughter)
(Skratt)
No, she was one of our most creative students, and as an organizational psychologist, this is the kind of idea that I test. So I challenged her to get some data. She goes into a bunch of companies. She has people fill out surveys about how often they procrastinate. Then she gets their bosses to rate how creative and innovative they are. And sure enough, the precrastinators like me, who rush in and do everything early are rated as less creative than people who procrastinate moderately. So I want to know what happens to the chronic procrastinators. She was like, "I don't know. They didn't fill out my survey."
Hon var en av våra mest kreativa elever, och som organisationspsykolog, är det den typen av idéer jag testar. Så jag utmanade henne att ordna fram data. Hon kontaktar en massa företag. Hon låter folk svara på frågor om hur ofta de prokrastinerar. Sen låter hon deras chefer bedöma hur kreativa och innovativa de är. Och svaret är tydligt, de som gör det tidigt, som jag, som rusar in och gör klart med en gång är mindre kreativa än de som prokrastinerar lagom. Jag ville veta vad som händer de kroniska prokrastinerarna. Hon svarade: "Jag vet inte. De fyllde inte i undersökningen."
(Laughter)
(Skratt)
No, here are our results. You actually do see that the people who wait until the last minute are so busy goofing off that they don't have any new ideas. And on the flip side, the people who race in are in such a frenzy of anxiety that they don't have original thoughts either. There's a sweet spot where originals seem to live. Why is this? Maybe original people just have bad work habits. Maybe procrastinating does not cause creativity.
Nejdå, här är resultaten. Du ser att de som väntar till sista minuten har så fullt upp med annat att de inte har några nya idéer. Och tvärtom, de som rusar in är så uppe i varv att dom inte har några utmärkande tankar heller. Det finns en effektiv punkt där de originella verkar bo. Varför då? Kanske har originella människor bara dåliga arbetsvanor. Kanske är det inte prokrastinering som skapar kreativitet.
To find out, we designed some experiments. We asked people to generate new business ideas, and then we get independent readers to evaluate how creative and useful they are. And some of them are asked to do the task right away. Others we randomly assign to procrastinate by dangling Minesweeper in front of them for either five or 10 minutes. And sure enough, the moderate procrastinators are 16 percent more creative than the other two groups. Now, Minesweeper is awesome, but it's not the driver of the effect, because if you play the game first before you learn about the task, there's no creativity boost. It's only when you're told that you're going to be working on this problem, and then you start procrastinating, but the task is still active in the back of your mind, that you start to incubate. Procrastination gives you time to consider divergent ideas, to think in nonlinear ways, to make unexpected leaps.
För att ta reda på det, designade vi några experiment. Vi bad människor komma på nya affärsidéer, och sen lät vi oberoende läsare utvärdera hur kreativa och användbara de är. Några av dem blev ombedda att utföra uppgiften med en gång. Andra fick vackert vänta med att börja och fick istället spela MS Röj i fem eller tio minuter. Och resultatet: de som väntade fem minuter var 16% mer kreativa än de andra två grupperna. MS Röj är häftigt, men det är inte orsaken till effekten, för om du spelar spelet först, innan du får uppgiften, så blir du inte extra kreativ. Det är först när du får veta att du ska jobba med problemet och sen börjar prokrastinera, medan uppgiften fortfarande, är aktiv i bakhuvudet, som idéerna börjar gro. Att prokrastinera ger dig tid att fundera på avvikande idéer, att tänka i icke-linjära banor, att göra oväntade hopp.
So just as we were finishing these experiments, I was starting to write a book about originals, and I thought, "This is the perfect time to teach myself to procrastinate, while writing a chapter on procrastination." So I metaprocrastinated, and like any self-respecting precrastinator, I woke up early the next morning and I made a to-do list with steps on how to procrastinate.
När vi höll på att avsluta dessa experiment, började jag skriva en bok om de originella, och jag tänkte: "Detta är ett tillfälle att lära mig själv att prokrastinera, medan jag skriver ett kapitel om det." Jag började metaprokrastinera, och som vilken prekrastinerare som helst med självrespekt steg jag upp tidigt nästa morgon och gjorde en att-göra lista med steg för att prokrastinera.
(Laughter)
(Skratt)
And then I worked diligently toward my goal of not making progress toward my goal. I started writing the procrastination chapter, and one day -- I was halfway through -- I literally put it away in mid-sentence for months. It was agony. But when I came back to it, I had all sorts of new ideas. As Aaron Sorkin put it, "You call it procrastinating. I call it thinking." And along the way I discovered that a lot of great originals in history were procrastinators. Take Leonardo da Vinci. He toiled on and off for 16 years on the Mona Lisa. He felt like a failure. He wrote as much in his journal. But some of the diversions he took in optics transformed the way that he modeled light and made him into a much better painter. What about Martin Luther King, Jr.? The night before the biggest speech of his life, the March on Washington, he was up past 3am, rewriting it. He's sitting in the audience waiting for his turn to go onstage, and he is still scribbling notes and crossing out lines. When he gets onstage, 11 minutes in, he leaves his prepared remarks to utter four words that changed the course of history: "I have a dream." That was not in the script. By delaying the task of finalizing the speech until the very last minute, he left himself open to the widest range of possible ideas. And because the text wasn't set in stone, he had freedom to improvise.
Och sen jobbade jag noga mot mitt mål att inte närma mig målet. Jag började skriva kapitlet om prokrastinering, och en dag - jag var halvvägs - lade jag det åt sidan mitt i en mening i månader. Det var en plåga. Men när jag kom tillbaka hade jag nya idéer. Som Aaron Sorkin sa: "Du kallar det prokrastinering. Jag kallar det att tänka." Längs med vägen upptäckte jag att många originella i historien prokrastinerade. Ta Leonardo da Vinci. Han målade av och till på Mona Lisa i 16 år. Han kände sig misslyckad. Det skrev han i sin dagbok. Men hans sidospår inom optik förändrade sättet han hanterade ljuset och gjorde honom till en bättre målare. Och Martin Luther King, Jr? Kvällen före sitt livs största tal, Marschen mot Washington, satt han uppe till tre på natten och skrev om det. Han sitter i publiken, väntar på sin tur att gå upp på scenen och han sitter fortfarande och jobbar, antecknar och stryker rader. Uppe på scen, 11 minuter in i talet, lämnar han sina förberedda anteckningar och yttrar de fyra ord som ändrade historien: "Jag har en dröm." Det stod inte med i hans manus. Genom att inte göra talet färdigt förrän i sista minuten, lämnade han det öppet för så många idéer som möjligt. Och eftersom texten inte var huggen i sten, hade han frihet att improvisera.
Procrastinating is a vice when it comes to productivity, but it can be a virtue for creativity. What you see with a lot of great originals is that they are quick to start but they're slow to finish. And this is what I missed with Warby Parker. When they were dragging their heels for six months, I looked at them and said, "You know, a lot of other companies are starting to sell glasses online." They missed the first-mover advantage. But what I didn't realize was they were spending all that time trying to figure out how to get people to be comfortable ordering glasses online. And it turns out the first-mover advantage is mostly a myth. Look at a classic study of over 50 product categories, comparing the first movers who created the market with the improvers who introduced something different and better. What you see is that the first movers had a failure rate of 47 percent, compared with only 8 percent for the improvers. Look at Facebook, waiting to build a social network until after Myspace and Friendster. Look at Google, waiting for years after Altavista and Yahoo. It's much easier to improve on somebody else's idea than it is to create something new from scratch. So the lesson I learned is that to be original you don't have to be first. You just have to be different and better.
Att prokrastinera är till besvär för produktiviteten, men kan vara en guldgruva för kreativiteten. Vad man ser med många stora originella är att de är snabba på att komma igång, men långsamma att avsluta. Och det är vad jag missade med Warby Parker. När de hade släpat fötterna efter sig i sex månader, tittade jag på dem och sa: "Ni vet, många andra företag har börjat sälja glasögon på nätet." De missade fördelen av att vara först. Men det jag inte fattade var att de spenderade all sin tid med att försöka förstå hur de skulle få folk att vara bekväma med att handla på nätet. Det är en myt att det är en fördel att vara först. Det finns en klassisk studie på över 50 produktkategorier, som jämför de som var först och skapade marknaden med de som förbättrade den och gjorde något annorlunda och bättre. Av de som var först misslyckades 47%, jämfört med bara 8% av de som förbättrade. Titta på Facebook, som väntade tills efter Myspace och Friendster. Titta på Google, som väntade i åratal efter Altavista och Yahoo. Det är mycket lättare att förbättra någon annans idé än att skapa något nytt från noll. Så för att vara originell behöver du inte vara först. Du behöver bara vara annorlunda och bättre.
But that wasn't the only reason I passed on Warby Parker. They were also full of doubts. They had backup plans lined up, and that made me doubt that they had the courage to be original, because I expected that originals would look something like this.
Men det var inte enda skälet till att jag avstod Warby Parker. De hade också många tvivel. De hade reservplaner på rad, och det fick mig att tvivla på att de hade mod nog att vara originella, för jag förväntade mig att de originella skulle se ut ungefär så här.
(Laughter)
(Skratt)
Now, on the surface, a lot of original people look confident, but behind the scenes, they feel the same fear and doubt that the rest of us do. They just manage it differently. Let me show you: this is a depiction of how the creative process works for most of us.
På ytan kan många originella verka självsäkra, men bakom fasaden, känner de samma rädslor och tvivel som oss andra. De hanterar det bara annorlunda. Låt mig visa: så här fungerar den kreativa processen för de flesta av oss.
(Laughter)
(Skratt)
Now, in my research, I discovered there are two different kinds of doubt. There's self-doubt and idea doubt. Self-doubt is paralyzing. It leads you to freeze. But idea doubt is energizing. It motivates you to test, to experiment, to refine, just like MLK did. And so the key to being original is just a simple thing of avoiding the leap from step three to step four. Instead of saying, "I'm crap," you say, "The first few drafts are always crap, and I'm just not there yet." So how do you get there? Well, there's a clue, it turns out, in the Internet browser that you use. We can predict your job performance and your commitment just by knowing what web browser you use. Now, some of you are not going to like the results of this study --
Jag upptäckte att det finns två typer av tvivel. Tvivel på sig själv, och tvivel på idén. Man blir paralyserad av att tvivla på sig själv. Men att tvivla på idén ger energi. Det motiverar dig att testa, experimentera, förfina, precis som Marthin Luther King. Nyckeln till att vara originell är bara så enkel som att undvika hoppet från steg tre till steg fyra. Istället för att säga: "Jag är kass", säger du: "De första utkasten är alltid kassa, och jag är inte där än." Så hur kommer man dit? Det finns en ledtråd, visar det sig, i den webbläsare som du använder. Vi kan förutsäga din prestation och ditt engagemang bara genom att veta vilken webbläsare du använder. Somliga av er kommer inte att gilla resultatet av studien -
(Laughter)
(Skratt)
But there is good evidence that Firefox and Chrome users significantly outperform Internet Explorer and Safari users. Yes.
Men det finns goda belägg för att de som använder Firefox och Chrome tydligt presterar bättre än användare av Internet Explorer och Safari. Ja.
(Applause)
(Applåder)
They also stay in their jobs 15 percent longer, by the way. Why? It's not a technical advantage. The four browser groups on average have similar typing speed and they also have similar levels of computer knowledge. It's about how you got the browser. Because if you use Internet Explorer or Safari, those came preinstalled on your computer, and you accepted the default option that was handed to you. If you wanted Firefox or Chrome, you had to doubt the default and ask, is there a different option out there, and then be a little resourceful and download a new browser. So people hear about this study and they're like, "Great, if I want to get better at my job, I just need to upgrade my browser?"
De stannar också 15% längre tid på sitt jobb. Varför? Det är inte en teknisk fördel. De fyra användargrupperna har samma skrivhastighet och har liknande kunskap om datorer. Det är hur du skaffade webbläsaren. Om du använder Internet Explorer eller Safari, så kom den förinstallerad på datorn, och du har accepterat det som var förvalt åt dig. Vill du ha Firefox eller Chrome, så har du tvivlat på förvalet, frågat om det finns ett annat alternativ, och sen handlingskraftigt laddat ner en ny webbläsare. Så folk hör talas om studien, och blir typ: "Så för att göra ett bättre jobb behöver jag bara byta webbläsare?"
(Laughter)
(Skratt)
No, it's about being the kind of person who takes the initiative to doubt the default and look for a better option. And if you do that well, you will open yourself up to the opposite of déjà vu. There's a name for it. It's called vuja de.
Nej, det handlar om att vara den sorts person som tar initiativet och tvivlar på förvalet och ser om det finns bättre alternativ. Och om du gör det bra, kommer du att kunna uppleva motsatsen av déjà vu. Det finns ett begrepp för det. "Vuja de".
(Laughter)
(Skratt)
Vuja de is when you look at something you've seen many times before and all of a sudden see it with fresh eyes. It's a screenwriter who looks at a movie script that can't get the green light for more than half a century. In every past version, the main character has been an evil queen. But Jennifer Lee starts to question whether that makes sense. She rewrites the first act, reinvents the villain as a tortured hero and Frozen becomes the most successful animated movie ever. So there's a simple message from this story. When you feel doubt, don't let it go.
Vuja de är när du tittar på något du sett många gånger förr och plötsligt ser på det med nya ögon. Det är en manusförfattare som tittar på ett filmmanus som inte kommit i produktion på ett halvt sekel. I alla versioner har huvudpersonen varit den onda drottningen. Men Jennifer Lee börjar undra om det är rimligt. Hon skriver om akt ett, gör om skurken till en plågad hjälte och Frost blir den framgångsrikaste animerade filmen någonsin. Det finns ett enkelt budskap i historien. När du känner tvivel: slå dig inte fri.
(Laughter)
(Skratt)
What about fear? Originals feel fear, too. They're afraid of failing, but what sets them apart from the rest of us is that they're even more afraid of failing to try. They know you can fail by starting a business that goes bankrupt or by failing to start a business at all. They know that in the long run, our biggest regrets are not our actions but our inactions. The things we wish we could redo, if you look at the science, are the chances not taken.
Och skräck? Originella känner skräck, de också. De är rädda att misslyckas, men det som skiljer dem från resten av oss är att de är än mer rädda för att inte försöka. De vet att man kan misslyckas med ett företag och gå i konkurs eller misslyckas med att starta ett företag överhuvudtaget. De vet att i det långa loppet, är det inte det vi gjort som vi ångrar utan det vi inte gjorde. De saker vi önskar att vi kunde göra om, enligt studier, är de chanser vi inte tog.
Elon Musk told me recently, he didn't expect Tesla to succeed. He was sure the first few SpaceX launches would fail to make it to orbit, let alone get back, but it was too important not to try. And for so many of us, when we have an important idea, we don't bother to try. But I have some good news for you. You are not going to get judged on your bad ideas. A lot of people think they will. If you look across industries and ask people about their biggest idea, their most important suggestion, 85 percent of them stayed silent instead of speaking up. They were afraid of embarrassing themselves, of looking stupid. But guess what? Originals have lots and lots of bad ideas, tons of them, in fact. Take the guy who invented this. Do you care that he came up with a talking doll so creepy that it scared not only kids but adults, too? No. You celebrate Thomas Edison for pioneering the light bulb.
Elon Musk sa till mig att han inte förväntade sig att Tesla skulle lyckas. Han var säker på att de första SpaceX-uppskjutningarna inte skulle komma i omloppsbana, än mindre komma tillbaka, men det var för viktigt för att inte pröva. Och för så många av oss, när vi har en viktig idé, så försöker vi inte ens. Men jag har goda nyheter till er. Du kommer inte att bedömas efter dina dåliga idéer. Många tror att de kommer bli det. Om du ser på olika branscher och frågar människor om deras bästa idé, deras viktigaste förslag, är 85% tysta istället för att tala. De är rädda för att göra bort sig, för att verka dumma. Men, vet ni vad? Originella har massor av dåliga idéer, miljoner av dem faktiskt. Ta killen som uppfann den här. Bryr du dig om att han uppfann en talande docka så läskig att den inte bara skrämde barnen, utan även vuxna? Nej. Vi hyllar Thomas Edison för glödlampan.
(Laughter)
(Skratt)
If you look across fields, the greatest originals are the ones who fail the most, because they're the ones who try the most. Take classical composers, the best of the best. Why do some of them get more pages in encyclopedias than others and also have their compositions rerecorded more times? One of the best predictors is the sheer volume of compositions that they generate. The more output you churn out, the more variety you get and the better your chances of stumbling on something truly original. Even the three icons of classical music -- Bach, Beethoven, Mozart -- had to generate hundreds and hundreds of compositions to come up with a much smaller number of masterpieces. Now, you may be wondering, how did this guy become great without doing a whole lot? I don't know how Wagner pulled that off. But for most of us, if we want to be more original, we have to generate more ideas.
Om man ser till helheten, är de mest originella de som misslyckas mest, för att det är de som försöker mest. Ta kompositörer av klassisk musik, de bästa av dem alla. Varför har några av dem fler sidor i uppslagsverket än andra och får sina kompositioner inspelade fler gånger? En av de bästa indikatorerna är blotta volymen av kompositioner de gör. Ju mer du genererar, desto större variation får du och ökar dina chanser att snubbla över något verkligt originellt. Även de tre stora inom klassisk musik - Bach, Beethoven, Mozart - fick skriva hundratals kompositioner för att komma fram med ett litet antal mästerverk. Du kanske undrar hur den här killen blev så stor utan att göra så mycket? Jag vet inte hur Wagner lyckades med det. Men för de flesta av oss, om vi vill bli mer originella, måste vi generera fler idéer.
The Warby Parker founders, when they were trying to name their company, they needed something sophisticated, unique, with no negative associations to build a retail brand, and they tested over 2,000 possibilities before they finally put together Warby and Parker. So if you put all this together, what you see is that originals are not that different from the rest of us. They feel fear and doubt. They procrastinate. They have bad ideas. And sometimes, it's not in spite of those qualities but because of them that they succeed.
När grundarna av Warby Parker skulle namnge sitt företag behövde de något sofistikerat, unikt och utan negativa associationer för att bygga ett varumärke och de testade över 2 000 olika namn innan de slutligen satte samman Warby och Parker. Så sammantaget kan du se att originella människor inte är så annorlunda än resten av oss. De är oroliga och tvivlar. De prokrastinerar. De har dåliga idéer. Och det är inte trots detta utan på grund av detta som de lyckas.
So when you see those things, don't make the same mistake I did. Don't write them off. And when that's you, don't count yourself out either. Know that being quick to start but slow to finish can boost your creativity, that you can motivate yourself by doubting your ideas and embracing the fear of failing to try, and that you need a lot of bad ideas in order to get a few good ones.
Så när du ser kännetecknen, gör inte samma misstag som jag. Avskriv dem inte. Och gäller det dig själv, avskriv inte dig själv heller. Kom ihåg att snabb i starten men långsam i mål kan öka din kreativitet, att du kan motivera dig genom att tvivla på dina idéer, att rädsla för att inte försöka är bra, och att du behöver många dåliga idéer för att få några få bra.
Look, being original is not easy, but I have no doubt about this: it's the best way to improve the world around us.
Det är inte lätt att vara originell, men tvivla aldrig på att det är det bästa sättet att förbättra världen.
Thank you.
Tack.
(Applause)
(Applåder)